Kinneviks investeringar är värdemässigt koncentrerade till tre sektorer: mobiltelefoni, skogsindustri och mark. Samtliga är mindre känsliga för konjunkturen. Mobil kommunikation är något av det sista som konsumenter och företag drar ned på. I skogsindustrin domineras Kinneviks produktion av vätskekartong, som huvudsakligen används för mjölkprodukter. Marken avser skogs- och jordbruksmark, vars priser är mer trögrörliga än de flesta andra tillgångsslag. Ändå rasade Kinnevikaktiens värde med runt 60 procent under 2008.
Den största boven är finanskrisen, genom vilken tillgången på kapital, och då särskilt riskvilligt sådant, har blivit knappare än i mannaminne. Tillgångsvärdena sänktes allmänt, förutom riskfria sådana som statsobligationer och, givetvis, kontanter. Börsen föll med 42 procent; Kinneviks fall blev ännu större. Detta beror inte på valet av sektorer att investera i utan främst det geografiska urvalet. Kinnevik har satsat i östra Europa, företrädesvis i Ryssland, och i utvecklingsländer. Till för ett halvår sedan förknippades dessa regioner mer med tillväxt än med risk. I dag är det mest risk för hela slanten, vilket Kinnevikaktien lider av.
Efter vinster med 4, 12 och 16 miljarder kronor för 2005, 2006 respektive 2007 blev det i fjol en förlust på cirka 26 miljarder kronor. Med mer traditionell redovisning skulle resultatet dock ha förbättrats, men enligt redovisningsreglerna IFRS ska förändrade marknadspriser påverka resultatet. För Kinnevik, huvudaktieägare i Millicom, Tele 2, MTG, Metro och Transcom – med ägarandelar från 15 till 44 procent och röstandelar från 35 till 48 procent, föll portföljens värde med runt 27 miljarder kronor under året. Eftersom det handlar om uppenbart långsiktiga och stora innehav kan man med fog fråga sig om det är meningsfullt att låta börsens ganska nyckfulla dagsprissättning slå igenom i redovisningen. Börskursernas förhållande till mer långsiktiga värden ter sig därmed diffus.
Millicom äger och driver mobiltelefonnät i 16 länder, med närmare 300 miljoner människor, i Latinamerika, Afrika och Asien. Bolaget har fler än 30 miljoner abonnenter, växer snabbt och med goda marginaler runt 40 procent, räknat före avskrivningar. Aktien handlas efter en kurshalvering med ett P/E-tal på 8.
Tele 2 har 24 miljoner kunder i elva europeiska länder, med fokus på Ryssland, Norden och Östeuropa. Koncernen är under omstöpning, med tillväxt och investeringar i öst och avyttringar som frigör kapital i Västeuropa. Resultatet ökade kraftigt i fjol. Aktien halverades i värde och handlas med ett P/E-tal på 8. Liksom för Millicom är utsikterna för 2009 gynnsamma.
Redan när Kinnevik bildades 1936 fanns ägarintressen i skogsbolaget Korsnäs och inom lantbruk. Korsnäs finns kvar, men den svenska lantbruksrörelsen är såld och ersatt med betydligt större arealer österut. I Polen äger Kinnevik, via dotterbolaget Rolnyvik, sammantaget 6 705 hektar. I Ryssland, via en ägarandel på 19 procent i Black Earth Farming, äger Kinnevik indirekt omkring 70 000 hektar som tidigare brukats av sovchoser och kolchoser. I jordbruksmark binds cirka 0,7 miljarder kronor av Kinneviks tillgångar.
Skogsmarken som tidigare tillhörde Korsnäs såldes i två omgångar, den sista 2004 till Bergvik Skog, som äger de skogsmarker som tidigare hörde till stolta börsnoterade skogsbolag som Billerud, Uddeholm, Stora Kopparberg, Korsnäs och Bergvik & Ala, som förvärvades av Stora på 1970-talet. Med 1,9 miljoner produktiva hektar är bolaget Sveriges tredje största skogsägare efter statliga Sveaskog och jämnstort med SCA.
För Bergviks verksamhet finns ett 15-årigt avtal som ger bolaget skyldighet att på marknadsmässiga villkor sälja avverkningsrätter till Stora Enso och Korsnäs, som i sin tur har skyldighet att köpa och avverka en långsiktigt avtalad årlig volym av avverkningsrätter. Korsnäs äger 5 procent av aktierna i Bergvik. Stora Enso är största ägare, med 43,3 procent, och har tillsammans med Wallenbergstiftelsernas 8,2 procent majoritet.
Men utöver aktieposten i moderbolaget äger Korsnäs 1 av 1 000 aktier i Bergvik Skog Öst, där Korsnäs tidigare 321 000 hektar finns, och en option att under vissa omständigheter köpa återstående 999 aktier. I Kinneviks balansräkning har aktieinnehavet värderats till runt 450 miljoner kronor, motsvarande andelen av Bergviks redovisade eget kapital. Optionen har inte åsatts något värde.
Enligt LRF:s senaste prisstatistik, från första halvåret 2008, för Mellansverige är värdet på Bergviks skogar nästan 3 gånger så högt som det redovisade. Korsnäs option är i så fall, enligt Aktiespararens beräkning, värd omkring 8 miljarder kronor.
Höstens snabba konjunkturfall har påverkat markpriserna negativt; hur mycket är ännu oklart. Till bilden hör dessutom att Ryssland skjutit upp det tidigare förslaget om exporttullar på rundvirke. Priserna på såväl massaved som timmer sjunker. Med antagandet att bolagsskog kan värderas till halvparten av enskild skog bör Kinneviks option vara värd runt 1,5 miljarder kronor.
Sammantaget står då jord- och skogsbruk som direkt eller indirekt ägs av Kinnevikkoncernen för 2,5–3 miljarder kronor, eller 10 kronor per aktie. Det är mer än medietillgångarna i form av MTG och Metro, dit kanske också teletjänstföretaget Transcom med visst våld kan hänföras. För Kinnevik är det bra om aktierna i de tre bolagen stiger, men det har liten betydelse för värdeutvecklingen i koncernen. Detsamma gäller för Nya investeringar som, vid sidan av jordbruksmark i öst, rymmer allt från mikrokrediter och betal-TV i Afrika till pelletsproduktion i Lettland. I tabellen på sidan 14 har Aktiespararen dock följt Kinneviks uppställning och optionen värderats till noll.
Försäljningen av skogen blev grundplåten för förvärvet 2005 av Frövi, vars inriktning var snarlik Korsnäs’. Med försäljningen av Packaging, med säckfabriker runtom i Europa, gick affärerna jämnt upp: 3 650 miljoner kronor.
Korsnäs med Frövi realiserar synergier, men lönsamheten är skral. Vätskekartong utgör 70 procent av försäljningen, kartong, säck- och kraftpapper samt liner, toppskiktet på wellpapp, återstoden. Efterfrågan mattades under 2008, och inte heller tidigare har bolaget fullt ut kunnat kompensera stigande priser på massaved, energi och andra insatsvaror. Beslut om ytterligare rationaliseringar, syftande till att på sikt återställa rörelsemarginalen till över 10 procent, fattades i slutet av året. Planerade underhållsstopp övergick i produktionsstopp för att undvika lageruppbyggnad.
Under fjärde kvartalet i fjol gjorde Korsnäs en rörelseförlust på cirka 150 miljoner kronor. Därmed räckte inte Korsnäs resultat för att täcka Kinnevikkoncernens räntekostnader under 2008. Kassaflödesmässigt gick det dock ihop, eftersom resultatet belastas med avskrivningar på över 600 miljoner kronor samtidigt som investeringar i nya anläggningar är låga. In i 2009 missgynnas Korsnäs av svag efterfrågan och prispress, men kostnaderna sjunker på bred front, och kronförsvagningen mot USA-dollar och euro slår successivt igenom. Därtill minskar räntekostnaderna tack vare lån till lägre, rörlig ränta. Aktiespararen siktar på en resultatförbättring 2009 efter ett svagt fjolår.
Kinnevik går tillbaka till 1936 med samma ägarfamiljer i styrelsen, von Horn, Klingspor och Stenbeck, och en investeringsprofil som i stora drag känns igen. Historiskt visar aktien utmärkt avkastning, och här finns goda skäl att också denna strax känns igen, den här gången med kvinnligt dubbelkommando i toppen.
