Asien (utom Japan) är för sjunde pejlingen i rad, och trots ett ras på 13 procentenheter, kvar i toppen – nu med 23 procent av rösterna. Detta är den lägsta andelen på sedan maj 2009. Börserna i till exempel Indien och Kina steg kraftigt under 2009, och exempelvis Bombay Sensex Index, Hong Kong Hang Seng och Shanghai DJ-index gick upp med cirka 70, 55 respektive 110 procent. Men mellan årsskiftet och februaripejlingen sjönk indexen med ungefär 8, 10 respektive 9 procent. Skuldbergen växer i Europa och USA, vilket påverkar exporten i många länder i Asien. Analytiker räknar emellertid med att tillväxten i Indien och Kina blir ungefär 6 respektive 9 procent under 2010.
19 procent av dem i Pejlingpanelen som svarat i den senaste pejlingen tror att USA:s aktiemarknad går bäst framöver, en uppgång med hela 11 procentenheter eller tre placeringar. I augusti 2009 var dock andelen 29 procent. USA:s bruttonationalprodukt, BNP, växte med hela 5,7 procent under fjärde kvartalet 2009 jämfört med motsvarande kvartal 2008. Detta var mer än väntat. Statistiken ska dock tolkas försiktigt för landets beräkningsmodell gör att siffrorna kan svänga kraftigt från ett kvartal till ett annat. Men trenden är klart positiv, och president Obama har meddelat att det skenande budgetunderskottet ska minskas med frysning av de statliga utgifterna under några år. Arbetslösheten är den högsta sedan början av 1980-talet. Dessutom försvagades dollarn rejält mot exempelvis euron och kronan mellan mars och december 2009, vilket inte var roligt för många svenska sparare i USA-fonder. Men mellan början av december och början av februari stärktes dollarn med cirka 8 procent mot euron och kronan. Dow Jones industriindex och Nasdaq kompositindex steg med cirka 20 respektive 45 procent under 2009, men indexen gick ned med ungefär 5 respektive 6 procent mellan årsskiftet och februaripejlingen.
Latinamerika fick också 19 procent av rösterna, en ökning med 1 procentenhet och avancemang med en placering. Andelen är den högsta sedan augusti/september 2008. Många latinamerikafonder utvecklade väldigt starkt under 2009, mycket tack vare stigande råvarupriser. Merparten av tillgångarna i dessa fonder har sin hemvist i Brasilien. Landet är rikt på råvaror som olika metaller, olja och allehanda jordbruksprodukter. De över 190 miljoner invånarna köper framför allt inhemska produkter, och bara cirka en tiondel av BNP:en genereras från export. Under 2010 väntas landets ekonomi växa med omkring 4 procent. Brasiliens valuta, realen, försvagades en del mot dollarna under 2009. Landet har även infört en ny kapital-/ägarskatt som skapat rubriker. São Paulo DJ-index steg med cirka 70 procent under 2009, men mellan årsskiftet och början av februari gick index ned med ungefär 6 procent.
17 procent trodde i februari att Östeuropa kommer att gå bäst på sex månaders sikt, vilket är en uppgång med 3 procentenheter. Detta är den högsta noteringen sedan november 2009. Många östeuropeiska länder har drabbats hårt av finanskrisen. I Baltikum och Ukraina har ekonomerna varit fritt fall sedan 2008. Exempel: Lettland verkar slå ”världsrekord” i recession – BNP krymper totalt med cirka 30 procent under krisen och dessutom väntas statsskulden öka från blygsamma 7,9 procent av BNP 2007 till en topp på cirka 89 procent 2014. Att Baltikum låst sina valutor mot euron har inte ökat landets konkurrenskraft, snarare tvärtom. Östeuropa drabbades i början av krisen hårt av fallande råvarupriser, vilket påverkade framför allt olje- och gasjätten Ryssland mycket negativt. Det senaste året har emellertid råvarupriserna stigit en hel del. Russia Trading System Index steg med omkring 140 procent under 2009, men mellan årsskiftet och februaripejlingen gick index ned med ungefär 4 procent. Råoljepriset (Brent, USA-dollar) gick upp med cirka 100 procent under 2009, men ned med ungefär 9 procent mellan årsskiftet och februaripejlingen.
Sverige fick också 17 procent av rösterna, en nedgång 2 procentenheter. I augusti 2009 var andelen nere i endast 2 procent. I februari och mars 2009 noterades de högsta röstandelarna hittills med 38 respektive 36 procent. OMXS PI-index steg med drygt 45 procent under 2009. Mellan årsskiftet och februaripejlingen gick index sidledes, vilket emellertid var starkt jämfört med övriga världsindex. Dessutom stärktes kronan under 2009 – speciellt gentemot dollarn, men tappade en del mellan årsskiftet och februari. Många svenska exportberoende börsbolag gynnades av den svagare kronan och låga räntorna under krisens värsta värjningar. Därtill ser Sveriges statsfinanser ut att vara i bra skick, i synnerhet i jämförelse med flertalet andra EU-länder.
Europa lämnade jumboplatsen och får nu 5 procent av rösterna, en ökning med 3 procentenheter. Europa har drabbats mycket hårt av finansoron och lågkonjunkturen. Arbetslösheten och budgetunderskotten har stigit kraftigt i många länder, men recessionen verkar vara över i flera länder, som exempelvis Frankrike och Tyskland. Mellan mars och december 2009 stärktes euron rejält mot dollarn efter rapporter om bland annat skenande skulder i USA. Euroförstärkningen har haft en negativ påverkan på flera exportberoende bolag i Europa (euroområdet). Men mellan årsskiftet och februari sjönk euron en del på grund av den ekonomiska krisen i södra Europa. Flera euroländer, som Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien har mycket stora statsfinansiella problem. Grekland hotas av kollaps om inte mycket stora besparingar vidtas de närmaste månaderna/åren. Den nuvarande krisen visar riskerna med att ha en och samma ränte- och valutapolitik i flera olika länder, som inte ligger i fas (och som har olika finanspolitik/förutsättningar). Men en del av panelmedlemmarna tycker alltså att den europeiska aktiemarknaden signalerar köpläge (eller översålt).
Japans röstandel minskar med 4 procentenheter till noll (0) procent, vilket denna aktiemarknad med knappt 130 miljoner invånare också fick mellan augusti och november 2009. Landets valuta, yenen, har under finansoron stärkts riktigt ordentligt, vilket under krisens inledning påverkade exporten mycket negativt. Den stora efterfrågan från Kina och andra asiatiska länder har dock satt fart på exporten igen. Landets ekonomi växte med 1,1 procent under fjärde kvartalet 2009, vilket är en årstakt på hela 4,6 procent (enligt preliminär statistik). Japans statsskuld (mestadels inhemska obligationer) är dock mycket hög, och väntas, enligt OECD, öka till nästan 200 procent av BNP i år. Landets relativt nya mitten-/vänsterregering har presenterat ett gigantsikt stimulanspaket. Nikkei 225-index steg med bara omkring 8 procent under 2009 och hade vid februariavstämningen ditintills i år gått ned med cirka 6 procent. Index är på ungefär samma nivå som för cirka 26 år sedan.
Tidningen Aktiespararens Pejlingpanel består av cirka 100 av landets främsta aktieexperter hos banker, försäkringsbolag, fonder, tidningar med flera.