Ett grattis, om än ett cyniskt sådant, Åke Svensson, till all oro i världen, som rim-ligen gynnar Saab.
Det är den verklighet vi lever i. Historiskt har Saab utvecklat sina system därför att Sverige efter andra världskrigets neutralitetspolitik bestämde sig för att vara alliansfritt och skulle ha en egen förmåga att försvara sig om det värsta skulle hända. Som en följd av detta har vi tagit fram bland annat världens finaste flygplan, vilket är fantastiskt med hänsyn till att Sverige är så litet.
Du deltog nyligen i World Economic Forum i Davos som i år hade terroristhot som ett tema. Vad lärde du dig?
Jag fick bekräftat att det stora hotet mot samhället är asymmetriskt, det vill säga utgörs av organiserad brottslighet och terroristattacker innanför nationsgränserna. Svaga punkter i samhället är exempelvis transporter och energiförsörjning. Att skapa ett säkrare samhälle utan övervakning av ”Storebror” är en viktig uppgift, likaså att lindra verkningarna av naturkatastrofer. Pandemier var ett centralt ämne som jag ägnade mig åt i Davos. Vi diskuterar för närvarande mycket vilka av Saabs försvarssystem som även skulle kunna användas civilt.
2005 sålde ni för första gången mer i utlandet än i Sverige. Kommer försvarets minskning i Sverige att förstärka denna trend?
Jag tror att Sverige blir fortsatt väldigt viktigt för oss och hoppas att vår utveckling av nya system till stor del baseras på svenska kunders uthålliga och hårda krav. Samtidigt inser jag att allt mer kommer att ske i internationellt samarbete.
Är det viktigt för er med svenska referenser?
Absolut. Och vi behöver stöd av den svenska försvarsmakten och den svenska regeringen vid affärer utomlands, åtmin-stone på högre systemnivå. Tydligast hos oss gäller detta Gripenaffärerna, där det utöver all annan utvärdering alltid blir ett politiskt avgörande.
In med Sverige i Nato, alltså?
Nja, vi kan faktiskt i en del fall ha en fördel av att Sverige står fritt och inte ut-övar politiska påtryckningar på länder som köper våra system. I andra fall kan köparen dock vilja ha stormaktsanknytning. Vid leverans till ett Nato-land måste våra system kunna samfungera med medlemsländernas system, och det tvivlar ingen längre på att de gör. Men det är klart att den egenskapen skulle vara tydligare om vi tillhörde Nato.
Och om svenska politiker hade varit mer positiva till försvaret?
Jag har stor förståelse för omstruktureringen av det svenska försvaret efter de omvärldsförändringar som skett. Men vi i Saab har varit dåliga på att förklara att vårt utvecklingsarbete bidrar till den tekniska basen i landet.
Saabs flygverksamhet har nämligen gett många bonuseffekter. Ur den kom tidigt tillverkning av personbilar och datorer. Senare har den lett till exempelvis höghastighetsbearbetning av metallkompositer, system för aktiv bullerbekämpning och tankradarsystem. Man ska komma ihåg att vi har utvecklat sådant civilt nyttigt teknikkunnande därför att försvarsmakten i Sverige har ställt oerhört hårda krav på oss.
Men nu gäller ju öppen upphandling till försvaret inom hela EU, eller hur?
Ja, och jag tror att det är bra för Saab med öppen konkurrens. Vi får en ökad flernationersupphandling. Likaså blir det allt vanligare att internationella försvarsaffärer även leder till andra industrisamarbeten. Ändå måste man förstå att försvaret är en del av ett lands säkerhetspolitik, och detta kommer nog att fortsätta att avspeglas i varje lands upphandlingar, även Sveriges.
Har Gripen drabbats av detta?
Vid Polens val, som föll på amerikanska F 16, fanns en politisk vilja hos köparna att stå nära USA. Och det har tidigare av våra konkurrenter felaktigt påståtts att Gripenplanet inte är Nato-anpassat.
Som färsk VD för tre år sedan begärde du 1 miljard kronor om året av staten för utveckling av ett nytt obemannat flygplan. Var det en naiv begäran?
Jag såg ett starkt behov. Saab ligger i den tekniska framkanten inom flyget. Ska vi förbli där måste vi börja jobba med nästa generations, obemannade, flygplan. I dag är behovet ännu tydligare, exempelvis att flygplan vid naturkatastrofer ska kunna vara uppe 24 timmar om dygnet för att övervaka stora områden.
Nu har vi fått statliga pengar till samarbetsprojektet Neuron i Frankrike och får därmed tillsammans med egna satsningar möjligheter att finnas i den där framkanten. Ska vi långsiktigt kunna vara kvar där räcker dock inte normala industriella investeringar. En ny generations flyg är inte ett kommersiellt projekt som ett företag kan räkna hem. Det rör nationers behov av skydd och högteknisk forskning och utveckling. Vill den svenska staten ha detta måste den stödja oss.
Vill staten det?
Ja, så uppfattar jag det. De pengar vi hittills fått räcker dock bara ett tag, exakt hur länge vet jag inte. Vid sidan av att arbeta med Neuron fortsätter vi att utveckla Gripen, som förblir en kärnverksamhet hos oss i säkert 30 år till. Dessutom deltar vi i civila flygprojekt. Allt förutsätter att vi har resurser att satsa på den framtida tekniken.
Men Gripen har inte sålt så bra. Varför det?
Det har tagit längre tid än vi trott. Men vi har faktiskt tagit hem tre av de sex affärer vi försökt göra: Sydafrika, Tjeckien och Ungern.
… varav de två senare gäller mindre lönsamma hyresaffärer via svenska flygvapnet. Är de så bra?
De är inte olönsamma men givetvis mindre till volymen än om vi hade tillverkat nya flygplan.
Hur stor är säljpotentialen?
I världen, exklusive USA, kommer inom 10–15 år runt 4 000 flygplan av Gripenkategorin att falla för åldersstrecket. Om hälften av dem ersätts och vi kan vinna var tionde affär skulle vi få order på cirka 200 flygplan. Det är ett rimligt scenario, som vi baserar våra investeringar på. Gripen har en väldigt fin balans mellan prestanda och kostnader, och detta kommer att visa sig allt tydligare ju längre tiden går. Gripen är dessutom först ut i den nya generationen flygplan. De amerikanska och europeiska plan som nu är på väg till marknaden blir mycket dyrare än Gripen. Detta i kombination med den nya hotbilden, där ett mer begränsat, regionalt skydd efterfrågas, talar för Gripen.
Var finns då köparna?
Varje gång jag haft en uppfattning om det har den kommit på skam. Vi ser tre tänkbara kategorier av köpare: 1. Tidigare öststater som har gamla sovjetiska flygplan, som Tjeckien och Ungern men även Bulgarien, Rumänien, Slovenien och Baltikum. 2. Andra länder som inte har de amerikans-ka systemen, som Brasilien och Indien. 3. Länder som har äldre amerikanska plan, som Schweiz, Thailand, Danmark, Norge, Belgien och Nederländerna. Gripen, som är i början av sin livslängd, är konstruerad för att kunna vidareutvecklas i nästan all oändlighet. Efter Gripen kommer Gripen, brukar vi säga. Draken fyllde för övrigt 50 år i luften förra året.
Kan det bli aktuellt med nya samarbeten för Saab, liknande dem som redan finns i Sydafrika och Australien?
Ja, både geografiskt och produktmässigt, för att vi ska komma närmare de nya marknaderna. Vi har en handfull pågående förvärvsanalyser inom strategiska områden. En av dem gäller sydafrikanska Denel, där vi tittar på enskilda delar, och något kan komma att hända under 2006.
Vilka är chanserna till att ni går i mål med den villkorade storordern på ett övervakningssystem från Pakistan?
Goda, under året. Det fina är bland annat att vi med denna affär får långsiktig användning av Saab 2000, som vi inte längre tillverkar men har tillgång till.
Ni ska växa med 10 procent i år, varav mest organiskt. Hur och var?
Inom säkerhetssystem, militära och civila, och genom att ta marknadsandelar inom affärssegmentet System och produkter. På flygsidan får vi vara nöjda med bibehållen nivå.
Vi ökar stadigt vår närvaro i Sydafrika och Australien. Den region där vi ser störst potential att växa i är Asien, där vi ännu är ganska små.
Vad kan Saab sätta emot konkurrenter som är 10–25 gånger större?
Vi är tillräckligt stora på de områden där vi finns men har inte samma bredd som giganterna. Vi är flexibla tack vare att vi är mindre, vilket är viktigt i förändringstider.
Mindre, men ändå med en icke helt tydlig struktur. Eller har jag svårt att fatta?
Vi har sedan flera år gjort oss av med verksamheter och har renodlat till tre affärssegment med 15 affärsenheter, ett med systemintegration för skydd och övervakning, inte minst på den civila sidan, ett annat för försäljning av system och produkter och ett tredje för flyg.
Är det enklare att tjäna pengar på försvarsorder än på civila, som svarar för en femtedel av er omsättning?
Det kan jag inte säga. Däremot är det stor skillnad mellan militärt och civilt genom att det på den militära sidan finns en enda, tydlig kund i varje land, en kund som kan definiera ett framtida behov och vara med och utveckla och köpa det som ännu inte finns.
Den civila sidan är mer fragmenterad. Kunderna där är vana vid att köpa endast det som redan finns. I dag skulle det behövas bättre fungerande, skräddarsydda krisledningssystem, som dock civila kunder hittills inte kunnat definiera. Där har vi ett stort jobb att göra.
För ni måste bli större på den civila sidan, eller hur?
På sikt, ja, men gränsen mellan civilt och militärt blir allt svårare att dra när folk ska skydda sig mot den nya typen av hot, så det är en definitionsfråga.
Din VD-tid har präglats av dyra nedskärningar och höga utvecklingskostnader. När når ni vinstmarginalmålet 10 procent, allt inräknat?
Vi räknar med att vara klara med den hittills väl genomförda anpassningen till försvarsbantningen i Sverige i år. Men vi ger ingen prognos efter 2007 om när vi kommer att nå marginalmålet.
Saabs bruttomarginal är inte mycket mer än 20 procent. Varför?
Vi har tuffa utvecklingskontrakt, och i många projekt köper vi mycket av andra. Vid stora underleveranser är det inte rimligt att göra materieltillägg. Men vi tror att vi kan få upp bruttomarginalen genom effektivare projektledning och inköp.
Är Saabs beredskap god, det vill säga kan aktieägarna vara trygga?
Det tror jag. Vi har haft en bra kurs-utveckling och ger en god utdelning. Och nu ska vi växa.
Till sist: Skulle ett kommunikations- och ledningssystem från Saab ha kunnat förhindra Laila Freivalds avgång?
Det undandrar sig min bedömning, men jag tror att ett sådant skulle ha gett ett bättre och snabbare framtaget beslutsunderlag. Så vem vet?