Efter analysen i november var slutsatsen att inte ens den växande oron kring de statliga budgetunderskotten borde rubba börsbolagens vinstutveckling. Läget för aktier var därför fortsatt mycket bra, och trots den osäkerhet som nu finns i Europa behöll jag aktieandelen på maximala 100 procent, mot normalläget 50 procent.

När nu börsbolagen lämnat rapport för fjärde kvartalet i fjol, och ytterligare konjunkturstatistik kunnat räknas in, kan jag bara konstatera att vinst- och konjunkturtågen ångar på som aldrig förr. Uppgången i vinsterna under fjärde kvartalet blev 100 procent i årstakt, alltså en fördubbling, vilket till och med innebar en något starkare tillväxt än föregående kvartal. Vinsten var därtill den näst högsta som börsbolagen hittills registrerat under ett fjärde kvartal, slagen bara av fjärde kvartalet 2006. Med största sannolikhet kommer bolagen därför att slå det tidigare helårsrekordet under 2011. Analytikernas samlade prognos enligt SME Direkt indikerar en vinstuppgång på nästan 30 procent.

Den goda vinstutvecklingen stämmer också väl med konjunkturstatistiken. Min globala tillväxtindikator slog rekord under 2010, även om den började mattas något under hösten, vilket inte är konstigt. Uppgången från bottenläget har varit extrem. Indikatorn är en sammanvägning av industriproduktion, detaljhandelsförsäljning och bilförsäljning för världens åtta största länder. Vändningen kom i april 2009, från en synnerligen nedpressad nivå. Trenden har sedan dess varit mycket positiv, och indikatorn visar nu en tillväxt på 6,8 procent i årstakt, vilket dock är lägre än sommarens topp på 10,3 procent. Tillbakagången ska dock ses i skenet av att den tidigare högsta tillväxttakt jag uppmätt är 5,4 procent (våren 1988). I bottenläget 2009 låg indikatorn på extremt låga –9,7 procent.

Den globala industriproduktionen nådde botten i april 2009 på –16 procent i årstakt, tre gånger värre än under IT-kraschen i början av seklet. Sedan dess har produktionen kontinuerligt förbättrats och visar nu en tillväxt på 7,1 procent, mot 12 procent vid toppen i somras.

Den globala detaljhandelsförsäljningen är betydligt stabilare än industriproduktionen. Här nåddes botten i maj 2009, på minus 1,5 procent. Nu är tillväxten i årstakt 5,7 procent, vilket innebär en marginell nedgång jämfört med tillväxttoppen från förra månaden på 6,2 procent. Där hade den faktiskt legat under hela fyra månader.

Slutligen nådde den globala bilförsäljningen en botten i maj 2009 på –15 procent i årstakt men har tagit igen det mesta och ligger nu på en tillväxt på runt 7 procent, efter en topp i somras på 16 procent. Framför allt har slopade skrotningspremier i Europa dragit ned tillväxttakten från toppläget.

Geografiskt fortsätter Kina att vara det ofattbara lokomotivet, med tillväxttal som ligger 5–6 gånger högre än de ”gamla” länderna. Genom hela finanskrisen har detta enorma land visat tillväxt och nådde som lägst en tillväxtindikator på 10 procent. I dag ligger nivån på 20 procent, efter en topp våren 2010 på osannolika 27 procent. Dämpningen bör vi dock vara nöjda med, eftersom Kina har tydliga inflationsproblem med en årstakt på nära 5 procent. Kineserna måste strama åt, vilket de också gör, och detta avspeglas i den dämpade indikatorn.

Geografiskt kan också konstateras att USA faktiskt är en joker. Tillväxtindikatorn nådde botten i juli 2009 på –12 procent men har sedan dess stigit till en topp på 5,9 procent, där indikatorn faktiskt legat de fyra senaste månaderna. Europa (de fem största länderna) nådde en botten i april 2009 på –11 procent men ligger i dag på plus 3,0 procent. Detta är dock en tillbakagång från toppen i somras på 4,9 procent.

I mina tabeller har främst Spanien fått en markant dämpning, vilket indikerar att de åtstramningar som Spanien, Grekland, Irland och Portugal tvingats genomföra har effekt även på den samlade europeiska tillväxten. Däremot går både Tyskland och Frankrike starkt, medan Storbritannien ligger i mitten. Japan, slutligen, har återigen mattats från toppen på 17 procent för ett år sedan. Den starka yenen håller tillbaka tillväxten.

Analyserar vi vidare olika inköpschefsindex blir bilden också positiv. På global nivå nåddes botten i mars 2009 på index 38. Sedan dess har det förbättrats till 58, vilket är den högsta noteringen sedan sommaren 2007. Samtliga länder ligger över gränsen för tillväxt (50), med Spanien lägst på 52. I topp finns Tyskland, USA och Storbritannien, med index på över 60. Allmänt har samtliga länders index stigit de 2–3 senaste månaderna.

Slutligen har vi den politiskt mest känsliga faktorn: sysselsättningen. På global nivå (borträknat Kina) har sysselsättningen visat en kontinuerlig återhämtning från botten i oktober 2009 på –3,2 procent. I dag visar indikatorn tillväxt i årstakt, om än med bara 0,2 procent. Tyskland, Frankrike och USA visar tillväxt, Japan ligger oförändrat, medan övriga stora länder visar minustal – med Spanien i botten på –1,9 procent.

Med börsbolag som redovisar en markant vinstuppgång och en konjunkturstatistik som visar allt bättre tillväxt borde inte börshimlen hysa några större moln. Under inledningen av året har det dock varit segt, och många börjar nu befara att det bästa ligger bakom oss.

Riskerna börjar dessutom torna upp sig. Lokomotivet Kina hamnar allt oftare på ”risklistan”, ibland på grund av för hög inflation, ibland för risken att landet skulle strama åt för mycket. Klart är att Kina har inflationsproblem och att landets starka efterfrågan också höjer priserna på många råvaror, särskilt metaller, vilket exporterar den kinesiska inflationsfaran till resten av världen. Än så länge är den globala inflationen dock låg. Genomsnittet för mina länder ovan (oräknat Kina) ligger på modesta 1,3 procent, men eftersom det är en uppgång från 0,8 procent under fyra månader är trenden aningen illavarslande.

På risklistan finns också de stora statliga budgetunderskotten. Krisländerna Irland och Grekland är ständigt i fokus, liksom Portugal, medan den spanska grytan kokar i bakgrunden, redo att stänka över. Britterna är här kanske den intressantaste riktkarlen, vars nyvalda regering tog i med ett kraftfullt sparpaket redan i höstas. Detta fick tydligt negativ effekt på Storbritanniens tillväxtkurvor.

Däremot framstår inte börsvärderingen som ett hot. Stockholmsbörsen, med ett P/E-tal på runt 16, är i balans med inflationsutvecklingen och vinsttrenden. Ännu lägre värderade är de flesta europeiska börser, medan USA:s S&P 500-index ligger på ungefär Stockholms nivå.

Slutsatsen blir att det mesta ser bra ut, trots inflationsriskerna och de statliga budgetunderskotten. Fortfarande förbättras tillväxt och vinster markant, börsernas värdering är därtill i balans med inflationstakten, och inflationsnivån är ännu inte avskräckande. Detta skapar en positiv omgivning för aktier, varför jag behåller min aktieandel på 100 procent.

Urstarka kvartalsvinster

Fjärde kvartalets medelvinst 2010 var den näst högsta som registrerats. Vinsttillväxten, därtill, var något bättre än föregående kvartal. Bolagen nådde emellertid inte analytikernas genomsnittsvinst.

När bolag motsvarande drygt 90 procent av Stockholmsbörsens vinstsumma har lämnat rapport för fjärde kvartalet kan konstateras att kvartalsvinsten stigit med 100 procent jämfört med samma kvartal förra året. Det är sjätte kvartalet i rad som bolagen redovisar vinstökning i årstakt. Kvartalets vinst var den näst högsta hittills, räknat för ett fjärde kvartal. I förhållande till tredje kvartalet var vinsten därtill 6 procent högre. En uppgång i fjärde kvartalet är dock normalt, eftersom tredje kvartalet innehåller semesterperioden.

Mäter vi utvecklingen utan hänsyn till bolagens storlek, mediantillväxten, får vi en tillväxt på 21 procent, vilket är densamma som föregående kvartal. Att denna trend blir väsentligt svagare än den summerade beror på att bolag som redovisade förlust för ett år sedan faller bort ur mätningen. Förra årets förlustbolag svarar för den största vinstförbättringen.

I förhållande till analytikernas kvartalsprognoser kunde vi dock konstatera ett trendbrott. Bara drygt 40 procent av bolagen lyckades överträffa analytikernas medelprognos, vilket var väsentligt sämre än de 70 procent som varit fallet de två senaste kvartalen. Vinstsumman låg 1,2 procent under medelprognosen.

De bolag som haft enskilt störst positiv effekt på vinstförändringen är Volvo, Swedbank och Ericsson, som drog upp totalvinsten med 25 procent, medan Hexagon, H&M och Holmen drog ned mest, motsvarande en vinstnedgång på 4 procent. Räknas dessa extremer bort ökade vinsten i kvarvarande bolag med 41 procent, vilket understryker den starka tillväxttrenden.

Bryter vi ned utvecklingen i sektorer kan konstateras att bolagen i de konjunkturkänsliga sektorerna (basindustri, verkstad och bygg) nu har redovisat stigande vinstsumma under sex kvartal i följd. Kvartalsvinsten på 33 miljarder kronor kan jämföras med en vinst på 12 miljarder för ett år sedan. De konjunkturstabila bolagen (konsument, hälsovård samt Tele/IT) presterade en vinstuppgång på 39 procent, där MTG dock svarade för en betydande del. Förra året genomförde MTG stora nedskrivningar, som inte återkom i år. Finanssektorn ökade vinsten med hela 200 procent, tack vare i huvudsak markant lägre kreditförluster i Swedbanks och SEB:s baltiska verksamheter.

Försäljningen för börsbolagen steg för tredje gången i rad, räknat i årstakt. Uppgången blev 7 procent, mot 6 procent föregående kvartal. Valutaeffekterna drar dock ned försäljningen i de utlandsberoende företagen, varför volymuppgången är något starkare än dessa tal. Orderingången för de bolag som redovisar detta tal steg med goda 19 procent, vilket var något bättre än tredje kvartalets 18 procent. Detta är sjätte kvartalet i rad med ordertillväxt.

Vinsten mäts före skatt samt före reavinster/reaförluster och värdeförändringar på fastigheter/skogsmark, men inräknat omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Bolag med huvudnotering utomlands ingår med en lägre andel än 100 procent.

Fortsatt starkt i basindustrin
Basindustrin (skog, metall, rederier och så vidare) ökade vinsten under fjärde kvartalet med 8 procent i årstakt. Jämfört med förra kvartalet var det dock en nedgång med 9 procent. Avkastningen på eget kapital uppgår till 8 procent och beräknas öka till 11 procent för 2011.

Efterfrågan mattades något under fjärde kvartalet. Försäljningen ökade med 7 procent i årstakt, mot 11 procent förra kvartalet. Det var dock sjunde kvartalet i rad med tillväxt. De negativa valutaeffekterna var fortsatt tydliga, varför volymförbättringen underskattas när försäljningen mäts i kronor. Värderingen ligger på 11,7 gånger vinstprognosen för 2011, en prognos som ligger ganska nära toppvinsten från 2007.

Byggsektorn imponerar
Byggsektorn (material, konsulter, byggtjänster) har haft en något trögare utveckling de senaste kvartalen, med en nedgång för tredje kvartalet på 11 procent. Under fjärde kvartalet blev uppgången dock hela 49 procent. Säsongsvängningarna i byggsektorn är stora. Imponerande är emellertid att byggsektorn inte har redovisat något förlustkvartal under denna konjunkturnedgång.

Därtill ligger avkastningen på eget kapital 2010 på höga 17 procent och väntas stiga till 21 procent i år. Försäljningen steg för första gången på fyra kvartal. Uppgången i årstakt blev 2 procent, mot minus 7 procent föregående kvartal. Tillväxten påverkas dock negativt av vissa redovisningsförändringar, vilka skapat en eftersläpning i intäktsredovisningen för byggbolagen. Orderingången är dock fortfarande ganska dämpad. Byggsektorns bolag betalas till 15,2 gånger vinstprognosen för 2011 (oräknat reavinster och annat). Vinstprognosen ligger då cirka 15 procent över den tidigare toppvinsten från 2007.

Finans: Starkt minskade kreditförluster
Finanssektorn redovisar en kraftig vinstuppgång. Tillväxten blev hela 200 procent, mot 120 procent föregående kvartal. uppgången beror i sin helhet på Swedbank och SEB, som redovisar markant minskade kreditförluster i Baltikum. I förhållande till sektorns toppvinst 2007 ligger den nuvarande kvartalsvinsten på nästan samma nivå. Avkastningen på eget kapital 2010 är dock mediokra 10 procent, men den väntas stiga till 12 procent 2011. Intäkterna steg för första gången på fyra kvartal. Uppgången var 2 procent, att jämföra med en nedgång på 5 procent föregående kvartal. En återhämtning i Baltikum, samt ett allmänt stigande ränteläge, bidrog till ökningen.

Finansaktierna betalas till 12,5 gånger vinsten, räknat på vinstprognosen för 2011. Denna prognos ligger 7–8 procent under den tidigare toppnivån.

Hälsovård: Hög avkastning på eget kapital
Hälsovårdsföretagen (läkemedel, medicinsk teknik) redovisar en vinstnedgång på 1 procent i årstakt, mot minus 22 procent förra kvartalet. Till stor del styrs utvecklingen av Astra Zeneca, som även i detta kvartal redovisade bland annat stora kostnader för en juridisk uppgörelse. Gruppens avkastning på eget kapital är dock höga 28 procent och förväntas stiga till 29 procent i år.

Försäljningen föll detta kvartal med 7 procent, att jämföra med en nedgång på 9 procent förra kvartalet. Valutaeffekterna är negativa när försäljningen räknas om i kronor, vilket överdriver avmattningen något. Sektorn värderas till mycket låga 10 gånger vinsten för 2011 på en vinstprognos som ligger i nivå med den tidigare högsta vinstnivån. Den låga värderingen speglar en misstro mot tillväxten i sektorn, framför allt vad gäller utsikterna för Astra Zeneca.

IT- och tele: Valutaeffekter drar ned tillväxt
IT- och telesektorn (teleutrustning, teletjänster, datakonsulter) redovisar en vinstuppgång i årstakt på hela 50 procent, mot förra kvartalets 44 procent. Vinsten påverkas dock starkt av minskande omstruktureringskostnader i Ericsson. Avkastningen på eget kapital 2010 uppgår till mediokra 12 procent, som väntas stiga till 15 procent i år. Försäljningen steg med 4 procent i årstakt, att jämföra med 1 procent förra kvartalet. Även här drar valutaeffekter ned tillväxten. Trenden är alltså svag, men positiv. Sektorn släpar dock tydligt efter de konjunkturkänsliga bolagen.

Värderingen, räknat på vinstprognosen för 2011, ger ett P/E-tal på 12,8. Vinstprognosen ligger då en handfull procent över toppvinsten från andra halvan av 2007.

Konsumtion: MTG låg bakom vinstökning
Konsumentföretagen domineras klart av H&M. Vinsten i gruppen steg med 67 procent, mot 25 procent föregående kvartal. H&M:s vinst föll denna gång med 10 procent, medan MTG drog upp kraftigt genom att en tidigare nedskrivning inte upprepades i år. Avkastningen på sektorns eget kapital 2010 var extremt höga 37 procent, vilket till stor del speglar H&M:s fantastiska lönsamhet. För 2011 beräknas avkastningen i gruppen stiga till 40 procent. Försäljningstillväxten i årstakt dämpades till mediokra 1 procent, jämfört med goda 11 procent föregående kvartal. H&M:s försäljning steg dock 6 procent.

Sektorn betalas till 18,4 gånger vinstprognosen för 2011, där prognosen ligger ungefär 20 procent över den tidigare toppnivån. H&M:s P/E-tal ligger på 20, samtidigt som medianen för gruppen ligger på 14.

Kraftigt bättre för verkstad
Verkstadsföretagen redovisar en kraftig förbättring, från en kvartalsvinst på 5,6 miljarder kronor för ett år sedan till 22,4 miljarder, vilket är den näst bästa kvartalsvinsten hittills. Detta var också femte kvartalet i rad med förbättring, efter fyra förlustkvartal i rad. Jämfört med föregående kvartal steg vinsten med 6 procent, vilket är en ganska normal uppgång mellan dessa två kvartal.

Avkastningen på eget kapital 2010 låg på mycket goda 22 procent, som beräknas stiga till hela 28 procent 2011. Försäljningen steg med 18 procent i årstakt, mot 21 procent förra kvartalet. Även här maskerar valutaförändringarna den underliggande utvecklingen, som är något starkare. Orderingången steg med 32 procent i årstakt, mot 29 procent föregående kvartal, vilket visar att efterfrågan är fortsatt stark.

P/E-talet för gruppen är 15,5, räknat på vinstprognosen för 2011. Denna prognos ligger runt 10 procent över den tidigare bästa helårsvinsten, uppnådd 2008.

Peter Malmqvist,
fristående analytiker