Framför allt två fonder utmärker sig bland Sveriges 30 största Sverigefonder, sett till förvaltningsvolym, de tio senaste åren. Det är Lannebo Småbolag och Odin Sverige, som bägge har lyckats med konststycket att nå en årlig avkastning på i medeltal drygt 14 procent sedan maj 2001. Denna avkastning är nästan dubbelt så hög som medelfonden bland de stora Sverigefonderna under motsvarande period.
Det återstår dock att se om decenniets vinnarfonder följs åt även under de tio kommande åren. Detta framstår som långtifrån säkert, eftersom fondernas placeringsinriktning i dag fullständigt skiljer sig åt. Lannebo Småbolag har nu 29 procent av fondens medel på runt 14 miljarder kronor placerade i tillväxtbolag, enligt fondutvärderingsföretaget Morningstars definition, medan Odin Sverige har bara 5 procent av fondens totala förvaltning på 3,6 miljarder kronor i tillväxtbolag.
Odin Sveriges portfölj toppas av aktier i Nordea, Addtech, B&B Tools, Beijer Alma och ABB. Det är högutdelande företag, men de har i gengäld inte någon speciellt hög organisk tillväxt och brukar därmed kategoriseras som värdebolag.
Lannebo Småbolags största innehav är MTG, Alfa Laval, Trelleborg, Securitas och Husqvarna, där framför allt Alfa Laval och MTG har en förhållandevis låg direktavkastning på eller under 2 procent men däremot god historisk vinsttillväxt. Därmed kategoriseras de som tillväxtbolag.
Genomgången av vilken typ av aktier som de största Sverigeförvaltarna har valt är intressant, eftersom det kan ge spararen en lika god vägledning om framtiden som de traditionella nyckeltalen, som historisk avkastning och risknivå.
Det visar sig till exempel att Handelsbankens förvaltning sticker ut från mängden. Bankens samtliga tre stora Sverigefonder tar tätpositionerna när det gäller vikten av tillväxtbolag i portföljen, med en andel på mellan 35 och 37 procent. Därmed har Handelsbanken fyllt sina fonder med nästan dubbelt så många tillväxtbolag som den genomsnittliga stora Sverigefonden, som har en ”tillväxtandel” på bara drygt 20 procent.
Sticker ut gör också de två etiska fonderna i sammanställningen, dock inte i form av val av aktier utan för att Swedbank-Robur Ethica Miljö och Banco Etisk Sverige hamnar på föga framstående plats 28 respektive 30 när det gäller årlig värdeutveckling de tio senaste åren.
De bägge fonderna Swedbank-Robur Ethica Miljö och Banco Etisk Sverige har gett en årlig medelavkastning på bara 4,5 respektive 3 procent sedan maj 2002. Det är knappt en tredjedel av vad toppfonderna presterat och klart sämre än börsutvecklingen under motsvarande period.
En vanlig strategi är att dela upp börsbolagen i värde- och tillväxtföretag. Vilken typ av aktier man ska satsa på har bägge starka anhängare. Valet av aktier säger dessutom en hel del om förvaltarens investeringsprofil, eftersom man brukar säga att det utifrån val av typ av aktier går att utläsa vilken övergripande syn förvaltaren har på börsen.
Om förvaltaren har investerat en stor andel i tillväxtbolag är han/hon allmänt sett mer positiv till börsen än om investeringarna skett i mer försiktiga värdeföretag, i vilka värdeökningen till en större del kommer från den årliga aktieutdelningen än från kursvinsten.
En aktiestrategi som många förespråkar är köp av tillväxtaktier när börsen spås stå inför en uppgångsfas och växla över till högutdelande värdeaktier när börsuppgången förväntas bli svagare. Högutdelande värdeföretag brukar även förespråkas framför tillväxtföretag när räntorna är på väg uppåt, eftersom det största värdet i en värdeaktie ligger nära i tiden, medan tillväxtbolagen prissätts framför allt utifrån den framtida utvecklingen. Om räntorna i framtiden förväntas stiga betyder det att tillväxtföretagens framtida vinster, när de med hjälp av de högre räntorna räknas om till nuvärde, anses mindre värda i dag.
Morningstars indelning av bolag som värde- eller tillväxtbolag görs utifrån fem- eller tioåriga historiska data, som vinsttillväxt, P/E-tal och direktavkastning. Detta betyder att ett bolag i vissa fall kan kategoriseras som tillväxtföretag trots att det sett till dagens utsikter snarast är att ses som ett värdeföretag. Exempelvis skulle Telia Sonera säkert ha kategoriserats som ett tillväxtbolag av alla när dåvarande näringsministern Björn Rosengren (S) lät notera bolaget på börsen sommaren 2000.
Under telekom- och IT-yrans dagar var tillväxtutsikterna ljusa, medan Telia Sonera i dag uppfattas som ett typiskt värdeföretag som främst lockar aktiesparare för den höga direktavkastningens skull. På samma sätt har Ericsson gått från att ses som ett tillväxtbolag till att mer likna ett värdeföretag, medan det omvända gäller för flera av de stora svenska verkstadsbolagen (Sandvik, Alfa Laval, Atlas Copco), som i takt med Kinas framväxt och uppsvinget för råvaror har gjort att de redovisar kraftig tillväxt jämfört med hur de historiskt har presterat.
Vanligen väljer de svenska fondspararna fonder efter hur dessa historiskt har utvecklats. Det kan dock vara på sin plats att uppmana dem att komplettera denna analys med att även läsa den senaste rapporten på fondbolagens webbplatser för att se hur fonderna är placerade i dag och om det skett stora förändringar jämfört med ett eller flera år tidigare.
De stora svenska fonderna har i dag allmänt sett mycket matnyttig information när det gäller aktuell och historisk portföljsammansättning som kan ge god vägledning. Informationen kan vara intressant även för den som väljer att förvalta sin portfölj med aktier i stället för fonder, eftersom fondernas innehav kan bli en ögonöppnare för den vanlige aktiespararen.
En filosofisk fråga i sammanhanget är om man ska välja fond efter vilka aktier man som sparare gillar eller efter vad fondförvaltaren föredrar. Man har ju valt fonder i stället för aktier av en anledning, nämligen att förvaltaren ska sköta investeringarna bättre än vad fondspararen tror sig kunna göra på egen hand, åtminstone i de fall där bägge alternativen är möjliga (dock ej vid premie- och tjänstepensionssparande). Med denna utgångspunkt kanske fondspararen, i linje med sitt ursprungliga beslut, ska låta förvaltaren vara den som bestämmer aktievalet.
För en fondsparare som dock hamnat i fonder av ”tvång”, eller som själv ”vet” vilka aktier som gäller i framtiden, är det ännu viktigare att undersöka vilka aktier fonden har placerat i – om det är värdeaktier eller tillväxtaktier och om det är den typ av aktier som spararen själv hade köpt.
