Sedan ett bottenläge i mitten av februari, som till stor del orsakades av krisen i Grekland, har aktiemarknaderna runtom i världen varit inne i en stark period. Orsakerna är flera, men viktigast är att vinsterna återhämtar sig snabbt i företagen. En förbättrad konjunktur är en viktig förklaring till högre vinst, men framför allt spelar sparpaket som genomförts med stor omfattning överallt i näringslivet stor roll. Att centralbanker runtom i världen fortsätter signalera att räntorna ska ligga kvar på en låg nivå under lång tid framöver har också betydelse.
Detta skrivs en bit in i rapportperioden, och så här långt ser det ut som om vi får ytterligare ett kvartal med vinster som överraskar positivt. Nästan inga företag av betydelse har varnat för att 2010 inletts sämre än vad analytikerna räknat med. I stället har vi fått en rad positiva överraskningar. Tittar vi enbart på Sverige kan vi räkna upp H&M:s urstarka tremånadersresultat, höjda vinstprognoser från Autoliv, Scania och SKF samt Sony Ericssons överraskande vändning till vinst under första kvartalet.
I flera fall beror detta på starka prestationer av företagen själva, men konjunkturen spelar också en stor roll. Och även om det till stor del handlar om enstaka händelser som inte går att se som ett tecken på att konjunkturen verkligen tagit fart finns tillräckligt med bevis för att analytiker ska justera upp sina vinstprognoser för både detta och nästa år. Följden blir att börsen blir mer attraktivt värderad, vilket i sin tur skapar utrymme för högre kurser. Sett i förhållande till väntade vinstnivåer 2011 kan börsen fortfarande betraktas som ganska billig.
En orsak till vinstförbättringarna är att många svenska företag har byggt upp betydande verksamheter i Asien. Konjunkturen, inte minst i Kina, är mycket stark just nu. Delar av verkstadsindustrin gynnas också av höga råvarupriser, som ökar efterfrågan på gruvutrustning.
Samtidigt finns som alltid en hel del frågetecken. Besparingar tillsammans med en stabilare efterfrågan har lett till rekordhöga vinstmarginaler, men för att vinsterna ska kunna stiga ytterligare krävs ökad försäljning, vilket kan komma bara från en fortsatt konjunkturförstärkning. Dessutom finns en risk för att ökade kostnader tränger sig in i företagen och sätter press på marginalerna. En sådan effekt kan komma från höga råvarupriser.
Greklandskrisen har varit på allas läppar sedan några månader och kommer säkert att finnas kvar på nyhetsagendan under ett bra tag framöver. Ena dagen tycks ett hjälpprogram vara klart, men nästa dag uppstår ny osäkerhet som påverkar finansmarknaderna. Vid det här laget ser jag ändå Grekland som ett begränsat problem för Stockholmsbörsens utveckling.
Värre är de kriser som kan uppstå i en del andra länder. Mycket ljus riktas mot Storbritannien, inte minst med anledning av parlamentsvalet den 6 maj men också på grund av att landet brottas med ett av de större budgetunderskotten i Europa. När ett land av Storbritanniens storlek måste börja spara drabbar det inte bara den egna befolkningen. En budgetsanering påverkar också länder med stor handel med de brittiska öarna.
Trots allt finns en hel del positiva faktorer som drivit på börsen den senaste tiden som också kan bidra till en fortsatt uppgång. Samtidigt har jag svårt för att se hur dessa faktorer ska kunna leda till en ännu starkare utveckling på kort sikt, eftersom det mesta redan bör vara intecknat i aktiekurserna. Efter två månaders kraftig uppgång krävs nästan osannolikt positiva nyheter för att börsen ska kunna fortsätta uppåt i samma takt som hittills.
Ett möjligt scenario är att vi i stället får se en sidledes börs under en tid framöver, liknande det läge vi hade under perioden november till januari. Dessutom har risken för en rekyl ökat. Vinterns och vårens kursuppgångar har gjort börsen känslig för dåliga nyheter.
För att en rekyl ska utebli eller inte bli särskilt djup krävs att den närmaste tidens konjunkturstatistik infriar förväntningarna. En fortsatt stabil återhämtning i världsekonomin är nödvändig för att oro på aktiemarknaden inte ska uppstå. En viktig hållpunkt blir därför inköpschefsindex från en rad länder, som presenteras i anslutning till månadsskiftet. Amerikansk arbetsmarknadsstatistik samt utvecklingen på husmarknaden kommer också att möta ett fortsatt stort intresse.
Indikatorer som speglar konsumentförtroendet har på sina håll varit svaga eller motsägelsefulla den senaste tiden. Om den tveksamhet som verkar finnas hos allmänheten visar sig genom att plånböckerna hålls stängda kommer det snart att märkas genom svaga detaljhandelstal. Detta fortplantar sig till företagen i form av en svag försäljningsutveckling.
Risken för högre räntor lyfts ofta fram som ett hot mot börsen, men just nu ser jag inte räntorna som något bekymmer. Centralbanker i USA och Europa kommer med största sannolikhet att hålla nere sina styrräntor under ett bra tag framöver för att inte riskera att knäcka konjunkturuppgången. Låga räntor behövs dessutom som hjälp när statsfinanserna ska saneras. Det finns inte heller i dagsläget något inflationshot som pressar centralbankscheferna till räntehöjningar.
De längre obligationsräntorna ser inte heller ut att vara ett hot mot börsen. Tioåriga svenska statsobligationer ger en avkastning på runt 3,2 procent. Det är en nivå som tydligt indikerar att marknaden inte oroar sig för inflation. I stället kan den låga nivån ses som en varningssignal, på så sätt att låga obligationsräntor speglar en negativ syn på konjunkturen.
På liknande sätt kan obligationsräntorna i USA tolkas. Räntan på tioåriga amerikanska statsobligationer har fallit tillbaka något den senaste tiden och ligger i skrivande stund på runt 3,8 procent. Det är en nivå som varken indikerar inflation eller särskilt stark konjunktur.
Om räntorna säger något om vad vi har att vänta har risken ökat för att kommande konjunkturstatistik ligger i underkant av vad marknaden vill se för att börskurserna ska hållas uppe.
Jag tror ändå inte att vi ska behöva se sämre siffror än att börsen efter en eventuell rekyl snart tar nya kliv uppåt. Mitt huvudscenario är fortfarande att börskurserna står något högre vid midsommar än vad de gjorde i mitten av april – och framför allt att vi får se en fortsatt uppgång fram till årsskiftet. En uppgång för helåret 2010 på i storleksordningen 20–25 procent ligger utan tvivel inom räckhåll. Det är en syn som jag baserar på att högre vinster och låg ränta även i fortsättningen kommer att vara starka drivkrafter för börsen.
Anders Haskel,
Fristående börsanalytiker med mer än 25 års erfarenhet av aktiemarknaden.