Asien (utom Japan) är för sjätte pejlingen i rad kvar i toppen – nu med 36 procent av rösterna, en uppgång med hela 8 procentenheter. Detta är den högsta andelen på drygt 2,5 år. I februari i år – under kreditturbulensen – fick denna aktiemarknad bara 9 procent. Börserna i till exempel Indien och Hong Kong hade från årsskiftet 2008/2009 och till och med decemberpejlingen gått upp mycket kraftigt (Bombay Sensex Index, Hong Kong Hang Seng och Shanghai DJ-index upp med cirka 70, 50 respektive 100 procent). Detta beror bland annat på prognoser på fortsatt hög tillväxt i regionen, speciellt i Kina, och trots problemen i Europa och USA. Flera gigantiska stimulanspaket har sjösatts, och dessa verkar ha fått effekt. Därtill har Kina världens största valutareserv.
Sverige klättar upp två placeringar från i november och får nu 19 procent, en ökning med 6 procentenheter. I augusti var andelen nere i endast 2 procent. I februari och mars noterades de högsta röstandelarna hittills med 38 respektive 36 procent. OMXS PI-index steg med drygt 45 procent under de 11,5 ”första” månaderna i år, och bara mellan mars- och decemberpejlingarna steg index med cirka 60 procent. Dessutom stärktes ju kronan rejält mellan mars och december – speciellt gentemot dollarn. En mängd analytiker har i medier sagt att Stockholmsbörsen kan fortsätta att stiga en hel del under 2010, bland annat tack vare relativt låga värderingar. Därtill har Sveriges statsfinanser fått bra betyg – speciellt utsikterna för kommande år.
Latinamerika avancerar också två placeringar tack vare en röstandelsdubblering, och närmare bestämt 18 procent av rösterna (upp 9 procentenheter). Andelen är den högsta sedan augusti/september 2008. Många latinamerikafonder har utvecklats väldigt starkt i år, mycket tack vare stigande råvarupriser. Merparten av tillgångarna i dessa fonder har sin hemvist i Brasilien. Landet är rikt på råvaror som olika metaller, olja och allehanda jordbruksprodukter. De över 190 miljoner invånarna köper framför allt inhemska produkter, och bara cirka en tiondel av bruttonationalprodukten, BNP, genereras från export. Brasiliens valuta, realen, har stärkts en hel del under 2009, men en del analytiker menar att valutan är övervärderad och kan fördröja återhämtningen. Landets ekonomi växte med 1,3 procent under tredje kvartalet i år jämfört med kvartalet före. Det var mindre än väntat (2,0 procent). Nästa år räknar ekonomer med att landets BNP växer med omkring 4 procent. Brasilien har även nyligen infört en ny kapital-/ägarskatt som skapat rubriker. MSCI Brazil Index steg med över 100 procent mellan början av januari och mitten av december, men det är en bit kvar till toppen från maj 2008 (cirka 25 procent).
13 procent av dem i Pejlingpanelen som svarat i den senaste pejlingen tror att Östeuropa kommer att gå bäst på sex månaders sikt, vilket är en nedgång på hela 9 procentenheter. Detta är den lägsta noteringen sedan maj i år. Många östeuropeiska länder har drabbats hårt av finanskrisen – bland annat på grund av prisras på råvaror, vilket påverkade framför allt råvarujätten Ryssland mycket negativt. De senaste kvartalen har emellertid råvarupriserna stigit en hel del. Men trots detta uppskattas landets ekonomi krympa med cirka 10 procent 2009. Det går bättre på börsen, och Russia Trading System Index steg med omkring 120 procent (till och med decemberpejlingen), en uppgång med cirka 50 procentenheter bara sedan septemberpejlingen. Detta ska jämföras med råoljepriset (Brent, USA-dollar) som mellan början av januari och mitten av december steg med ungefär 80 procent.
Med 8 procent av rösterna, en nedgång med hela 11 procentenheter, har USA halkat ned två placeringar. I augusti var andelen 29 procent. Under november/december kom det en del blandad statistik över den ekonomiska utvecklingen. Visserligen verkar botten vara passerad, men osäkerheten är fortfarande mycket stor. Arbetslösheten är den högsta sedan början av 1980-talet och landets gigantiska statsskuld ökar. Men politikernas tal om ökade bankregleringar, bland annat kring bonusar, har lett till att flera storbanker signalerar om att fortskrida återbetalningen av statslån. Detta kan minska statens lånebehov. Dessutom har dollarn försvagats rejält mot exempelvis euron och kronan mellan början av mars och början av oktober, vilket inte har varit allt för roligt för många svenska sparare i USA-fonder. Dow Jones industriindex och Nasdaq kompositindex steg med cirka 20 respektive 40 procent mellan januari och decemberpejlingen.
Japan, med sina knappt 130 miljoner invånare, fick efter fyra pejlingar i rad utan några röster alls äntligen några, närmare bestämt 4 procent (lika mycket som i juni). Landets valuta, yenen, har under finansoron stärkts riktigt ordentligt, vilket under krisens inledning påverkade exporten mycket negativt. Den 21 december (efter att pejlingsvaren inkommit) meddelandes det att Japans export ökade i november till den högsta nivån på sju år. Det är särskilt ökad efterfrågan från Kina och andra asiatiska länder som bidragit till ökningen. Den 16 november rapporterades det att Japans ekonomi emellertid växer snabbare än den har gjort på över två år. BNP växte med 1,2 procent under tredje kvartalet, en oväntad hög tillväxt. Analytiker räknar däremot med en avmattning av tillväxten 2010 på grund av minskad privat konsumtion. Dessutom är Japans statsskuld (mestadels inhemska obligationer) mycket hög, och väntas, enligt OECD, öka till nästan 200 procent 2010. Landets relativt nya mitten-/vänsterregering har presenterat ett gigantsikt stimulanspaket på cirka 600 miljarder kronor. Nikkei 225-index hade vid decemberavstämningen ditintills i år gått upp med cirka 15 procent. Index är på ungefär samma nivå som det var i slutet av 1984, alltså 25 år sedan.
Europa fick bara 2 procent av rösterna, en nedgång med hela 7 procentenheter. Flera europeiska länder har drabbats mycket hårt av finansoron och lågkonjunkturen. Arbetslösheten och budgetunderskotten har stigit kraftigt i många länder, men recessionen verkar vara över i flera länder, som exempelvis Frankrike och Tyskland. Sedan mars i år har euron stärkts rejält mot dollarn, och detta har negativ påverkan på flera exportberoende bolag i Europa (euroområdet). Flera euroländer, som Grekland, Irland, Portugal och Spanien har dessutom mycket stora statsfinansiella problem och efter att fastighets- och finansbubblan sprack förra året. Dessa länder borde ha haft högre räntor under flera år, vilket inte gått med eurosamarbetet (samma styrränta i hela euroområdet). Dessutom har ECB och EU-ledarna varit dåliga på att straffa länder som brutit mot samarbetskraven. Grekland hotas nästan av kollaps om inte akuta besparingar vidtas de närmaste månaderna. Detta har ökat spekulationerna om att landet är tvunget att överge euron för att kunna öka sin konkurrenskraft (ha en egen flytande valuta eller devalvera). Därtill har Europeiska centralbanken, ECB, godkänt statsobligationer utan egentliga kapitalteckningskrav som panter när banker lånat hundratals miljarder euro av ECB. Valutasamarbetet kanske skapar stabilitet på ytan i turbulenta tider och gynnar/ökar en viss typ av handel, men den nuvarande krisen visar nackdelen med att ha en och samma ränte- och valutapolitik för länder som inte ligger i fas (och som har olika finanspolitik/förutsättningar).
Tidningen Aktiespararens Pejlingpanel består av cirka 100 av landets främsta aktieexperter hos banker, försäkringsbolag, fonder, tidningar med flera.