Ett barn får en dos tarmbakterier redan under förlossningen och strax igen genom modersmjölken. Men kosten som vi äter i dag är fattigare på bakterier än förr. Vi steriliserar maten genom upphettning och jagar bakterier med allehanda medel. Den probiotiska hemlagade delikatessen surkål har blivit en raritet på våra matbord. Livsmedelsindustrin serverar med ena handen steril mat och med den andra föda som laddats, till exempel en pastöriserad jos, med en eller ett par bakteriestammar, oftast mjölksyrebakterier.
Alla bakterier är inte probiotiska, och en del är farliga. Många dör redan vid mötet med saliv, andra i magsäckens syrabad. En bra probiotisk bakterie ska ta sig fram till tarmen och där ha påvisad effekt, som till exempel minskad gasbildning, eller kanske att förebygga eller behandla infektioner. Och den ska kunna tillverkas, förökas, på ett kontrollerat sätt.
Regleringar är under införande, med krav på att hälsopåståenden ska kunna visas med kliniska studier. Detta påminner om de krav som ställs på läkemedel. Bluffare ska mönstras ut, vilket gynnar seriösare aktörer som Probi, som ansöker hos EU:s myndighet i år.
Världsmarknaden för livsmedel med hälsobringande levande tillsatser uppgår till runt 20 miljarder USA-dollar i konsumentledet, med en tillväxt på 10–15 procent per år. Marknadsledare är franska Danone, följt av japanska Yakult och schweiziska Nestlé. Marknaden för probiotiska kosttillskott, som också växer med 10–15 procent, är 2 miljarder dollar.
Med en försäljning om 70 miljoner kronor i fjol var Probis marknadsandel 0,05 procent. Probi utvecklar och tillverkar bakteriestammar sedan snart 20 år. Leveranser av bakterien Lp 299 v till fruktdrycker under varumärket Proviva stod för 60 procent av försäljningen. Lp 299 v är basen i kosttillskottet Probi Mage, en nylanserad tablett som säljs med grossisten Bringwell som partner via hälsokostbutiker och apotek. I samma satsning ingår kosttillskottet Probi Frisk, med två nya bakteriestammar som anses stärka immunförsvaret och som även tillsatts Skånemejeriers jos, Bravo Friscus.
Kosttillskotten säljs under eget varumärke till slutkonsumenter. Totalt utgjorde detta 36 procent av försäljningen i fjol. Andelen kommer att öka med lanseringar i Finland och Norge i år. På grund av höga marknadsföringskostnader blev resultatet svagt i fjol. I år bör vinsten bli bättre och nästa år god.
Inräknat en engångsintäkt i fjol på 10 miljoner kronor, sedan Danone köpt 51 procent av Proviva från Skånemejerier och fått marknadsrättigheter till Lp 299 v internationellt men utanför USA, blev intäkterna 80 miljoner kronor. Resultatet efter skatt blev 14 miljoner, och fördelat på 9,4 miljoner aktier blev det 1,46 kronor per aktie.
Det är tydligt att det krävs tillväxt för att vinsten ska motivera Probis börsvärde på runt 450 miljoner kronor. I botten finns avtalet med Danone som säkrar provisioner och leveranser till Proviva på den svenska marknaden under tio år och en omlansering i Finland i år.
Att den som sitter på konsumentvarumärket har en starkare hand än den som äger en aldrig så bussig, men utbytbar, bakteriestam är uppenbart. Probis satsning på kosttillskott är därför strategiskt rätt.
Tillväxtmålet för kommande 3–5 år är 25 procent per år, med en rörelsemarginal på 25 procent. Om målen infrias ger det runt 150 miljoner kronor för 2013 och ett resultat på 35–40 miljoner kronor, som efter skatt blir 3 kronor per aktie.
Håller detta är dagens värdering inte oäven, särskilt som nettokassan uppgår till 10 kronor per aktie. Utdelningen på 1 krona, varav 50 öre är extrautdelning, gör inga underverk, men probiotika ser ut som välgörare också i aktieportföljen.