Hotet om sämre tider speglas inte bara på börsen, som föll fem dagar i rad innan den steg något som en reaktion på att politikerna i USA kommit överens om hanteringen av skuldtaket och omfattningen av kommande sparpaket. En kraftig räntenedgång signalerar också att marknaden förbereder sig för sämre konjunktur, och exempelvis har räntan på tioåriga statsobligationer i Sverige och Tyskland fallit med cirka 0,40 procentenheter under juli ned till omkring 2,50 procent. Även i USA har de långa räntorna gått tillbaka rejält, trots oron kring det statsfinansiella läget.
I Sverige är därmed de längre obligationsräntorna nere på i stort sett samma låga nivåer som under förra sommaren samt under hösten 2008, när det stormade som mest på finansmarknaderna. Tillsammans med ett begränsat lånebehov från svenska statens sida kan inte det låga ränteläget tolkas på annat sätt än att räntemarknaden befarar en rejäl konjunkturinbromsning. Dessutom speglar den fallande räntan att inflationshotet begränsats samt att marknaden inte längre tror på Riksbankens prognoser om kommande räntehöjningar.
OMXS PI- och 30-index
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Aktieanalytiker gör en något annorlunda bedömning. Vinstprognoserna är i stort sett oförändrade efter att huvuddelen av de större börsbolagen redovisat sina halvårsresultat. Detta trots att rapportskörden rymde en del besvikelser, inte minst från några av de konjunkturkänsliga verkstadsbolagen.
Om analytikerna skulle få rätt värderas börsen bara till drygt elva gånger vinsten för den kommande tolvmånadersperioden. Det är en historiskt låg värdering, som ger utrymme för ett rejält kurslyft i ett läge där makrosignalerna blir bättre, men utan stöd av bättre konjunkturdata kommer knappast börsen att lyfta.
Bland den senaste tidens svaga signaler har USA:s BNP-siffror för första halvåret väckt en del uppmärksamhet. Inte nog med att tillväxten under andra kvartalet blev lägre än väntat, dessutom justerades siffran för första kvartalet ned. Statistiken speglar att det kan vara lång väg kvar innan USA:s tillväxt tar fart på allvar. Därmed talar allt för att centralbanken Federal Reserve (Fed) kommer att fortsätta med sin mycket lätta (”stimulerande”) penningpolitik under en lång tid framöver.
Budgetuppgörelsen som ska sänka USA:s stora budgetunderskott riskerar också att bromsa tillväxten. Problemet är att den andra vägen, att fortsätta stimulera ekonomin på ett sätt som leder till fortsatta stora underskott, har förmodligen nått vägs ände. Utsikterna för en fortsatt dålig utveckling i den amerikanska ekonomin betyder sannolikt att USA-dollarn fortsätter vara svag mot en rad andra valutor.
På den europeiska sidan av Atlanten hämmas ekonomin av att många svåra frågor återstår att hantera innan skuldkrisen kan sägas ha nått en lösning. De hårt skulddrabbade länderna måste nå ekonomisk balans, vilket måste ske genom nedskärningar och höjda skatter.
Mot alla dystra omvärldsfaktorer kan ställas att börsbolag såväl i Sverige som på många andra håll är i bra skick. Balansräkningarna är i god ordning och vinstutsikterna fortsätter att se bra ut. Värderingarna är som sagt inte heller något hinder för kursuppgångar.
Det behövs i det här läget ingen högkonjunktur för att börsen ska ta fart. Däremot är det nödvändigt att hotet om en ny recession undanröjs. Det kan ske genom att viktig ekonomisk statistik förhoppningsvis snart blir bättre än vad den varit under sommaren. För den som vågar tro på detta scenario är det köpläge på börsen.
Anders Haskel
Börsanalytiker, kapitalförvaltare Case Asset Management