Uppgångarna betyder att risken för bakslag höjts avsevärt och att de nyheter som kan föda en rekyl inte behöver vara särskilt allvarliga.
Bakgrunden till det senaste lyftet är konjunkturstatistik som bekräftat att den globala ekonomin är på god väg ut ur det värsta mörkret. I flera länder har det sedan några veckor tillbaka kommit positiva tecken, som åter tyder på tillväxt i ekonomin. Bland annat kom en viktig sådan signal från Sverige under måndagen i och med att inköpschefsindex för juli noterades på en nivå en bit över det viktiga 50-strecket.
OMXS PI- och 30-index (5 juni 2008–31 juli 2009)
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Sommarens rapportperiod har också bidragit starkt till det positiva börshumöret. Antalet besvikelser från de rapporterande bolagen har varit få i förhållande till mängden positiva överraskningar. En allmän bild är att många företag lyckats bra med att sänka sina kostnader och därmed också kunnat hålla resultatet uppe, trots en i många fall kraftigt vikande försäljning. Sådant lovar gott inför framtiden.
Tittar vi specifikt på Sverige så finns det en hel del tillverkande företag som gynnats rejält av den låga kronkursen. De svenska bankerna visade samtidigt upp starka resultat i stora delar av verksamheten. För framför allt Swedbank och SEB är detta viktigt för att kompensera för de stora kreditförluster som bankerna gjort i Baltikum.
Det som kan skapa en del bekymmer framåt är om verkligheten är lika dyster som försiktiga framtidsuttalanden från många företagsledare tyder på. Nu är vi ju dessutom inne i det säsongsmässigt alltid svaga tredje kvartalet. Det betyder att vi måste vänta en bit in på hösten innan det går att få bra svar på frågan hur effekterna ute i företagen ser ut av den allmänna ekonomiska återhämtning, som nu kan ha inletts.
Med den senaste tidens uppgång har börsen dessutom kommit upp på den nivå som jag i början av sommaren tyckte kändes motiverad. För att kurserna ska orka vidare uppåt kommer det kortsiktigt att krävas ännu mer positiva nyheter. Frågan är om inte en hel del sådana redan ligger inbakade i prissättningen på börsen. Sannolikheten för att nyhetsflödet ska bli tillräckligt bra för att skjuta på en ytterligare uppgång tycker jag blivit ganska liten.
Ett annat skäl som talar emot en fortsatt snabb uppgång är att värderingarna i många fall blivit höga. Visst är nyckeltalen just nu beräknade på förväntade vinster som ligger långt under bolagens långsiktiga normalnivåer, men det kommer också att dröja innan vi är tillbaka i en situation som kan betraktas som normal och innan dess finns det gott om utrymme för besvikelser.
I Sverige finns det dessutom en joker i form av kronkursen. Framför allt mot USA-dollarn har kronan stärkts en hel del de senaste veckorna och om den ekonomiska återhämtningen håller i sig är sannolikheten hög att kronan kommer att fortsätta stärkas. Det betyder att en hel del av de ”devalveringsvinster” (positiva valutaeffekter) som dykt upp i de svenska företagens resultaträkningar hittills i år snart kan vara borta igen.
Det finns också anledning att reflektera över uppgången på omkring 50 procent sedan de svenska börsindexen bottnade i november i fjol. Det är sällsynt med så kraftiga återhämtningar utan att en större rekyl inträffar. Jag tycker dessutom att den globala ekonomiska utvecklingen hittills i år följt ett scenario som många skissade på redan i slutet av förra året. I ljuset av detta har det inte inträffat något överraskande positivt som förklarar börslyftet, som i stället till stor del beror på en återvunnen framtidstro och en återgång till en mer normal riskvilja på marknaden.
Om börsen skulle drabbas av ett bakslag är det logiskt att detta i första hand drabbar konjunkturkänsliga aktier, det vill säga till stor del sådana som haft den starkaste utvecklingen under sommaren. Även bankerna kommer att drabbas, framför allt om det relativa lugn som just nu tycks råda i Baltikum övergår till ny storm.
Bilden är långt ifrån entydig, men rent allmänt har risknivån höjts en hel del i många av de bolag som överraskade positivt i rapportskörden. Små motgångar för dessa företag kan därför leda till förhållandevis stora kursbakslag.
Exempel finns även på aktier som gått starkt trots dåliga rapporter. Det kanske mest tydliga exemplet är Volvo, vars aktie stigit med nästan 20 procent på tre veckor – trots den rapporterade rekordförlusten.
Anders Haskel
Fristående börsanalytiker