Exchange Traded Funds (ETF), eller börshandlade fonder, har, såsom många andra finansiella produkter, sitt ursprung i USA. De introducerades i början av 1990-talet och är en av snabbväxarna bland inve-steringsprodukterna. På de amerikanska börserna finns över 200 börshandlade fonder med olika inriktningar noterade. De största och mest likvida fonderna är de som följer S&P 500-index och Dow Jones industriindex samt diversifierade global-index och tillväxtmarknaders olika index.
Stommen i en börshandlad fond är en indexfond, vars andelar kan handlas på samma sätt som en aktie handlas på börsen. Fondens kurs förändras kontinuerligt och i realtid, liksom rörelserna i en akties pris. Vid köp och försäljning av andelar får investeraren betala kurtage, i likhet med det kurtage som erläggs vid en aktieaffär. Förvaltningsavgiften är i linje med en indexfonds och därmed betydligt lägre än för aktivt förvaltade fonder.
En börshandlad fond skapas när en fondförvaltare med hjälp av en marknadsgarant bildar en korg av aktier som är lika med de aktier som ingår i det index fonden ska följa. Aktierna lämnas då till ett depåförande institut, som utfärdar ett stort antal fondandelar. Dessa andelar säljs sedan på börsen till investerare och köpare genom en eller flera marknadsgaranter – oftast en mäklarfirma som ställer köp- och säljpriser på fondens andelar, vilket ökar likviditeten och förbättrar prisbildningen på marknaden. Detta innebär att det alltid finns ett pris att köpa andelar för och ett annat pris till vilket placeraren kan sälja sina andelar.
Denna process gör börshandlade fonder till stängda fonder, där insättningar och uttag inte görs löpande. Stängda fonder är raka motsatsen till vanliga aktivt förvaltade fonder och även indexfonder, som går under benämningen öppna fonder.
I de öppna fonderna är fondbolaget alltid motparten vid köp och försäljning av andelar. Om några vill sälja sina andelar och det saknas tillräckligt med placerare som vill köpa dem måste fondbolaget sälja aktier eller andra värdepapper i fonden för att frigöra kapital till dem som säljer sina andelar. Med börshandlade fonder är det annorlunda, eftersom fonden är stängd. I detta fall möts köpare och säljare på den öppna marknaden. Det totala antalet andelar förblir oförändrat efter alla transaktioner mellan köpare och säljare.
Av detta skäl behöver börshandlade fonder inte ha en reserv av likvida medel i fonden för eventuella utbetalningar till fondandelsägarna när andelar säljs. Därmed bör börshandlade fonder kunna följa index bättre än indexfonder, eftersom de alltid är ”fullinvesterade”.
I traditionella fonder tas köp- och sälj-order emot under hela dagen, men själva transaktionen sker i slutet av dagen. Den kurs fonden får är summan av alla ingående aktier i fonden. Med börshandlade fonder kan investeraren handla direkt och låsa in ett pris för de underliggande aktierna.
Fondens prissättning ska följa det underliggande indexet, och så snart prisavvikelser mot index förekommer återställer en grupp av arbitragehandlare balansen genom att agera på marknaden. Antag att en fond handlas till en kurs som är lägre än motsvarande värde för det index som fonden följer. Genom att köpa fondens andelar och blanka det underliggande indexet kan arbitragehandlaren låsa in en riskfri vinst. På samma sätt kan fonden blankas och underliggande index köpas om fonden prissätts högre än index.
Börshandlade fonder avspeglar ofta utvecklingen för en viss marknad, region eller bransch. Investerare kan snabbt få exponering mot den önskade marknaden eller tillgången genom att köpa dessa fonder på börsen. På den internationella invester-ingsarenan finns i princip så gott som alla typer av börshandlade fonder. De följer oftast olika aktieindex, räntor, fastighetsindex, guld och andra råvaror och så vidare.
Börshandlade fonder kan liknas vid terminer, med den skillnaden att fonden saknar löptid och slutdag. Detta gynnar inve-sterare som har längre placeringshorisont än den som terminer normalt löper över. Fonderna är likvida, billiga och pålitliga och ett utmärkt instrument i tillgångs-allokeringssyfte. Börshandlade fonder kan användas för att sprida det totala kapitalet bland olika tillgångsklasser och skapa den riskprofil som investeraren önskar.
I Sverige finns endast ett fåtal börshandlade fonder. De har introducerats av XACT fonder, som ägs av Handelsbanken. XACT var för övrigt först ut med konceptet i Norden och har förutom fem noterade fonder på Stockholmsbörsen också en på Oslobörsen och en på Helsingforsbörsen.
XACT Bull och XACT Bear är två börshandlade fonder som dessutom använder sig av hävstång. Bull och Bear är specialfonder som placerar i terminer. Den investerare som tror på uppgång kan köpa XACT Bull, och om tron på en nedgång väger tyngst kan investeringen göras i XACT Bear. Hävstången är 1,5 gånger det underliggande indexet, som i det här fallet är OMXS 30. Om man får rätt i sin tro blir avkastningen således 1,5 gånger bättre än utvecklingen för index.
XACT Bear kan även användas som portföljskydd vid en allmän börsnedgång. I stället för att sälja aktier och andelar i fonder kan investeraren köpa andelar i XACT Bear. Ett annat sätt för en placerare att skydda sina innehav är genom att köpa eller utfärda optioner med börshandlade fonder som underliggande tillgång. Sådana optioner saknas i Sverige i dag, men i USA finns optioner kopplade till underliggande fonder.
De övriga börshandlade fonderna i Sverige är XACT OMXS 30 och XACT OMXSB. XACT OMXS 30 följer de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, medan XACT OMXSB följer de 80–100 största och mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.
I Norge bygger OBX XACT på de 25 mest omsatta aktierna på Oslobörsen, medan XACT OMXH 25 har de 25 mest omsatta aktierna på Helsingforsbörsen som underliggande index. Den 5 maj lanserade XACT fonder sin nya nordiska fond, som placerar i de aktier som ingår i det index som främst används för derivathandel: VINX 30.
Under maj tecknade XACT fonder även ett licensavtal med FTSE i London om att få tillgång till ett nytt Europaindex som baseras på fundamentala nyckeltal. Detta index ligger till grund för den första nordiska börshandlade Europafonden. Innehållet i det fundamentala indexet bygger på bolagens nyckeltal. Det nya fundamental-indexet ger en högre vikt och högre exponering mot värdebolag än mot tillväxt-bolag. Fonden kommer att noteras så snart fondbestämmelserna har godkänts av Finansinspektionen.
Sammanfattningsvis kan för- och nackdelar med börshandlade fonder jämfört med traditionella fonder beskrivas som ovan.
Det går emellertid inte att dra några generella slutsatser om huruvida börshandlade fonder är bättre eller sämre än andra fonder. Att transaktionskostnader tillkommer gör det förhållandevis kostsammare att investera i dem vid mindre investeringssummor. Samtidigt finns en flexibilitet hos börshandlade fonder som saknas hos and-ra fonder.
Fördelar med börshandlade fonder
• De kan handlas på börsen löpande under dagen.
• Möjliga att blanka.
• Låga årliga kostnader även jämfört med de billigaste vanliga fonderna.
Nackdelar med börshandlade fonder
• Kurtage vid köp och försäljning.
• Till skillnad från traditionella fonder behöver de inte nödvändigtvis handlas till fondens ”riktiga” marknadsvärde. De kan tidvis handlas över eller under värdet av de underliggande innehaven.
• Skillnaden mellan köp- och säljkurser skapar ytterligare kostnader i samband med investeringen.