När tidningen Aktiespararens pejlingpanel tillfrågades i månadsskiftet januari/februari om vilken aktiemarknad den tror kommer att gå bäst på sex månaders sikt visar det sig att det har skett en mängd förändringar sedan förra pejlingen i december.
USA fick 27 procent av rösterna, en uppgång med hela 24 procentenheter (av dem i Pejlingpanelen som svarat), och detta trots att svarsalternativen har utökats (”Afrika och Mellanöstern” har tillkommit). Detta är det bästa utfallet för marknaden sedan augusti 2009, och vid förra avstämningen noterades det sämsta hittills (3 procent). Utfallet innebär även att denna marknad avancerar från jumboplatsen hela vägen till första plats. USA:s arbetslöshet är den högsta sedan 1980-talet, men i januari och februari minskade antalet nya arbetssökande en del. De låga räntorna och den försvagningen av USA-dollarn riskerar att spä på inflationen, men exportbolagen gynnas. Underskottet i statskassan är mycket stort, samtidigt som landets skuldberg redan är gigantiskt. Efter mellanårsvalet i november 2010, där Republikanerna gick framåt i kongressen, har president Obama tydligare signalerat att underskotten måste minska. Dow Jones industriindex och Nasdaq kompositindex gick upp med cirka 4 respektive 2 procent mellan de senaste pejlingavstämningarna.
Sverige hoppar upp två placeringar och delar förstaplatsen med 27 procent, en ökning med 5 procentenheter. I februari och mars 2009 noterades de högsta röstandelarna hittills med hela 38 respektive 36 procent, medan utfallet var nere på endast 2 procent i augusti 2009. Flera börsbolag har fortsatt att rapportera om en stark återhämtning efter krisen 2008/2009. En kommande utdelningsfest spås nu i vår, men en hel del bolagsslutsrapporter var besvikelse (väldigt högt ställda förväntningar). Kronan har stärkts mycket sedan mars 2009, vilket kan komma att påverka exportbolagen negativt (i alla fall resultaten räknat i kronor). Därtill är Sveriges statsfinanser i mycket bra skick relativt andra länder. Stockholmsbörsens OMXS PI-index gick upp med cirka 1 procent mellan de senaste avstämningarna.
Östeuropa tappar en placering med bav rösterna, en minskning med 6 procentenheter. I juli 2010 var utfallet endast 8 procent. Dragloket Ryssland har återhämtat sig ganska bra efter finanskrisen och i fjol var BNP-tillväxten omkring 4 procent, mycket tack vare att råvarupriserna har stigit kraftigt. Russia Trading System Index steg med cirka 9 procent mellan de senaste avstämningarna. Råoljepriset – WTI Crude Spot (USA-dollar) – gick upp med cirka 5 procent under samma period.
Latinamerika, som domineras av Brasilien, fick 10 procent av rösterna, en minskning med 1 procentenhet. Brasilien är rikt på råvaror, bland annat så har man på senare tid funnit stora oljereserver. Landets ekonomi växte med omkring 7 procent i fjol. Industriproduktionen har tagit rejäl fart det senaste decenniet, samtidigt som inflationen har minskat. De utländska investeringarna i Brasilien har stora under de senaste åren, och när finanskrisen slog till var landets statsfinanser i relativt bra skick. Dock talar en del om en överhettad ekonomi och en övervärderad valuta (realen). Mellan de senaste avstämningarna gick São Paulo DJ-index upp med cirka 3 procent.
Asien (utom Japan) fick se sin röstandel rasa till 9 procent, en minskning med hela 17 procentenheter. Världens tillväxtmotor Kina har försökt att kyla ned den snabba ekonomiska tillväxten, som var kring 10 procent under 2010. Samtidigt har inflationen varit hög under en tid, och många oroas av bland annat bostadsprisbubblor i storstäderna och kraftigt höjda matpriser. Räntorna har höjts mycket, vilket skapat oro på aktiemarknaden. Dessutom beskylls Kina av många länder för att ha en kraftigt undervärderad valuta (yuanen), för att gynna landets export. Hong Kong Hang Seng och Shanghai DJ-index steg med cirka 2 procent respektive gick ned med omkring 5 procent mellan de senaste avstämningarna. En annan tillväxtjätte, Indien, fick se sin ekonomi växa med omkring 8 procent i fjol, men även detta land tampas med hög inflation. Bombay Sensex Index, gick ned med cirka 7 procent mellan de senaste avstämningarna.
Europa fick 3 procent av rösterna, en minskning med 3 procentenheter. I juli och augusti 2010 var utfallet 13 respektive 7 procent, och för juli var det den högsta noteringen sedan oktober 2007. I maj 2010 var det endast 2 procent. Arbetslösheten och skuldbergen har stigit kraftigt i många europeiska länder efter finanskrisen. Flera euroländer, speciellt PIIGS-länderna (Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien), har fortsatt mycket stora statsfinansiella problem, även om räntetrycket minskat något den senaste månaden. Även Storbritannien har mycket stora ekonomiska problem och landets ekonomi krympte oväntat under sista kvartalet 2010. Europeiska börsindexexempel: Brittiska FTSE 100, tyska DAX 30 och franska CAC 40 gick upp med cirka 1, 1 respektive 4 procent mellan de senaste avstämningarna.
Afrika och Mellanöstern, som alltså var ett nytt svarsalternativ, skrapade bara ihop 2 procent av rösterna. Tajmningen att utöka med detta alternativ var kanske inte den bästa med tanke på de politiska oroligheterna i flera länder i Nordafrika och Mellanöstern som blossade upp i januari. Därtill tappade den sydafrikanska valutan, randen, en hel del i värde under januari och eftersom Sydafrika är en huvudspelare i Afrikas och Mellanösterns aktiemarknad påverkar detta utvecklingen negativt (räknat i andra valutor). Det kan emellertid nämnas att flera länder i Afrika hade en hög ekonomisk tillväxt under fjolåret.
Efter fyra pejlingar i rad med endast 2 procent av rösterna hamnade utfallet för Japan i december på 6 procent. Men i den senaste pejlingen är den nere på 2 procent igen. Den stora efterfrågan från Kina och andra asiatiska länder satte fart på landets export igen i slutet av 2009 efter ett ras året före. Den japanska centralbankens ledning framförde i början av februari att den senaste tidens data signalerar att den japanska ekonomin håller på att ta sig ur sin inbromsning, och att Japan inte går så dåligt relativt andra länder. Men samtidigt är det allt fler som höjer ett varningens finger åt den rekordhöga statsskulden, som är cirka 220 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Nikkei 225-index gick ungefär sidledes mellan de senaste avstämningarna. Index är på ungefär samma nivå som för över 25 år sedan.
Tidningen Aktiespararens Pejlingpanel består av cirka 100 av landets främsta aktieexperter hos banker, försäkringsbolag, fonder, tidningar med flera.