"Flera avgörande frågor lämnas obesvarade"

"Detta kommer troligen att visa sig vara otillräckligt, åtminstone om målet att få ned den grekiska statsskuldens andel av BNP till 120 procent till år 2020 ska behållas", skriver Anders Matzen, chefsanalytiker för euroområdet vid Nordea.

Klausuler som tvingar obligationsinnehavare att ta nedskrivningar kan komma att införas retroaktivt om inte deltagandegraden från den privata sektorns sida blir tillräckligt hög, enligt ekonomen.

En annan osäkerhetsfaktor utgörs av den ännu ej beslutade storleken på IMF:s bidrag till räddningspaketet. Vissa IMF-medlemmar är tydligt trötta på att låna ut pengar till euroområdet och oroar sig över att IMF tar för mycket risker kring Grekland.

En annan mer fundamental fråga är huruvida den nuvarande strategin för Grekland någonsin kommer att fungera, menar Matzen.

"Grekland tyngs fortfarande av en djup recession som gör det närmast omöjligt att lyckas stabilisera, än mindre minska, statsskuldens andel av BNP såsom det förutskickas i det andra räddningspaketet. Sedan det första räddningspaketet inleddes har det blivit allt mer tydligt att Greklands administrativa förmåga att driva igenom de nödvändiga reformerna är praktiskt taget obefintlig", skriver Nordea-ekonomen.

Ett annat orosmoln är den grekiska viljan att genomföra de nödvändiga reformerna. Parlamentsvalet i april innebär att genomföranderiskerna på kort sikt är extremt höga, anser Anders Matzen som uppger sig vara säker på att detta inte är sista gången Greklandskrisen är på tapeten.