Eniro är ett medieföretag med inriktning på söktjänster i Norden och Polen. Sverige och Norge är starka och höglönsamma fästen, medan Danmark, Finland och Polen visar lägre lönsamhet. Antalet anställda är knappt 4 800, varav nära hälften är annonssäljare. Produkten, eller tjänsten, de säljer är radannonser med kontaktuppgifter eller större annonser i Gula sidorna eller mer lokala kataloger som Din Del och andra tjänster på Internet. Här finns också nummerupplysning och en gryende affär för söktjänster anpassade till mobilt Internet.
För bara några år sedan var detta en het sektor. De tryckta katalogerna, där alla företagare måste synas, var en stabil affär. Så är det inte längre, eftersom Internet växer och tar över, och där har Eniro inga tydliga konkurrensfördelar. Den tryckta delen står för runt 45 procent av Eniros intäkter, medan Internet står för 40 procent och nummerupplysning för 15 procent.
I morgon- och affärstidningarnas börstabeller framstår Eniro som en lågt värderad aktie med skyhög direktavkastning. Det är sant, men det är räknat på tidigare års vinster, i första hand fjolårets vinst om 7 kronor och utdelning som blev 5,20 kronor. Börsvärdet är lägre än eget kapital, cirka 3 miljarder kronor. Också detta riktmärke är dock av dubiöst värde här.
Börsen ser Eniro som ett bolag med en krympande förmåga att generera intäkter, samtidigt som balansräkningen ansträngs från två håll. På tillgångssidan dominerar goodwill, totalt 14,7 miljarder kronor, och lånen på dryga 10 miljarder, på väg mot cirka 9,7 miljarder, kronor vid årsskiftet. Båda är för stora.
Lånen ökade med 2 miljarder kronor i december i fjol via ett inlösenförfarande. Utdelningen i våras, 5,20 kronor, tog 0,8 miljarder kronor i anspråk. Långivare har första tjing på aktiebolags kassaflöden och tillgångar. Det kapital som rörelsen ska betjäna, totalt 12 miljarder kronor, är börsvärdet plus den räntebärande nettoskulden, som drar räntor på cirka 6 procent och som därtill behöver amorteras. Aktien har i år tappat 75 procent av sitt värde, till under 15 kronor.
Vid en kapitalmarknadsdag i november lanserade Eniro en ny strategi. De närmaste åren ska 200–250 miljoner kronor årligen investeras för att fånga potentialen på Internet. Beslutet kunde inte skjutas upp längre, eftersom framtiden finns där. Kataloger är dåtid, vilket klart märks i bland annat Norge. Det strategiska dilemmat är att Eniro är dominant på kataloger men en i mängden på Internet. Samtidigt hänger tjänsterna ihop genom paketerbjudanden.
Med investeringsprogrammet ska Internetdelen växa med 12–15 procent, samtidigt som katalogaffärens nedgång begränsas till 8–10 procent per år. Totalt växer då Eniro med 0–2 procent per år, från intäkter på 6,6 miljarder kronor i år. Under investeringsfasen krymper rörelsemarginalen före avskrivningar, från dryga 30 till 27 procent.
Skuldsättningen ska också minskas, en ambition som har prioritet framför utdelningar. Nettoskulden ska in i intervallet 3–3,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar, motsvarande en nivå på 6,5 miljarder kronor. Med årliga kassaflöden på en dryg miljard blir det inget kvar att dela ut till aktieägarna om målet för skuldsättningen ska nås före 2012.
I niomånadersrapporten, hygglig sett till den löpande utvecklingen, gjordes en nedskrivning av immateriella tillgångar i Norge med 1,2 miljarder kronor. Helårsresultatet 2008 kommer därför att bli negativt med ett par hundra miljoner kronor, och utdelningen uteblir.
Håller Eniros ambitioner blir vinsten per aktie 3–3,50 kronor de närmaste åren och utdelningarna, om några, runt 1 krona. Aktiens låga P/E-tal på 4–5 ska ses i ljuset av att Internetsatsningarna, förvisso nödvändiga, kanske inte bär tillräcklig frukt.
