”Köp 10 till 15 aktier i 5 till 6 olika branscher.” Så står det i den tredje av Aktiespararnas Gyllene regler.
Det handlar alltså om att inte lägga alla äggen i samma korg – en grundbult i alla sparandesammanhang och naturligtvis då inte minst när det gäller aktier, en sparform som i sig själv är förknippad med ett visst risktagande. Och risken ökar ju mer kortsiktigt och koncentrerat sparandet är.
Hur skapar man en aktieportfölj?
Hur skapar man då en aktieportfölj värd namnet? Många faktorer spelar in:
- Hur riskvillig är du?
- Vilket är målet med ditt sparande?
- Vilken placeringshorisont har du?
- Hur mycket tid och intresse kan du ägna åt portföljen?
- Detta är bara några av de centrala frågor du bör ställa dig.
Beroende av olika omvärldsfaktorer
Ett grundläggande råd när du komponerar din portfölj är att du väljer aktier som inte är beroende av samma omvärldsfaktorer. Det bör till exempel inte enbart handla om bolag som är räntekänsliga, inte heller bör hela portföljen vara starkt konjunkturkänslig eller stå och falla med den svenska kronans utveckling i förhållande till exempelvis USA-dollarn.
Sprid investeringen över tiden
Ett annat gott råd för den som tänker bygga upp en riskspridd aktieportfölj är att sprida investeringarna över tiden. Då slipper du stå med lång näsa när det står klart att placeringarna gjordes vid en tidpunkt då börsen toppade.
Tidningen aktiespararen har satt samman tre olika portföljförslag där den tänkte investeraren har olika utgångspunkter i sin placeringsstrategi.
- En chans/risk-portfölj
- En tillväxtportfölj
- En fegisportfölj.
Om man analyserar utvecklingen för de olika portföljer som presenterades i fjolårets bilaga kan några intressanta reflektioner göras:
Chans/risk-portföljen
Den som väljer chans/risk-portföljen måste vara villig att ta lite extra höga risker i hopp om att göra ett par riktiga klipp – som gott och väl kompenserar för de aktier som blir besvikelser, för sådana tillhör rimligtvis en portfölj av den här karaktären. Den chans/riskportfölj vi presenterade 2005 har stigit i värde med 21,3 procent, vilket kan jämföras med indexuppgången med 24,8 procent under den drygt elva månader långa mätperioden.
Portföljen innehöll den aktie som ökade mest i värde under perioden: Boliden, som gick upp med 232 procent. Men i denna portfölj återfinns också det verkliga sänket, Ledstiernan, som backade med hela 58 procent. Metro med –30 procent var dessutom näst sämst bland samtliga aktier i de tre olika portföljslagen. Och det är just så en portfölj av chans/risk-karaktär fungerar: Några bottennapp kompenseras med råge av att någon eller några högriskplaceringar går in. Sammantaget steg fem aktier, och lika många föll.
Tillväxtportföljen
Tillväxtportföljen bygger på bolag med förväntad hög tillväxt. En sådan egenskap skapar förväntningar om stora, och ökande, framtida vinster. Detta leder i regel till en högre värdering än vad som är normalt på aktiemarknaden. Fjolårets tillväxtportfölj nådde inte riktigt upp till index.
Portföljen fick sex vinnaraktier, varav en kursdubblare (Nordnet, +105 procent) och fyra förlorare och totalt en värdestegring på 22 procent. Men bara tre aktier gick bättre än index under perioden.
Fegisportföljen
I Fegisportföljen återfinns idel vinnare, varav sju placeringar gick bättre än index. Men de riktiga kursraketerna saknas, även om +77 procent för Ratos och +65 procent för Alfa Laval sannerligen inte är fy skam.
Fegisportföljen vänder sig till den som prioriterar god nattsömn och består av aktier som ger god direktavkastning och som samtidigt har en bra potential för värdeökning. Målet är att skapa en portfölj som åtminstone ska utklassa obligationsräntan.
Det målet har nåtts med råge under de tre år som Aktiespararen har presenterat en särskild fegisportfölj. Eller vad sägs om följande facit (november–oktober)? 2003–2004: +35 procent (11 procentenheter bättre än index), 2004–2005: +61 procent (29 procentenheter bättre än index), 2005–2006: +36 procent (11 procentenheter bättre än index).
Oavsett vilken strategi du har som aktieplacerare – lycka till!