Säger man Polen tänker inte många på guld och gröna skogar. Men så styrs landets ekonomi inte heller av råvaror, och grönområden finns inte i överflöd i huvudstaden Warszawa, som totalförstördes under andra världskriget.
Därefter följde drygt 40 år av kommunistdiktatur, och först 1989 fick landet sitt första demokratiskt valda parti. Två år senare gjordes den första affären på Warszawabörsen, som då bestod av fem bolag.
Trots en då hög skuldsättningoch galopperande inflation har resan från planekonomi till marknadsekonomi gått fort. Warszawabörsen är i dag världens snabbast växande börs, sett till antalet nynoterade bolag, och marknadsvärdet ligger på motsvarande drygt 1 biljon kronor, att jämföra med Stockholmsbörsens omkring 3,8 biljoner kronor.
Drygt 20 år efter den kommunistiska kollapsen är Polen ett av de länder i det nu recessionshotade Europa som växer mest. Polen var det enda landet i EU att uppvisa tillväxt 2009 efter den akuta finanskrisen, och trenden har fortsatt sedan dess. För fjärde kvartalet 2011 visade Polen en BNP-tillväxt på 4,3 procent, men enligt IMF:s (Internationella Valutafonden) prognoser för kommande år väntas tillväxten sakta in något, till 2,6 procent för 2012 och 3,2 procent för 2013. Inflationsmålet ligger på 2,5 procent, och styrräntan uppgår till 4,5 procent. Valutan, zloty, förväntas fortsätta bli stärkt.
Paradoxalt nog har Polens inhemska marknad hittills snarare gynnats än missgynnats av Europas skuldkris tack vare EU-bidrag. Investeringarna görs främst inom sektorerna finans, energi och jordbruk, och inför fotbolls-EM i år (som delas med Ukraina) har landet även satsat mycket på infrastruktur. I EU:s budget, som löper från 2013 till 2020, är ytterligare 80 miljarder euro avsatta för Polen.
Polens aktiemarknad har, liksom andra europeiska länder på grund av skuldkrisens smittoeffekter, blivit billigare, och bolagen värderas i dag till i medeltal 10,6 gånger nästa års vinst, vilket kan jämföras med hela Europa som har ett P/E-tal på 10,8 och Ryssland på 5,8. (Olika regioners P/E-tal finns på sidan 67.)
Jämfört med Ryssland är Polen relativt dyrt, men för investeringar i ett långsiktigt perspektiv är även Polen attraktivt just nu, säger Adrian Pop, förvaltare i fondbolaget East Capital. Han ser inte några stora risker i ett makroekonomiskt perspektiv jämfört med andra europeiska länder.
Hittills i år har den enda i Sverige uttalade Polenfonden, Nordea Polish Equity, ökat i värde med runt 13 procent. Aktierallyt kan bland annat förklaras av ökat risktagande och investeringsvilja efter ECB:s likviditetsauktion, bra makroekonomiska data från USA och löften om långsiktigt låga räntor.
Men rallyt kan också förklaras av den makroekonomiska utvecklingen i Polen. Landet har låg skuldsättning och har klarat sig undan en bankkris, mycket tack vare att de välkapitaliserade bankerna inte är exponerade mot Sydeuropa. De utländska investeringarna i Polen ökar, inte minst tack vare det strategiskt attraktiva läget i Centraleuropa bredvid Tyskland, där Polen med sina nästan 40 miljoner invånare är en av de största konsumentmarknaderna. Men helt skyddat är inte landet. Runt 40 procent av BNP kommer från export.
En av de största importörerna är Tyskland, som i sin tur handlar mycket med Kina. Går det bra för Tyskland går det bra för Polen. Även efterfrågan i Ryssland och Brasilien spelar en viktig roll, säger Gunnar Tersman, makroanalytiker i Handelsbanken.
Adrian Pop, däremot, ser inte Kina som ett större hot för Polen än för andra länder.
– Saktar Kina drastiskt in påverkar det hela världens ekonomi. Polens BNP-tillväxt drivs framför allt av en stabil inhemsk efterfrågan och investeringar, förklarar han.
Arbetslösheten i Polen är fortfarande hög, trots att den under de sex senaste åren har sjunkit från 18 till 10 procent. Medelinkomsten ligger på motsvarande runt 8 000 kronor per månad, att jämföra med Sveriges 28 000 kronor. Efter inträdet i EU år 2004 har arbetskraftsutvandringen ökat, och Polen tar i sin tur in billig arbetskraft från Ukraina. Men Gunnar Tersman menar att någon allvarlig flykt av humankapital inte äger rum.
– Medelinkomsten speglar ett stort intervall, så genomsnittet kan bli snedvridet. Den växande medelklassen dominerar, och välutbildade tjänar bra i Polen. Däremot har industriarbetare låga löner, vilket också driver tillväxten, säger Gunnar Tersman.
Eftersom den svenska marknaden erbjuder endast en Polenfond kan den som är sugen på landets bolag också välja en fond som investerar i Östeuropa exklusive Ryssland. Historisk avkastning skrämmer lätt. På fem år ligger medeltalet för dessa tillväxtmarknadsfonder på –45 procent, men Adrian Pop menar att denna period får klassificeras som unik, eftersom den rymmer två ekonomiska kriser.
