Det har blivit betydligt mer administrativt krävande att driva fondbolag i dag än för några år sedan. Bakom denna utveckling ligger en i högre grad granskande finansinspektion samt nya, EU-anpassade, regler.
I augusti införs dessutom en ny lag för investeringsfonder, vilken för fondbolagen betyder att den administrativa bördan ökar ytterligare inom främst allmän administration, intern styrning och riskhantering. Nu gäller det för spararna att hålla koll så att de ökade kostnaderna inte drabbar fondandelsägarna genom höjda avgifter.
En fondförvaltare som tröttnat på alla nya regler är Harald Lundén, som i stället för att anpassa verksamheten till de nya reglerna väljer att lägga ned sin enda fond, Eikos. Lundén anser att en fondförvaltare i dag sysslar mer med administration än att hitta börsvinnare – och för honom även kursförlorare, eftersom Eikos är en hedgefond.
Nu är denna nyhet bara något för ett fåtal närmast berörda, eftersom det finns bara drygt 200 andelsägare som totalt har 1,7 miljarder kronor placerat i fonden. Fler berörs då av att Skånebaserade Systematiska Fonder med sina sex fonder och 2 000 andelsägare ska säljas. Systematiska Fonder har totalt runt 100 miljoner kronor i fonderna, och det har visat sig svårt att nå lönsamhet – särskilt som administrationen kommer att kosta mer pengar i framtiden.
En förändring från och med -augusti i år är nämligen att fondbolagen tvingas logga alla affärer som görs i fonderna. Vid varje affär ska det motiveras varför bolaget valt den utvalda mäklarfirman för att genomföra affären och varför fonden köpt eller sålt just den aktien.
För spararna är det förstås bra att det är ordning och reda på fondbolagens verksamhet; det är ju ytterst spararnas pengar det handlar om. Men baksidan är att kostnaderna för att driva fondbolag ökar, vilket riskerar att leda till stigande kostnader även för kunderna på framför allt två sätt:
Ett allt tyngre regelverk medför högre kostnader, som i sista hand riskerar att hamna hos spararna. Dessutom leder utvecklingen till att små fondbolag får svårare att överleva, vilket kan leda till att konkurrensen på marknaden minskar – som på lång sikt också riskerar att öka kostnaderna för kunderna.
Bakgrunden till de ökade kraven och medföljande kostnadsökningar beror i mångt och mycket på finanskrisen, som gjort att övervakande myndigheter fått ökat inflytande. Det är en naturlig utveckling efter en så omvälvande finanskris som världen gått igenom sedan 2008.
Men faran är att vi får ett amerikanskt system, där myndigheterna övervakar för övervakningens skull – och framför allt för att det ska vara lätt att hänga de skyldiga när något visar sig ha gått snett. Samtidigt är det ju så att de mest flagranta finansskandalerna de senaste åren har skett i främst USA, med Lehman Brothers-konkursen och Madoffskandalen som lågvattenmärken – även om vi i Sverige inte heller kommit undan, med tanke på HQ:s optionshärva.
Riktningen mot ökande administrativa krav på fondbranschen går stick i stäv med regeringens mål om förenklade regler. När regeringen Reinfeldt tog över 2006 satte den upp ett mål om att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent mellan åren 2006 och 2010 samt att skapa en ”märkbart positiv förändring” i företagens vardag.
Detta mål har inte infriats, tycker Harald Lundén, och han får medhåll av Tillväxtverket, som är satt att granska utfallet. Den senaste utvärderingen visar att företagens kostnader för att följa regler och lagar hade minskat med 3 procent, eller drygt 3 miljarder kronor, per den 31 december 2009.
Vad gäller finansiell lagbunden administration har, tvärtom, kostnaderna för företagen (inte enbart fondbolagen) ökat med 10 procent under perioden, där bland annat Finansinspektionens ökade tillsyn anges ha kostat 258 miljoner kronor mer än när mätningarna gjordes.