I början av 2007 genomfördes den första rangordningen av 150 nordiska storbolag. Med hjälp av vinstutvecklingen och analytikernas vinstprognoser, samt bolagens P/E-tal, rangordnades bolagen efter ”köpvärdhet”. Bolagen med de mest attraktiva nyckeltalen hamnade högst. Målet var att få fram en portfölj med 25 aktier som skulle utvecklas bättre än börsens genomsnitt de tolv kommande månaderna.
Denna rangordning har sedan gjorts varje kvartal och har följts upp ett år senare. Då har vi kunnat konstatera att olika nyckeltal varit olika framgångsrika, beroende på marknadsläge. Den första rangordningen, som följdes av en period med både kraftig uppgång och nedgång, resulterade i att listans mittrankade bolag fick bäst utveckling, ungefär som om placerarna skydde ytterligheter när börsen svängde.
Den andra uppföljningen gjordes tolv månader efter september 2007 och innefattade både ras och smärre rallyn. Under detta år fungerade ingenting – pilkastning hade varit lika framgångsrikt. Den tredje uppföljningen gjordes efter ett katastrofalt börsår med massiva kursras. Då blev hög vinststabilitet klart utslagsgivande. Totalrangen fungerade dessvärre mindre bra.
Den senaste uppföljningen gjordes under en period då stämningsläget vände kraftigt till det bättre. Då blev P/E-talet den mest utslagsgivande faktorn, alltså ett lågt börsvärde i förhållande till kommande års vinstprognos. I de tidigare undersökningarna hade detta nyckeltal faktiskt varit en negativ faktor för den efterföljande kursutvecklingen!
När ranglistan nu går in på sitt fjärde år har en viktig förändring genomförts: P/E-talet slopas. Det är motvilligt, eftersom vi då kapar kopplingen till aktiekursen. Det är dock ofrånkomligt, eftersom P/E-talet i de flesta uppföljningar gett en omvänd signal: bolag med låga P/E-tal har haft sämre kursutveckling än övriga bolag. Möjligen fungerar P/E-talet bättre med en längre placeringshorisont än tolv månader, vilket jag följer upp i en senare analys.
De tre faktorer som rangordningen nu vilar på är vinsttillväxt, prognosrevideringar och vinststabilitet. Detta läggs sedan samman till en genomsnittsbedömning. De bolag som hamnar i topp har därmed en bra vinstutveckling under förhållandevis god stabilitet. Förhoppningsvis blir detta utslagsgivande för kursutvecklingen det kommande året.
Listan över de mest attraktiva bolagen toppas denna gång av det finska kemibolaget Kemira, inriktat på produkter som ska effektivisera kunders vatten- och energiförbrukning. Av 132 undersökta bolag får Kemira den bästa genomsnittliga placeringen. Kemiras starkaste kort gäller revideringen av vinstprognoserna det senaste året. Revideringen har varit både markant och stadig, vilket ger placeringar kring 20.
Bolagen som hamnar i topp
Klicka på tabellen för att förstora den.
Den genomsnittliga vinstökningen 2008–2011 ger en placering kring 40, vilket också är bra, medan svängningarna i vinstutvecklingen 2008–2011 är mer genomsnittliga och ger placering 63. Även om P/E-talet hade ingått som graderingsparameter hade Kemira nått topplistan, men inte förstaplatsen. Kemiras P/E-tal på prognosen för 2010 ger placeringen 89, vilket inte är avskräckande, men det medför ändå att bolaget dras ned till plats nummer 12 på en kombinerad topplista. Nu ingår, som sagt, inte P/E-talet, även om det finns med i tabellen.
Tvåa på listan är ytterligare ett finskt företag, Konecranes, som tillverkar kranar för olika typer av industriella lyftändamål. Konecranes starka sida är framför allt den mer långsiktiga vinstutvecklingen (placering 28), som därtill uppnåtts under bra stabilitet (placering 18). Det senaste årets utveckling och de senaste prognosjusteringarna ger dock något sämre placeringar, 40–50. Även Konecranes skulle ha nått topplistan om P/E-talet funnits med. Placeringen här är 82, vilket inte är avskräckande.
Totalt sett domineras ranglistan av sex hälsovårdsföretag, fyra byggföretag, tre företag vardera från basindustri, finans- respektive IT-sektorn. Konsumentsektorn och telekommunikation har två bolag vardera, medan verkstadsindustrin och energisektorn har bara ett var. Med tanke på den entusiasm som finns kring verkstads- och råvarubolag är det intressant att dessa två sektorer är klart underrepresenterade på topplistan. Detta innebär att kursutvecklingen i dessa sektorer rusar före bolagens vinster, även den vinstutveckling som analytikerna prognostiserar.
Jag presenterar även en lista som toppas av bolag som inte sticker ut – kallade ”de anonyma mittbolagen”. På denna lista får bolagen i mitten av rangordningen högst betyg. Idén kom efter uppföljningen av den första listan, och grundtanken är att börsplacerare gärna fokuserar på ytterligheter, vilket lätt leder till övervärdering.
Denna alternativa lista toppas av finska varvet Wärtsilä, följt av svenska Munters inom avfuktning, med mätteknikföretaget Hexagon på tredje plats. När du tolkar placeringarna i denna tabell ska du komma ihåg att siffran 1 innebär att det är den mittersta placeringen av 132 bolag, alltså placering 66.
De ”glömda” bolagen – de som inte sticker ut
Klicka på tabellen för att förstora den.
Verkstadssektorn dominerar denna lista med sex bolag, följd av byggsektorn med fem, konsumentsektorn med fyra och hälsovårdssektorn med tre bolag. IT-sektorn, energi och finans återfinns med två bolag vardera, medan telekom representeras av ett.
För att tillfredsställa läsare med dragning till ytterligheter har jag även plockat fram toppbolagen inom respektive rangordningsparameter. Då kan konstateras att lägst P/E-tal på prognoserna för 2010 har det kinesiska torrfraktrederiet Jinhui, noterat på Oslobörsen, följt av norska IT-företaget Atea och likaledes norska energiföretaget Fred Olsen Energy. Bäst genomsnittlig vinstutveckling 2008–2011 har danska vindkraftstillverkaren Vestas, norska oljeborrföretaget Seadrill och återigen Fred Olsen Energy.
Starkast revidering av vinstprognoserna under de tre senaste kvartalen har Jinhui, Vestas och Boliden. Bäst revidering av prognosen för 2009 har förlustbolaget Norske Skog, med Vestas som tvåa och Jinhui som trea. Bäst revidering av prognosen för 2010 har det finska förlustbolaget M-real (skogsindustri), återigen Jinhui och Atea. Samtliga ovanstående bolag borde intressera dem som vill ta hög risk och möjligen också agerar mer kortsiktigt.
Den som ogillar svängningar bör satsa på danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk, H&M och hälsovårdsföretaget Meda, som alla har låga svängningar i analytikernas prognoser de tre senaste kvartalen. Låga svängningar på längre sikt, alltså i vinsten 2008–2011, har danska kemiföretaget Novozymes, med finska teleoperatören Elisa på andra plats och Getinge på tredje. Detta borde ge en ganska stabil kursutveckling det kommande året.
Läs även
"Kraftig vinstuppgång i de nordiska bolagen"
(Aktiespararen, 2010-03-25)