Skanska är framför allt ett byggföretag. Mer än 90 procent av bolagets intäkter kommer från byggrörelsen, som bedrivs i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Storbritannien, USA samt i Latinamerika. På vissa utvalda marknader bedriver koncernen även projektutveckling av bostäder och kommersiella lokaler eller av infrastruktur i offentlig och privat samverkan.
Inom byggsektorn har storleken betydelse, och Skanska kan konkurrera om stora komplicerade projekt för inter-nationella kunder med högt ställda krav på kvalitet och genomförande. I de allra största projekten, med krav på höga utförandegarantier, kan få konkurrenter mäta sig med Skanska i kompetens och styrka. Med detta följer även möjligheter till höga vinstmarginaler.
USA är Skanskas största marknad och svarar för 30 procent av intäkterna i byggrörelsen. Verksamheten består av två enheter: Skanska USA Building, inriktad på husbyggande inom främst områdena sjukhus, skolor och kontor, och Skanska Civil, verksam med transportinfrastruktur och anläggningar för energi- och vattenförsörjning samt vattenrening.
USA Building är den största enheten och svarar för 2/3 av omsättningen i USA. Den mest lönsamma delen är Civil, som i fjol hade en marginal på 6,4 procent och 2007 på 5,0 procent. USA Buildings marginaler var då 1,5 respektive 1,1 procent.
Bland de mest lönsamma marknaderna är även Polen. Skanska bedriver där husbyggande och har några vägkontrakt. Marginalen var i fjol 5,4 procent. Polen är dock en förhållandevis liten marknad och svarar för bara drygt 5 procent av intäkterna i byggrörelsen.
Verksamheten i Sverige, liksom i Norge och Finland, omfattar ett brett spektrum av byggtjänster. De största segmenten är nyproduktion av kontor, industri, köpcentrum, hotell, bostäder och infrastrukturanläggningar, främst för transportsektorn, samt olika typer av ombyggnader och underhåll.
Den svenska marknaden svarar för 22 procent av intäkterna, och den svenska verksamheten tillhör även de mest lönsamma, med en marginal på 5,3 och 4,7 procent de två senaste åren. Norge och Finland svarar tillsammans för 16 procent av omsättningen i byggrörelsen, men marginalerna är lägre än i Sverige.
Under årets sex första månader minskade intäkterna i byggrörelsen med 2 procent, till 64,5 miljarder kronor. Justerat för valutaförändringarna var nedgången 13 procent, vilket dock var mindre än väntat. Rörelseresultatet uppgick till 2,1 miljarder kronor, jämfört med 1,4 miljarder för samma period 2008. Under jämförelseperioden belastades resultatet av projektnedskrivningar i Storbritannien med 0,6 miljarder kronor.
Rörelsemarginalen under perioden uppgick till 3,3 procent, nära det långsiktiga målet på 3,5 procent. Om vi korrigerar fjolårets resultat för projektnedskrivningarna blev marginalen 0,3 procentenheter bättre än i fjol. Förbättringen beror på ett positivt resultat i Storbritannien, förbättrade marginaler i Finland och Tjeckien liksom i USA Building och USA Civil.
Den svaga bostadsmarknaden slog med full kraft på resultatet i affärsenheten Bostadsutveckling. Resultatet föll, från 267 miljoner kronor förra året till 27 miljoner i år. Resultatet av fastighetsförsäljningar uppgick till 533 miljoner kronor, vilket var 45 miljoner bättre än i fjol. Resultatet i Infrastrukturutveckling blev dock 605 miljoner kronor sämre. Under jämförelseperioden sålde Skanska sin andel i det brasilianska kraftverket Ponte de Pedra med en vinst på 686 miljoner kronor.
Nettoresultatet för koncernen uppgick till 2,2 miljarder kronor, runt 450 miljoner sämre än för första halvåret i fjol. Korrigerat för engångsposterna var försämringen 330 miljoner kronor, vilket motsvarar räntenettots försvagning.
Den kraftiga konjunkturförsvagningen har alltså ännu inte slagit igenom nämnvärt i själva rörelsen. Jämfört med i fjol var resultatet i byggrörelsen något bättre än det justerade resultatet i fjol, reavinsterna var något större och de centrala kostnaderna något lägre. Detta kompenserade försvagningen inom Bostadsutveckling men inte för det lägre finansnettot. Utvecklingen under första halvåret ska dock inte tolkas som att Skanska snabbt är på väg tillbaka mot god lönsamhet.
Under första halvåret i år minskade orderingången, justerat för valutaeffekter, med 18 procent. Detta var en försämring i linje med marknadens och det normala konjunkturmönstret. Normalt följer bygginvesteringarna BNP-utvecklingen. Förändringstakten är 2,5 gånger BNP-utvecklingen, och förändringarna sker normalt med en eftersläpning på 1–3 kvartal, enligt Skanskas bedömning.
Under årets två första kvartal minskade BNP kraftigt i de länder där Skanska är verksamt. Även om det varierar något mellan olika länder väntas inte heller någon större tillväxt under årets andra hälft. Det blir alltså sämre innan det blir bättre.
På flera ställen har myndigheterna inlett stora satsningar på infrastrukturella projekt. Inom ramen för det amerikanska stimulanspaketet fick Skanska USA Building i slutet av juli i uppdrag att renovera två federala byggnader belägna i Mississippi och Florida. Ordern var värd motsvarande 720 miljoner kronor, och Skanska hoppas på flera liknande uppdrag.
Det finns även en del ljusglimtar i privatfinansierade infrastrukturprojekt. Detta gäller framför allt i Storbritannien men även på andra marknader. Även i Sverige kan sådana projekt bli verklighet. Bland annat pågår ett anbudsförfarande för nya Karolinska sjukhuset, ett byggkontrakt värt mellan 8 och 10 miljarder kronor.
I Polen har Skanska en 80-procentig andel i ett konsortium som tecknat ett finansieringsavtal för en fortsatt utbyggnad av motorvägen A 1. I somras blev finansieringen klar, och Skanska får därmed ett byggkontrakt värt cirka 6,2 miljarder kronor.
Trots många projekt, och en orderstock som vid halvårsskiftet uppgick till 144 miljarder kronor, väntas intäkterna i byggrörelsen under 2009 minska med 10 procent i lokala valutor. I svenska kronor innebär detta en minskning med 5 procent. Med denna prognos blir intäkterna under andra halvåret omkring 68 miljarder kronor, i jämförelse med 74 miljarder under samma tid i fjol.
Den största nedgången sker i Norden och Tjeckien. I Norden bedöms volymerna minska med 15 procent under 2009, och nedgången väntas fortsätta 2010. Under första halvåret minskade byggandet av nya bostäder med 45 procent i Sverige. Totalt påbörjades 6 650 lägenheter i småhus och flerbostadshus, vilket är samma nivå som under krisåren 1993 och 1994. Nedgången beror på att byggbolagen är försiktiga på grund av konjunkturläget men även på problem med finansieringen.
Men det är inte bara volymerna som sjunker det närmaste året utan även marginalen. Under årets sex första månader avräknade Skanska ett antal stora projekt som hade tagits i en god konjunktur och med bra marginaler. Avräkning av sådana projekt blir det allt mindre av längre fram. I dag råder hårdare konkurrens, och på många uppdrag råder marginalpress.
Under första halvåret gjorde Skanska en vinst på 3,85 kronor per aktie. Aktiespararen räknar med ett resultat för andra halvåret på 3 kronor per aktie och således 6,85 kronor per aktie för hela 2009. Detta innebär en försämring på 8 procent jämfört med fjolårets 7,42 kronor per aktie. Risken är stor för att vinsten faller ytterligare någon krona 2010 och att vändpunkten kommer först 2011.
Skanska delade ut 5,25 kronor per aktie för 2008 och har kapacitet att behålla samma nivå även för 2009. Finns det en ljusning på marknaden tror vi att det blir så.
Skanska har vid en kurs på 100 kronor stigit med 30 procent i år och är nu tillbaka vid samma nivå som våren 2008. Då var det fortfarande högkonjunktur i byggsektorn. Nästa högkonjunktur i sektorn kommer kanske 2012. Aktien har stigit ett par procentenheter mindre än index, men årets kurslyft känns ändå alltför väl tilltaget, mot bakgrund av vinstutsikterna för de närmaste åren. Vi tror att risken för bakslag är stor.
