Tele 2 är utmanaren på de europeiska telemarknaderna. Med enkel och billig telefoni knep bolaget kunder från de tidigare statliga telemonopolen i samband med att marknaderna avreglerades. Aktien börsnoterades 1996, och den internationella satsningen inleddes i Danmark samma år. Expansionen nådde nästan alla europeiska länder och var kapitalsnål, eftersom Tele 2 på flertalet marknader inte hade egen infrastruktur, det vill säga telenät.
Ett företag kan etablera sig på en ny marknad på i princip fyra sätt:
• Återförsäljaravtal innebär en vidareförsäljning, under eget namn, från en leverantör som äger egen infrastruktur med ledig kapacitet, där varje extra intäktskrona i det närmaste ger en lika stor resultatförbättring.
• Förvärv är det snabbaste sättet att ta sig in på en ny marknad, men det kostar en del. Särskilt intressant är detta sätt om förvärvaren redan är etablerad på ett eller annat sätt, vilket möjliggör synergieffekter – som att flytta nyförvärvade kunder till det egna nätet.
• Långsiktiga infrastruktursamarbeten, mer eller mindre omfattande, är ett sätt som ger möjlighet att hålla tillbaka investeringarna.
• Eget bygge från basen, med eget nät, kan också vara såväl rätt som den enda möjligheten på vissa ställen.
I Tele 2:s expansion kom rollen som återförsäljare av abonnemang med hyrd kapacitet att dominera. Kunder knöts till Tele 2 med attraktiva erbjudanden. Det handlade först om fast telefoni, men senare erbjöds dessa kunder, genom så kallad korsförsäljning, i första hand bredband men också mobiltelefoni. Fast telefoni är sedan flera år en krympande affär i hela televärlden; mobilt tar över. Med bredband ringer kunderna från sina datorer, och fasta abonnemang sägs upp. Återförsäljarnas marginaler är pressade på flera marknader, och det har blivit allt mer uppenbart att en långsiktigt uthållig affär kräver egen infrastruktur.
Under expansionen levde Tele 2 enligt vad bolaget kallade salamiprincipen, som innebar att kundbaser skulle byggas upp med lockande erbjudanden och att det skulle vänta med investeringar i infrastruktur så länge som möjligt.
I efterhand ser denna princip ut att ha följts alltför länge. Infrastruktur var dyrt för tio år sedan och ett kort stycke in på 2000-talet. Men när IT- och telekombubblan hade spruckit kunde den plockas upp för en spottstyver. Men det gjorde inte Tele 2 förrän 2005, och då var spottstyvrarnas tid ute.
Jan Stenbeck, bolagets grundare, ordförande och strategiska visionär, avled 2002. En av hans sista stora insatser för bolaget var det närmast geniala upplägget att bilda Svenska UMTS-nät och bjuda in rivalen Telia som hälftenägare, sedan den före detta monopolisten och marknadsledaren hade klantat sig i upphandlingen och inte fått en 3 G-licens. Därmed mer än halverades Tele 2:s kostnader för att bygga ett svenskt UMTS-nät. Bolaget traskade dock på i samma hjulspår ett par år för länge.
I dag är Tele 2 ett företag som omsätter mer än 40 miljarder kronor, med en rörelsemarginal på dryga 16 procent. Sedan 2002 har omsättningen ökat med runt 50 procent, från 27 miljarder kronor, men rörelsemarginalen har sjunkit från 18 procent. Antalet kunder har ökat med nära 80 procent, från 14 miljoner till 25 miljoner. Omsättningen, liksom lönsamheten, per kund har fallit.
Tele 2 har inte ambitionen att vara en innovativ teknikutvecklare och först -lansera ny teknik till kunderna. I stället ska bolaget lyssna på kunderna och lansera tjänster de är beredda att betala för. I den mer övergripande strategin har bolaget beslutat satsa på färre geografiska marknader, vilket i praktiken innebär att kundbaser och verksamhet i Syd- och Centraleuropa avyttras. Produktmässigt definieras nu kärnverksamheten som mobila tjänster på egen infrastruktur. Det är inte att undra över, eftersom 56 procent av omsättningen och 84 procent av rörelseresultatet avsåg mobila tjänster i slutet av 2007.
Förskjutningen mot mobila tjänster beror på en kraftig tillväxt i Ryssland, med egna nät, under de senaste åren. Det ryska intåget inleddes 2001 genom förvärv av närstående Millicoms verksamhet i landet. Millicom var då i finansiell knipa och behövde minska sina skulder.
I marknadsområdet Baltikum-Ryssland ingick även Kroatien under 2007. Främst handlar det dock framför allt om den ryska marknaden, som från och med i år rapporteras separat. Under fjolåret fanns här nära 13 miljoner mobiltelefonikunder, mer än hälften av Tele 2:s samlade kundstock. Tillväxten i Baltikum-Ryssland blev 24 procent, mätt som antal kunder och 43 procent mätt som omsättning. Övriga marknadsområden krympte ifråga om såväl kunder som omsättning, och för koncernen blev det stagnation.
Mätt som rörelseresultat såväl före som efter avskrivningar är Baltikum-Ryssland än viktigare. Efter avskrivningar (EBIT) och oräknat engångskostnader och reavinster är Norden och Baltikum-Ryssland jämnstora, 2 respektive 1,9 miljarder kronor, och tillsammans svarar de två områdena för 140 procent av koncernens resultat, eftersom övriga marknadsområden visar negativa resultat. Vad gäller resultattillväxten är Baltikum-Ryssland helt avgörande, med en fördubbling i fjol samtidigt som EBIT i Norden föll med nära 20 procent och förlusterna fortsatte på andra marknader.
Att framtiden i hög grad ligger österut är tydligt också när man studerar koncernens investeringar. I fjol styrdes halva investeringsbudgeten dit, och så fortsätter det. I slutet av 2007 tilldelades bolaget licenser för att bygga GSM-nät i 17 nya regioner med totalt 19 miljoner invånare. Tele 2 har god täckning över hela västra Ryssland och är största operatör i sex av de regioner där bolaget är verksamt.
Norden, det vill säga Sverige och Norge, tuffar på, och Tele 2 har ett brett tjänsteerbjudande med mobiltelefoni, mobilt och fast bredband samt fast telefoni. I Sverige är Tele 2 näst störst efter Telia Sonera, marknadsandelarna stabila, lönsamheten god och kassaflödena starka.
Tele 2:s fokusering på färre marknader och mobiltelefoni kompletterad med bredbandstjänster fortsätter under 2008. De senaste årens avyttringar av verksamheter tillförde netto, efter förvärv, 12 miljarder kronor till Tele 2:s kassa i fjol. Dessa verksamheter hade svag eller ingen lönsamhet och dåliga utsikter som delar av Tele 2.
Det är troligt att kvarvarande verksamhet i Sydeuropa säljs i år, och det är möjligt att Centraleuropa också är på väg ut, eftersom ingen av marknaderna klarar koncernens striktare kriterier för lönsamhet, kapitalavkastning och positiva kassaflöden. Det kan också ifrågasättas om den nederländska bredbandsaffären håller måttet.
Lars-Johan Jarnheimer ledde bolagets expansion över hela Europa. Han leder också återtåget från västra Europa, med stora värden som ska frigöras, och förskjutningen av tyngdpunkt långt österut. I processen har koncernledningen stuvats om, och att det funnits oenighet där är uppenbart.
Finansiellt har Tele 2 kommit ut i gott skick, med en räntebärande nettoskuld på endast 5 miljarder kronor och med kassaflöden från verksamheterna i Norden och Baltikum-Ryssland som väl täcker investeringsbehoven. Tele 2 ser, efter en yvig expansion med kraftigt varierande resultat, ut att ha fått bra balans och stadga. Men vilken långsiktig, strategisk position Tele 2 tar på Europas telekarta är ännu inte klart.
Börstemperatur
Marknadens syn på ledningens kompetens
Tillväxtpotential
Utdelningspolitik
Lönsamhet
Trygg placering
Optimisten hoppas att Tele 2 får bra betalt när ytterligare verksamheter säljs och stora värden byggs i ryssland.
Pessimisten befarar att Tele 2 är sent ute med sina avyttringar och att konkurrensen för kvarvarande verksamhet hårdnar.
3 åsikter
Aktiespararen anser att Tele 2-aktien har god kurspotential om omstruktureringen faller väl ut, men det är inte säkert, och nya bekymmer kan dyka upp. Avvakta eller satsa på huvudägaren Kinnevik.
Goldman Sachs anser att Tele 2:s svaga bokslut för 2007 ger anledning att justera ned utsikterna för 2008 och framöver, vilket skalar av 10 procent av bolagets och aktiens motiverade värde. Riktkursen sänks till 114 kronor, vilket inte räcker för en positiv rekommendation.
UBS anser att Tele 2:s utveckling i slutet av 2007 var svag, men det påverkar inte framtidsutsikterna särskilt mycket. Riktkursen sänks med 4 kronor till 152 kronor, och köprekommendationen är intakt.
