Stabilitet och optimism är två ord som bra beskriver läget på världens börser just nu. Visst har index skakat till vid några tillfällen, men det är rekyler som snabbt glömts bort i takt med att kurserna tar fart mot nya höjder. Belysande för aktiemarknadens styrka är att samtliga större nedgångar som inträffat sedan börsen vände i mars ligger på runt 5 procent.
Den senaste och kraftigaste inträffade i månadsskiftet september/oktober, och då handlade det om ett fall på 6 procent på drygt en vecka. Knappt två veckor senare var nedgången återhämtad och mer därtill.
Flera starka krafter bidrar till det starka börsklimatet. De moln som eventuellt kan förstöra glädjen håller sig än så länge en bit bort.
Den kanske viktigaste förklaringen till det starka börsklimatet är tillgången på billiga pengar. När räntorna är låga söker sig kapitalet till aktieplaceringar och andra alternativ med hög risk, eftersom det är bland dessa som avkastningsmöjligheterna finns. Därför är det också stort intresse för placeringar i råvaror just nu, och dessa har stigit i pris.
Men när detta inträffar byggs samtidigt upp ett hot mot vidare börsuppgång. Förr eller senare kommer räntorna att börja stiga, och då framstår börsplaceringar plötsligt som ett betydligt mindre attraktivt alternativ än tidigare.
Börsen drivs också av förhoppningar om högre vinster, vilka i sin tur ska komma från en förbättrad konjunktur. En förutsättning för att ett genomsnittligt börsföretag i längden ska kunna leverera högre vinst är att försäljningen ökar. Och för att detta ska kunna ske måste den allmänna efterfrågan i ekonomin växa.
Långsiktigt skapas då högre kassaflöden i företagen som kan bli tillgängliga för bolagets aktieägare, vilket är det som i slutändan skapar det bestående värdet i ett bolags aktier. Kortsiktigt styrs börskurserna av psykologiska faktorer, som i grunden går att knyta till ändrade långsiktiga förväntningar.
När börsindex föll i slutet av september handlade det till stor del om att ett antal ekonomiska indikatorer visade sig vara svagare än väntat. En rädsla hos investerarna uppstod för att konjunkturen var på väg att utvecklas sämre än marknaden tidigare hade trott. Den amerikanska arbetslöshetsstatistiken för september visade dåliga tal, mätningar av de amerikanska konsumenternas förtroende för ekonomin var svag, och den viktiga månatliga noteringen för inköpschefsindex blev lägre än förväntat.
Sammantaget spred detta en oro för att den ekonomiska återhämtningen, inte minst i USA, kommer att gå långsamt. Därmed ökar också risken för att aktiemarknadens aktörer har tagit ut segern för tidigt. Betydelsen av den makrostatistik som presenteras i anslutning till månadsskiftena kan vara stor, och just i samband med att denna tidning kommer ut är det dags för en ny statistikflod som kan få effekter på marknaden.
Återhämtningen i oktober har till stor del styrts av en stark inledning på rapportsäsongen. Särskilt i början av en rapportperiod får enstaka bolag ofta stort genomslag. När ett av de första stora rapportbolagen, amerikanska aluminiumjätten Alcoa, överraskade med ett resultat som rejält överträffade analytikernas prognoser fick det således stor effekt på humöret. Även nederländska elektronik- och medicinteknikföretaget Philips samt processortillverkaren Intel var några av de bolag som rapporterade tidigt och dessutom slog marknadens förväntningar. Även några av de största amerikanska bankerna kom med positiva budskap i inledningen till rapportsäsongen. En av få större besvikelser har kommit från Finland i och med Nokias dåliga siffror.
En viktig fråga nu är om niomånadersrapporterna har gett tillräckligt mycket bränsle för att kunna lyfta börsen till ännu högre höjd. Jag tror inte det. Av bara farten, och med det positiva klimat som råder, kan börsen stiga ytterligare några procent (vilket kanske redan hunnit inträffa innan dessa rader når dig som läsare), men sedan borde det vara stopp.
I takt med att kurserna stiger ökar känsligheten för dåliga nyheter, och bland de moln som trots allt kan skymtas vid horisonten ser jag några som kan skapa oväder på marknaden.
Räntorna har jag redan varit inne på, men de ser jag som ett hot på främst lite längre sikt. Centralbankerna kommer knappast att på allvar lämna sin lågräntepolitik förrän ett bra tag in på nästa år. En del bedömare menar dessutom att cheferna i centralbankerna kommer att hålla fast vid låga räntor för länge och därmed bidra till att skapa nya bubblor och obalanser, bland annat på aktiemarknaden.
Däremot kan höga råvarupriser, särskilt oljepriset, utvecklas till ett mer närliggande bekymmer för aktiemarknaden. Hittills har effekterna av stigande råvarupriser huvudsakligen varit posi-tiva för börsen. Aktierna i råvarubolag har stigit rejält och bidragit till att lyfta hela börsindex. Dyrare råvaror signalerar dessutom att konjunkturen är på väg i rätt riktning och spär därmed på ett optimistiskt scenario, åtminstone fram till en viss punkt. Men läget kan snabbt förändras.
Oljepriset är inflationsdrivande. Vi kan därför få en situation liknande 1970-talets, med högt oljepris som skapar prisökningar i kombination med svag konjunktur. Ett högt oljepris bromsar konjunkturåterhämtningen. När mer pengar går åt till att betala energinotan trängs annan konsumtion undan. Nya jobb skapas inte i den takt som vore önskvärt, och den ekonomiska tillväxten tar inte fart.
Höga energi- och råvarupriser leder till kostnadsökningar i industrin. Inte minst bland många konjunkturkänsliga företag, som tillhört vinnarna under det senaste halvårets lyft för börsen, kan råvarukostnaderna ställa till problem. Detta innebär i sin tur att analytiker kan ha underskattat kostnadsbilden och att prognoserna därmed är för optimistiska. Följden kan bli ett snabbt minskat intresse för kostnadskänsliga bolag.
I kampen mellan hot och möjligheter på börsen har ett mönster varit tydligt i år, och det är att köparna snabbt kliver in på arenan när kurserna faller. En anledning är tillgången på kapital och att allmänhetens förtroende för aktiemarknaden har stärkts i takt med att kurserna stigit.
I Sverige kunde vi notera ett rekordinflöde av pengar i aktiefonder under september, och oktober blir knappast sämre. Mönstret är liknande på flera andra håll i världen. På aktiemarknaden ser många just nu de bästa avkastningsmöjligheterna.
Även om statistiken framöver och signaler från företagsledare visar att konjunkturuppgången går långsammare än vad många av oss såg fram emot när det talades om gröna skott i ekonomin i somras är de allra flesta överens om att bättre tider väntar. Företagen kommer därför inte att gå sämre än vad de gör i dag. Tvärtom väntar högre vinster, och då är det rätt att man äger aktier, trots att en del korrigeringar med fallande kurser inträffar på börsen då och då.
Anders Haskel, fristående börsanalytiker