Makroklimatet ser allt ljusare ut för företagen, vilket vi förmodligen också kommer att få en försiktig bekräftelse på i form av positiva uttalanden när de första kvartalsrapporterna från industrin börjar trilla in i mitten av april.
Varningar om lägre vinster/högre förluster har i stort sett helt lyst med sin frånvaro under mars. Rent generellt tycks alltså inte analytikerna ligga för högt med sina prognoser, och företagen ser ut att infria de prognoser som lämnades i samband med vinterns bokslut. Dessutom har en del företag aktivt varit ute och signalerat att bedömningarna från boksluten står sig. Det kan närmast tolkas som att verksamheten utvecklas något bättre än vad som förespeglades i januari/februari.
Med tanke på de stora svenska företagens breda internationella exponering är Statistiska Centralbyråns snabbindikator, som presenterades på måndagen, intressant läsning. Särskilt inom verkstadsindustrin tycks optimismen vara påtaglig inför andra halvåret, vilket rimligen speglar att många företag redan nu ser en tydlig förbättring i orderböckerna. Även på EU-nivå har det presenterats färsk statistik som pekar mot att företagen ser allt ljusare på framtiden.
OMXS PI- och 30-index (juli 2007–mars 2010)
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Några nya stora hotbilder torde knappast heller växa fram den närmaste tiden. Å ena sidan kommer diskussionen att fortsätta kring hotet från västvärldens växande statsskulder och risken för en långsam tillväxt framöver och å andra sidan överhettningen på en del tillväxtmarknader, inte minst i Kina.
Höjda centralbanksräntor i Europa och USA känns som ett mindre hot mot börsen i dag jämfört med i början av året. Att räntorna på längre amerikanska statsobligationer stigit något den senaste tiden behöver inte tolkas negativt. Jag tror att ränteuppgången snarare handlar om att marknaden ser ljusare på konjunkturen än att den skulle spegla en ökad inflationsoro. Samtidigt kan vi konstatera att räntan på svenska statsobligationer fortfarande ligger på historiska bottennivåer (undantaget de extremlägen som vi såg under krisvintern 2008/2009).
Ett annat hot som ständigt finns närvarande är att värderingen på börsen är för hög och att verkligheten förr eller senare kommer ikapp analytikerna. Jag är långt i från säker på att detta behöver vara ett bekymmer.
Om höga värderingar ändå skulle visa sig vara ett problem dröjer det innan genomslaget kommer. Årets vinstprognoser känns relativt säkra. Det är framför allt bedömningarna från 2011 och framåt som kan komma att visa sig för optimistiska. Men det förutsätter att återhämtningen i ekonomin stannar upp. En bild av att detta skulle inträffa kommer inte att visa sig förrän under senare delen av 2010.
Ett fullt rimligt scenario är ändå att det längre fram kan bli problem med börsvärderingarna i ett läge där världsekonomin under ett antal år växer långsammare än vad den gjort historiskt. Men hur ett sådant scenario kommer att speglas på börsen blir till stor del beroende av hur högt kurserna hinner stiga innan denna situation blir tydlig. Min slutsats av detta resonemang är att så länge hoten är diffusa och ligger långt fram i tiden är det bättre att fokusera på den närmaste framtiden. Med ett sådant perspektiv tycker jag att läget ser bra ut för börsen.
Med blicken riktad på den allra närmaste framtiden är den mest intressanta statistiken inköpschefsindex, som presenteras i en rad länder under torsdagen. Arbetsmarknadsstatistik i USA för mars är också på väg. Om siffrorna skulle vara sämre än väntat tror jag bara att de får negativt genomslag på börsen under en kort tid.
Sammantaget är det bäddat för en stabil börsutveckling. Index tyngs visserligen av att stora utdelningar skiljs av under april. Samtidigt är det pengar som stannar kvar hos aktieägarna och som till stor del kommer att återinvesteras på börsen.
Anders Haskel
Fristående börsanalytiker