27 procent av Pejlingpanelens medlemmar tror att sektorn Hälsovård kommer att gå bäst på sex månaders sikt, vilket är en uppgång med 3 procentenheter. Många verkar alltså fortfarande tro på en turbulent börsvinter, eftersom Hälsovård ofta anses som ”ganska säker” även i lågkonjunkturer. I november aviserade dock Astra Zeneca stora neddragningar.
19 procent av Pejlingpanelens medlemmar röstar på Industrivaror och -tjänster, vilket är en uppgång med 7 procentenheter. Trots att finanskrisen och lågkonjunkturen slår mot många av de stora exportberoende verkstadsbolagen, ökar alltså tron på sektorn. Kanske många aktier i sektorn anses vara översålda (lågt värderade).
Energi får 16 procent av rösterna, vilket är en nedgång med 6 procentenheter. Aktier i olje- och gasbolag har på grund av den senaste tidens turbulens och sjunkande råoljepris rasat i värde.
Finans och fastighet får 14 procent av rösterna, vilket är en nedgång med hela 10 procentenheter. Rapporter om kraftigt sjunkande tillväxt runt om i världen, bland annat en omfattande recession i Baltikum, och fortsatta stora problem för många utländska banker och finansinstitut kan ha påverkat synen på sektorn.
Dagligvaror får 10 procent av rösterna, vilket är 4 procentenheter mer än i förra pejlingen (en ökning med 8 procentenheter på två månader). Trots att börs- och kreditoroligheterna minskat den allmänna efterfrågan verkar alltså fler tro att privatkonsumtionen kommer att vara relativt hög framöver.
Informationsteknik (IT) får också 10 procent av rösterna, och det är en uppgång med hela 7 procentenheter. Den inledande lågkonjunkturen verkar alltså inte slå så hårt mot sektorn som tidigare befarats. Kanske kommunikationen med olika IT-tjänster ökar ytterligare på bekostnad av det minskande resandet, vilket kan gynna bolag som Ericsson?
Å andra sidan får sektorn Telekomoperatörer bara 4 procent av rösterna, vilket är en nedgång med 2 procentenhet. Turbulensen och lågkonjunkturen kanske trots allt gör att företag och/eller privatpersoner inte vågar skaffa nya och lite dyrare telekomtjänster, vilket kan påverka operatörernas marginaler. Millicoms kvartalsrapport, som kom den 21 oktober, var till exempel sämre än väntat.
Ingen (0 procent) tror att sektorn Material kommer att gå bäst de sex kommande månaderna, vilket är en nedgång med 3 procentenheter. Materialsektorn innefattar bland annat gruv-, skogs- och pappersbolag, som brottats mycket med överkapacitet och sjunkande USA-dollar. Men den på senare tid stärkta dollarn verkar alltså inte ge några positiva effekter som man kanske tidigare trott.
Även vid denna pejling (tredje gången i rad) tror ingen att sektorn Sällanköpsvaror och -tjänster kommer att gå bäst det kommande halvåret. Den globala finanskrisen och inledande lågkonjunkturen spökar förstås även här – allt färre företag och privatpersoner kan eller vågar göra några större investeringar i denna turbulenta tid.
På frågan vilken aktiemarknad som blir vinnare på sex månaders sikt röstar 30 procent av Pejlingpanelens medlemmar på USA, vilket är en nedgång med 6 procentenheter. Detta är ändå en av de högsta noteringarna för USA, vars börser gått ned med drygt 40 procent sedan toppläget i oktober 2007. Vägs dollarförstärkningen in har dock nedgången för aktier och/eller fonder i amerikanska bolag inte varit så stor för svenska sparare.
Sverige är fortfarande den näst mest populäraste aktiemarknaden med 22 procent av rösterna, och det trots en nedgång med 4 procentenheter. Under oktober och november kom det flera rapporter om fördjupad lågkonjunktur och massuppsägningar i den svenska industrin.
Asien (utom Japan) får 14 procent av rösterna, vilket är en uppgång med 2, procentenheter. Trots uppgången är röstandelen en de av lägsta noteringarna för marknaden någonsin. Men den senaste månadens uppgång kanske tyder på att färre tror att till exempel Indiens och Kinas tillväxt kommer att minska allt för mycket på grund av problemen i Europa och USA. Kinas regering har bland annat presenterat ett stort stimulanspaket, som kan ha påverkat Pejlingpanelens medlemmar.
Latinamerika får 12 procent av rösterna, vilket är en uppgång med 4 procentenheter. Latinamerika är mycket beroende av USA-marknaden, och trots nedgången i Nordamerika ökar tilltron till den sydligare regionen. Visserligen ser skuldsättningsgraden ganska bra ut för en del latinamerikanska bolag, men den stärkta USA-dollarn har ökat spekulationerna om devalveringar av länders valutor för att gynna exporten.
Europa får 10 procent av rösterna, vilket är en uppgång med 2 procentenheter, och detta trots att flera länder uppvisar recession. Ledarna i EU planerar nya krispaket.
Östeuropa får 8 procent av rösterna, vilket är samma andel som föregående månad, och det är fortfarande ett verkligt bottennapp för Östeuropa. Dollarns uppgång har pressat ned oljepriset, vilket slår mycket hårt mot börserna i främst Ryssland där olje- och gasaktier dominerar. Den vikande efterfrågan har även påverkat Rysslands råvarubolag.
Japan får 4 procent av rösterna, vilket är en uppgång med 2 procentenheter. Nikkei 225-index har fallit tillbaka till ungefär samma nivå som det var på i början av 1980-talet. Landets valuta, yenen, har under finanskrisen stärkts en hel del, vilket minskat exporten. Landet uppvisar första gången på mycket länge ett underskott i bytesbalansen.
Tidningen Aktiespararens Pejlingpanel består av cirka 100 av landets främsta aktieexperter hos banker, försäkringsbolag, fonder, tidningar med flera.