Volvo är verksamt på mogna marknader. Efterfrågan på bolagets lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, båt- och flygmotorer drivs av investeringar i infrastruktur, anläggningar, gruvor och bostäder samt en ökad privat konsumtion. Historiskt har tillväxten varit i genomsnitt runt 4 procent per år. I tillväxtregioner, som Asien och östra Europa, har ökningstakten varit högre, och där har Volvo flyttat fram sina positioner under senare år.
Efterfrågan på Volvos produkter är cyklisk, och den nuvarande lågkonjunkturen är djupare än på flera decennier. Dessutom inleddes den med en finansiell kris, vilket har förstärkt nedgången för Volvo eftersom många kunder är beroende av en fungerande kreditmarknad.
Före skatt var förlusten i fjol 20,6 miljarder kronor. Försäljningen sjönk med 86 miljarder kronor, eller 28 procent, till 218,4 miljarder. Detta minskade bruttovinsten, försämrade kapacitetsutnyttjandet och medförde höga kostnader för personalminskningar. Därtill belastades resultatet med stora nedskrivningar av lager- och restvärden samt stora kreditförluster.
Volvos största affärsområde, Lastvagnar med 2/3 av omsättningen, gjorde i fjol en rörelseförlust på 10,8 miljarder kronor. Volvos leveranser på de två största marknaderna, Europa och Nordamerika, föll med 60 respektive 42 procent. För att hitta jämförbara volymer i Nordamerika får man gå tillbaka till 1980-talet och i Europa till mitten av 1990-talet.
I Nordamerika har Volvo inte bara drabbats av raset i efterfrågan utan även tappat marknadsandelar. Under det senaste toppåret i Nordamerika, 2006, såldes 349 000 tunga lastbilar. Volvo Lastvagnar och Mack, som hade nya modeller, nådde en marknadsandel på 19,4 procent. I fjol registrerades 115 000 nya bilar, och Volvokoncernens marknadsandel var bara 15,3 procent.
Den nordamerikanska lastvagnsflottan är relativt ålderstigen, och en kraftig uppgång i efterfrågan är i sikte. Det var åtta år mellan toppåret 2006 och närmast föregående topp. Med samma tidsintervall ska nästa topp komma 2014. Men redan i år startar uppgången. Volvo räknar med en tillväxt på 20–30 procent, till 140 000–150 000 bilar.
Den senaste toppen i Europa var 2007, då 329 000 lastvagnar registrerades. I fjol var det hälften så många. Trots nedgången 2009 ligger nästa topp i Europa relativt långt fram i tiden, eftersom beståndet inte alls är lika ålderstiget som i Nordamerika. Volvo räknar dock med en uppgång i år på 10 procent, vilket är en relativt optimistisk prognos.
Den största risken på Europamarknaden är dock inte volymen utan ökad priskonkurrens, vilket beror på att konkurrenterna MAN och Mercedes hade relativt stora lager vid årsskiftet. Dessutom föll priserna på begagnade fordon kraftigt i fjol, vilket brukar leda till press även på nya bilar.
Europa och Nordamerika svarade i fjol för 52 procent av Volvos leveranser. Sydamerika svarade för 9 procent, Asien för 27 procent och övriga marknader för 11 procent. Leveranserna på dessa marknader minskade i fjol med 30, 43 respektive 33 procent. För hela affärsområdet halverades leveranserna. Försäljningen minskade dock med ”bara” 30 procent, beroende på att mer än 25 procent av försäljningen består av underhåll och reservdelar.
Under fjärde kvartalet stabiliserades marknaderna, och inom vissa områden förbättrades läget. Den positiva orderingången har fortsatt i början av 2010, och Volvo ökar nu gradvis produktionen för att möta ökad efterfrågan i Europa och framför allt i Sydamerika.
I Nordamerika har marknaden vaknat till liv i år. Men Volvos orderingång väntas skjuta fart framför allt under andra halvåret. Förklaringen är att Volvo har sålt slut på bilar med de gamla motorerna och kan nu erbjuda bara lastvagnar med de nya och dyrare EPA 10-motorerna, med lägre utsläpp av kväveoxider och partiklar. Flera konkurrenter kan däremot leverera bilar med de billigare EPA 07-motorerna som bedöms vara slutsålda först under andra halvåret.
Även Volvos näst största affärsområde, Anläggningsmaskiner, har rapporterat ökad orderingång och produktion. Volvo räknar med att efterfrågan ska öka med 0–10 procent i Europa och Nordamerika och med 10–20 procent i Asien och på övriga marknader. Europa och Nordamerika svarar för cirka 52 procent, Asien för 36 procent och övriga marknader för 12 procent av Volvos försäljning.
Anläggningsmaskiner hade i fjol en omsättning på 35,7 miljarder kronor, motsvarande 17 procent av koncernens omsättning. Rörelseresultatet var –4 miljarder kronor. Totalmarknaden för tunga maskiner, kompaktmaskiner och väganläggningsmaskiner minskade i fjol med 39 procent. De stimulanspaket som initierats runtom i världen bedöms ha haft liten effekt 2009.
Volvos tredje största affärsområde, med 9 procent av koncernens omsättning, är Bussar. Under 2009 minskade bussmarknaden med mellan 35 och 60 procent. Volvo ökade försäljningen med 6 procent. Men resultatet påverkades negativt av produkt- och marknadsblandningen samt av kostnader till följd av produktionsstörningar i Nordamerika. Rörelseresultatet blev därför –350 miljoner kronor.
Nordamerika och Europa är de stora segmenten för Volvo och svarar för drygt 70 procent av försäljningen. I år väntas en svag återhämtning i Nordamerika, medan den europeiska marknaden väntas förbli svag. I övriga världen väntas en positiv utveckling.
Volvo Pentas försäljning minskade med 29 procent under 2009. Rörelseresultatet, som var 928 miljoner kronor 2008, föll till –230 miljoner 2009. Det ser dock bättre ut för 2010. Orderstocken var vid årsskiftet 15 procent högre än vid motsvarande tid året innan.
Volvo Aero är Volvos minsta affärsområde, med mindre än 4 procent av omsättningen. I fjol redovisade affärsområdet ett rörelseresultat på 50 miljoner kronor och var därmed det enda med ett positivt resultat.
Sammantaget blev rörelseförlusten i Volvos industriverksamhet i fjol 16,3 miljarder kronor. Därtill bidrog koncernens kundfinansieringsverksamhet med en rörelseförlust på 680 miljoner. Kostnaderna för osäkra fordringar drog ned resultatet med 2,3 miljarder kronor. I slutet av året förbättrades dock kundernas betalningsförmåga. Därtill stabiliserades priserna på begagnade produkter.
Den stora förlusten 2009 har tärt på Volvos finansiella ställning, och i stort sett alla kreditinstitut har sänkt bolagets kreditbetyg. Detta betyder dyrare upplåning. Ändå finns skäl att räkna med en väsentlig resultatförbättring inom kundfinansiering i år. De senaste åren har rörelseresultatet legat kring 1,5 miljarder kronor per år.
Under femårsperioden 2004–2008 hade Volvokoncernen en genomsnittlig rörelsemarginal i industriverksamheten på 6,9 procent. Aktiespararen tror att det tar 2–3 år innan koncernen är tillbaka på den nivån. Vi räknar med att Volvo växer med 8 procent i år, 10 procent nästa år och 15 procent 2012. Marginalen bedöms öka från 3,5 till 6,5 procent under hela -perioden. Med dessa antaganden kommer vi fram till en vinst på 1,50 kronor per aktie i år och 6 kronor för 2012. Det är inte tillräckligt för att man i dag ska betala mer än 65 kronor för aktien.
Vi tror på Volvo på lång sikt, men det ser ut att inte vara någon brådska med att köpa aktien. Rekommendationen är därför att avvakta med köp. Volvos största ägare, Renault med drygt 20 procent av rösterna, överväger enligt uppgift att sälja sina aktier i Volvo. En sådan förändring kan öka intresset för aktien.