Bergs Timber-koncernen producerar och säljer sågade och vidareförädlade trävaror med fokus på kundanpassning. Den största delen (80 procent) av råvarorna exporteras till länder inom Europa, men varor skickas även till Mellanöstern. Biprodukter från tillverkningen, främst cellulosaflis och sågspån, säljs som råvara till massa- och spånskiveindustrierna. Kutterspån från hyvlerierna förädlas och säljs som bränslebriketter. Biprodukterna används även som energiråvara i bolagets egen tillverkningsprocess.
Timmerråvaran anskaffas i huvudsak från områdena kring koncernens tre sågverk men kompletteras även med import av timmer samt uttag från egna skogsfastigheter. Företaget är ett komplett skogstjänsteföretag, som erbjuder allt från rådgivning gentemot skogsägare till slutavverkningsarbete.
Koncernens begynnelse kan härledas till 1919 i Mörlunda, då familjen Bergh startade en av koncernens nuvarande tre sågverksanläggningar. C.A. Olausson & Söner (OLAB) i Järnforsen har drivits av familjen Olausson sedan 1922 och blev ett dotterbolag i koncernen 1999. Under 2005 tillkom Orrefors Sågverks AB som nytt dotterbolag. Verksamheten i Orrefors har bedrivits sedan 1950-talet av bröderna Kay och Jan Nilsson. Koncernens samlade produktionskapacitet uppgår totalt till runt 325 000 kubikmeter. Bolagets egen skogsmark uppgår till omkring 2 000 hektar.
Trävarubranschen är en splittrad marknad, med många aktörer och hård konkurrens. För att klara konkurrensen krävs en väl fungerande råvaru-anskaffning. Bolagets timmerkostnad utgör en stor andel av kostnader för sålda varor. För att uppnå en hög produktivitet och stärka konkurrenskraften är produktionen kundorderstyrd utifrån ett smalt produktsortiment vid varje sågverk. Inköp och aptering av timmer baseras på sågverkens egna prognoser över trävaruförsäljningen.
Branschutvecklingen har efter flera svaga år fått ett nytt liv. Vändningen kom under -räkenskapsåret 2005/2006, då Bergs Timber förvärvade Orrefors Sågverk, samtidigt som försäljningen och produktionen ökade. Nettoomsättningen steg till 585 miljoner kronor (föregående år 374 miljoner), en ökning med 56 procent. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 39 miljoner (8,7), eller plus 348 procent. Resultatförbättringen kan till stor del förklaras av bättre råvarutillgång.
Framgången för bolaget har fortsatt i god takt även under första halvan av innevarande räkenskapsår. Nettoomsättningen steg till 335,6 miljoner (299), varav resultatet efter finansiella poster ökade till 56,5 miljoner (23). Den positiva utvecklingen förklaras med förbättrade försäljningspriser för såväl sågade trävaror som biprodukter. Resultatet gynnas av bättre försäljningspriser som kompenserar för ökade råvarukostnader samt av att produktionen steg med 4 procent.
Marknadsutsikterna för sågade trävaror fortsätter att vara gynnsam och stabil, med hög konsumtionsnivå i Europa. Lagervolymerna i Sverige och Finland visar ännu inga tecken på uppbyggnad. Bolaget uppger dock en viss oro över en fortsatt nedgång av trävarukonsumtionen i USA, som leder till minskad export från Europa samtidigt som kanadensisk export ändrar riktning från USA till Europa. Konsekvenserna utgör, tack vare en generellt god efterfrågan, än så länge inte något hot mot försäljningspriserna.
I Storbritannien gynnas bolaget av fortsatt högre sågtimmerpriser under de fyra första månaderna i år. Genomsnittligt pris (i lokal valuta) per enhet steg med cirka 11,4 procent respektive 22 procent, enligt den brittiska skogskommissionen. Storbritannien utgör 40 procent av koncernomsättningen, varav England står för 70 procent av den brittiska andelen.
Vi går nu till analysprogrammet ”Hitta kursvinnare” för att simulera en potentiell kursutveckling. Simuleringen gäller för fem år framåt.
Steg 1
I analyssteg 1 ser vi genomsnittet (de fem senaste åren) för omsättningstillväxten på svaga 9,7 procent. Resultatet tyngs främst av svag branschutveckling under åren 2001–2004. Under 2005 ökade omsättningen, tack vare ett strategiskt förvärv av Orrefors Sågverk. För att klara förvärvet genomförde Bergs Timber en riktad nyemission på 2 miljoner B-aktier, vilket förklarar den negativa (–13,8 procent) omsättningsutvecklingen per aktie under 2005.
Steg 2
Analyssteg 2 visar historisk vinstutveckling, som varit svag eller negativ till följd av den svaga omsättningstillväxten. Vändpunkten kom under kalenderåret 2006, med fortsatt stark utveckling i år.
Steg 3
I steg 3 finns lönsamhetsanalysen och vinstprognosen. Programmet visar en genomsnittlig marginal på knappt 0,5 procent som resultat av föregående svaga år. Hur svagt resultatet än varit för Bergs Timber är framtiden dock klart ljusare. I och med den goda branschutvecklingen, som bidragit till ett större utbud (lägre råvarupriser) efter stormen Per, samtidigt som försäljningspriserna för bland annat sågade varor stigit under den senaste tiden tror jag att koncernens vinstmarginal kommer att öka rejält från föregående räkenskapsårs cirka 6,8 procent. Utifrån nuvarande trend kan bolagets långsiktiga vinstmarginal nå upp till trakterna 10–15 procent.
Tolvmånaders rullande marginal i en pågående tillväxtfas befinner sig redan kring 12 procent, medan halvårsrapporten visade starka 16,8 procent jämfört med 7,6 procent under motsvarande period 2005/2006. Ett rimligt antagande bör kunna vara 12 procent för de kommande åren. Bolaget ger inga framtidspro-gnoser men bekräftar att marginaler kring 10–15 procent inte är orimligt med hänsyn till omvärldsfaktorer inom branschen.
Försäljningstillväxten inom de närmaste åren kan skruvas upp i takt med en stabilare marknad, där försäljningspriset för sågvaror accelererar samt biprodukterna visar en stark efterfrågan.
Vi tror att Bergs Timbers långsiktiga tillväxt kan ligga kring 12 procent (+/–2 procentenheter).
Prognosen för framtida vinsttillväxt baserad på angiven vinstmarginal och försäljningstillväxt visar cirka 25 procent. Vinsttillväxten kan dock bli högre än så, med tanke på den låga utgångsnivån kring 28 miljoner kronor samt potential till högre marginal eller omsättningstillväxt.
Steg 4
I steg 4 utgår jag ifrån att utdelningen blir oförändrad framöver på grund av nya omständigheter kring bolagets tillväxt. Det kan ta tid innan bolaget känner en viss finansiell stabilitet med hänsyn till kapitalbehovet.
Steg 5
I steg 5 finns p/e-tals-prognosen. Programmet visar att aktien har handlats inom ett genomsnittligt lägsta/högs-ta p/e-talsintervall på cirka 12 respektive 8. Aktien är lågt värderad i förhållande till sin framtida vinsttillväxt (25,5 procent). Intervallet reflekterar även en period då branschen som sådan inte växte, varför jag tycker att aktiens högsta p/e-tal kan skruvas upp till 70 procent av tillväxten utan att värderingsintervallet relativt vinsttillväxten blir ansträngd. Det nya p/e-talsintervallet blir 18/8. Nuvarande p/e-tal, baserat på tolvmånaders rullande vinst per aktie, är 9,3.
Steg 6
I steg 6 är risken för lägsta kurs inom fem år satt till 34 kronor. Det är min egen bedömning utifrån en teknisk stödnivå (intradagsbasis) som etablerades den 5 mars 2007.
Steg 7
I sista analyssteget får jag fram en högsta målkurs på 231 kronor, som beräknas efter högsta p/e-tal gånger den prognostiserade vinsten per aktie, 12,82 kronor för 2011. Behållintervallet är 100–165 kronor, medan köpintervallet ligger mellan 34 och 100 kronor. Högsta målkurs relativt lägsta kursnivå inom fem år ger en vinst/förlust-kvot på 4,3.
Den trendtekniska analysen visar att trenden på nio månaders sikt är klart köporienterad och reflekterar den goda bransch-utvecklingen. I diagram 1 ser vi dagligt perspektiv över 13 månader tillsammans med ett optimerat glidande medeltal på 35 perioder. Aktiekursen ser ut att ha ett stöd- och motståndsförhållande när kursen befinner sig ovanför respektive under sitt medeltal.
Som ett exempel, när kursen tog sig över medeltalet under augusti 2006, agerade medeltalet som ett stöd innan kursen påbörjade en ny, rejäl uppgångsfas. Under hela resan uppåt ser vi två tillfällen där kursen möter medeltalet för att sedan vända uppåt i riktning med trenden.
Så länge kursen håller sig ovanför 35 i glidande medeltal kan trenden tolkas som uppåtriktad.
En teknisk målkurs beräknad på en rekyl- och svingformation är runt 99 kronor.
I diagram 2 visas förhållandet mellan aktiekursen och det brittiska respektive engelska sågtimmerpriset per enhet. Att döma av diagrammet finns en positiv korrelation mellan aktiekursen och sågtimmerpriset. När timmerpriset bottnar och stiger under andra halvan av 2006 följer aktiekursen med. Man kan rimligtvis utgå ifrån att aktiekursen har en fortsatt potential så länge sågtimmerpriset bevarar sin uppåtgående trend.