Krisen i Grekland har varit känd av marknaden i flera månader och har vid flera tillfällen skapat oro på aktiemarknaden. Ändå dröjde det till i början av maj innan krisen till slut knäckte uppgången och skapade det största kursfallet sedan vändningen förra våren. Samtidigt är Greklandskrisen i sig själv inte det stora problemet. Det verkliga orosmolnet är farhågor för hela EMU-samarbetet och den skuldkris som en rad länder är på väg in i.
Att det inte finns någon lätt väg ut ur problemen gör att man lätt kan måla upp en rad mer eller mindre negativa scenarion för aktiebörsens utveckling. Chansen är ändå stor för att aktier kommer att vara ett attraktivt placeringsalternativ på ett par års sikt.
Det mest negativa, men också det minst sannolika, scenariot på kort sikt är att hela EMU bryts upp och att flera euroländer återgår till nationella valutor. Detta skulle skapa en mycket stor osäkerhet kring den ekonomiska situationen i hela världen och orsaka kraftiga kursfall på aktiemarknaderna. Frågan är om en sådan utveckling överhuvudtaget är möjlig.
Mer möjligt, men också det ganska osannolikt, är en situation där något enskilt land, där Grekland naturligtvis ligger närmast till hands, tvingas lämna euron. Även detta skulle skapa börsoro men är samtidigt hanterbart – åtminstone i ett svenskt börsperspektiv.
Den mest sannolika vägen är att en lång rad länder inom och utanför EMU nu på allvar tvingas ta tag i sina skuldproblem. Statsskulder som i flera fall är på väg mot 100 procent av ländernas BNP, och i några fall betydligt högre, måste på sikt kanske halveras. Detta kan ske på flera sätt.
En väg kan vara att inflatera bort skulden. Många befarar att det blir oundvikligt i slutändan. Om detta scenario inträffar lär det dröja några år innan inflationen tar fart, och i det läget har centralbankerna då också tappat en del av kontrollen över marknaden.
Hög inflation leder till höga räntor och de problem som sådana medför, men de höjer också BNP i nominella tal. Länder som kan hålla uppe sina intäkter och nere utgifterna och därmed få ned sina budgetunderskott kommer i ett sådant läge att snabbt få se sina skulder minska, som andel av landets BNP.
Under en sådan process tar aktier stryk i ett läge där räntorna stiger och vinsterna inte hänger med uppåt, men aktier fungerar också periodvis bra som inflationsskydd. Stigande inflation är ju samma sak som ökade försäljningsintäkter för företagen, vilket skapar högre vinster.
Marknadens fokus kommer i hög grad att riktas mot hur väl större ekonomier med stora skulder lyckas hantera situationen. Mycket ljus riktas mot Spanien, men det har också stor betydelse hur Storbritanniens nytillträdda regering lyckas hantera landets underskott. Vi får heller inte glömma USA, som måste få bukt med sina stora obalanser.
När en statsbudget snabbt måste saneras görs det bäst genom en kombination av skattehöjningar och minskade utgifter. Momsen och olika punktskatter kan höjas, och nya skatter kan införas. Löner och förmåner kan sänkas för offentliganställda, pensionsförmåner kan försämras och bidrag kan minskas.
Oavsett vilka åtgärder som genomförs leder alla till minskad köpkraft på kort sikt. Konsumtionen blir, med andra ord, lägre, såvida folk inte använder sina besparingar för att ligga kvar på samma konsumtionsnivå som tidigare, och konjunkturen bromsar in.
Fördelen är samtidigt att trovärdiga besparingar ger lägre långräntor och ett allmänt ökat förtroende, som leder till att ekonomin kommer i gång igen. Det är ungefär vad som hände i Sverige i mitten av 1990-talet. Samtidigt fick svensk ekonomi hjälp av en devalverad valuta, något som euroländerna i dag inte kan dra nytta av i alls samma utsträckning.
Ett hot mot börsen på kort sikt är osäkerheten om huruvida skuldkrisen når en lösning. Obeslutsamma regeringar och stigande obligationsräntor i de länder som har störst problem är ett mardrömsscenario på kort sikt. Till bilden hör också att vi får se stora valutarörelser, i vilka euron sannolikt tar mest stryk. Det kommer att vara turbulent på råvarumarknaden. Guldpriset fortsätter troligen mot nya höjder, medan andra råvaror faller i pris.
Även med huvudscenariot att politikerna tar tag i problemen och ser till att snabbt genomföra program för att hantera skuldproblemen talar mycket för att ekonomin på många håll växer långsamt de närmaste åren. Därmed kommer inte heller försäljningen i företagen att växa i den takt som krävs för att aktiekurserna ska kunna få upp farten rejält. Det finns en tydlig risk för att aktiemarknadens aktörer har tagit ut lite väl höga vinster, för framför allt nästa år, i förskott. Mot detta ska ställas att den senaste tidens kurskorrigering har skapat ett visst utrymme för vinstbesvikelser framöver.
Eftersom svenska aktier är i fokus för de flesta som läser de här raderna finns anledning att reflektera kring några faktorer som kan få stor inverkan på Stockholmsbörsens bolag under de 6–12 kommande månaderna.
Först ska sägas att Sverige klarar sig bra i den rådande krisen. Statsfinanserna är i bra skick, och det finns inga tecken på en ökad misstro mot landet. En tydlig signal om detta är att svenska långräntor har gått ned, samtidigt som räntorna stiger i mer skuldsatta länder.
Några kraftfulla besparingar behöver inte göras i Sverige, och det ser ut som om privatkonsumtionen kan fortsätta att utvecklas bra. Detta betyder att bolag som är beroende av inhemsk efterfrågan bör kunna klara sig fint.
Bromsar den internationella konjunkturen in mer påtagligt slår det mot svensk export. Samtidigt kan en svagare euro ge en positiv devalveringseffekt som lyfter ekonomin i Tyskland. Det är bra för svenska företag, eftersom Tyskland är Sveriges viktigaste exportland.
Med undantag för Storbritannien har Sverige ganska litet handelsutbyte och liten verksamhet i de länder som brottas med de största underskotten, vilket betyder att den direkta effekten på de svenska företagen är liten.
En viktig faktor är också hur den svenska kronan påverkas av krisen. Mest troligt är att den fortsätter att stärkas mot euron men samtidigt tappar mot USA-dollarn. Så länge förändringarna inte blir kraftiga kommer effekterna för många svenska företag att vara relativt neutrala.
I takt med att åtgärder för att komma till rätta med skuldkrisen blir allt tydligare, och signaler i form av ekonomisk statistik visar att ekonomin runtom i världen trots allt rör sig i rätt riktning, skapas förutsättningar för att aktiekurserna ska kunna ta ny fart.
Nya hot kan dock växa fram, och risken för att ekonomin ska gå in i en ny recession som skapar en långvarig kräftgång på börsen kan inte uteslutas, men det är inte mitt huvudscenario. Jag räknar med att uppgången tar ny fart någon gång i sommar eller senast i början av hösten.
Anders Haskel,
arbetar som kapitalförvaltare hos Case Asset Management. Tidigare har han bland annat varit börs krönikör i Veckans Affärer och Finanstidningen. Anders Haskels syn på börsläget kan du dessutom läsa varannan vecka i Aktiespararnas nyhetsbrev. Anmäl dig som prenumerant här.