Sweco sviker inte aktieägarna

Sweco är börsens största teknikkonsult. Industrikunder står för en tredjedel av omsättningen, men den största kundgruppen, 40 procent, är kommuner, landsting, statliga verk och myndigheter. Bygg- och fastighetssektorn svarar för drygt 10 procent av omsättningen och övriga privata företag för lika mycket.

Inriktningen på verksamhetsområden är också relativt konjunkturokänslig, med närmare hälften av omsättningen på de prioriterade tillväxtområdena: vatten och miljö, energisystem och infrastruktur. Ett annat kännetecken för Sweco är det stora inslaget av arkitekter, som tillsammans med byggkonstruktörer, installationskonsulter och projektledare svarar för 35 procent av omsättningen.

Industrikonsulterna, som mött en kraftig nedgång i efterfrågan, står för 15 procent av omsättningen och en lika stor andel av koncernens 5 200 anställda. Flertalet av industrikonsulterna arbetar i Finland, vars skogsindustri inte som den svenska kunnat dra fördel av en svag valuta och där elektronikindustrin med Nokia i spetsen skär ned.

Sweco är etablerat i tio länder i Norden och Östeuropa, inräknat Ryssland. Fler än hälften av konsulterna har sin hemmabas i Sverige. Norge är den näst största dottern, följd av Finland. I Östeuropa finns 720 anställda och i Ryssland 150. Från hemmabaserna, särskilt den svenska, bedrivs en omfattande tjänsteexport inom Europa och till Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika.

Under ett år arbetar Sweco med runt 30 000 projekt för 10 000 kunder. På teknikonsultmarknaden gynnas stora aktörer, eftersom uppdragen ställer krav på flera kompetenser, och kunderna, ofta myndigheter, vill hålla nere antalet leverantörer. Denna trend gör att större aktörer, som Pöyry, Sweco och ÅF, tar marknadsandelar och är mer lönsamma än små konsulter. De stora tar in underkonsulter, vilket underlättar anpassning till en vikande efterfrågan.

Under nio månader i fjol minskade omsättningen något, till 3,9 miljarder kronor, och rörelsemarginalen krympte, från 11 till 9 procent. Omsättningen påverkades positivt av omräkning till svenska kronor. Kostnaderna hölls tillbaka genom personalneddragningar med drygt 4 procent, och debiteringsgraden, inräknat all administrativ personal vars tid inte debiteras på kund, blev 74 procent, vilket är ett fullt godkänt tal.

Sweco ska öka omsättningen organiskt och genom kompletterande förvärv till ungefär lika delar. Sett över fem år har tillväxttakten väl överstigit 10 procent, samtidigt som resultatet klättrat i en årstakt om 20 procent. Målet för rörelsemarginalen är minst 12 procent. Dit nådde Sweco inte 2008, och även om Aktiespararen siktar på ett lyft från 9 till 10 procent nästa år finns mer att göra. För 2009 bör vinsten summera till 3,80 kronor per aktie, och för 2010 kan vinsten bli 4,50 kronor, i nivå med 2008. Aktien handlas med ett P/E-tal på 12. Utdelningen i fjol var 2 kronor, och den bör behållas – särskilt som den finansiella ställningen är stark, med en nettokassa på 3 kronor per aktie.

På börsen, liksom ofta på konsultmarknaden, står valet mellan Sweco och ÅF. Det är inte lätt att välja, för också ÅF utvecklades väl under 2009. ÅF har dock ingen nettokassa utan en marginell skuld. Aktien ger ungefär samma direktavkastning som Sweco, knappt 4 procent, men ÅF handlas med ett P/E-tal på 9–10, räknat på en vinstprognos för 2010. Ett motiv för en rabatt på ÅF-aktien är ägarbilden, med kontrollen hos ÅF:s forskningsstiftelse, medan Sweco har familjerna Nordström och Douglas som huvudägare. Valet mellan dessa båda blir en smaksak, men klokast gör nog allätaren.