Den turbulens och de turer som varit kring HQ Bank de senaste månaderna har säkert inte undgått någon. Det hela gick in i en ny fas när Finansinspektionen plötsligt drog in bankens samtliga tillstånd och satte bolaget i likvidation.
HQ Fonder var dock inte riktigt med i denna process, eftersom fondbolaget tidigare hade övertagits av investmentbolaget Öresund, som kontrolleras av samma människor som fanns bakom HQ Bank.
Det som hände sedan var att efter en intensiv vecka, och i jakt på en ny köpare av verksamheten via en extern likvidator, lyckades Carnegie köpa hela HQ Banks verksamhet – inklusive HQ Fonder, som kom från Öresund.
De som haft sina pengar investerade i HQ:s fonder har säkert undrat vad som händer med pengarna och vad de ska göra. Mycket pengar har redan tagits ut från fonderna och hamnat hos såväl storbankerna som de mindre och nischade aktörerna.
Men rent juridiskt hade kunderna aldrig behövt vara oroliga för pengarna. Fondandelsägares pengar är alltid skyddade, eftersom de förvaras avskilt från verksamheten och hos en extern depåbank. I HQ Fonders fall fanns fondernas pengar hos SEB, och det gör de fortfarande.
Vad gäller avkastningen på de pengar som finns i fonderna tror jag inte att det initialt kommer att ske något som skulle kunna påverka.
För det första är förvaltargruppen intakt, även om risken finns för att några väljer att gå till en annan arbetsgivare. Denna risk finns dock alltid, oavsett om bolaget bytt ägare eller inte. Jag tror dessutom att många förvaltare ser Carnegie som en attraktiv arbetsgivare.
För det andra avgör de underliggande tillgångarna, och prisförändringarna på dessa tillgångar, hur fonderna utvecklas i det korta perspektivet och inte vem som äger fondbolaget. Vad man däremot ska göra är att bevaka fonderna, om man valt att låta pengarna stanna kvar hos Carnegie/HQ Fonder, som bolaget numera heter. Exempelvis har tidningen Aktiespararens fondportfölj ett innehav i HQ Emerging Markets, som fortfarande finns kvar i portföljen.
I detta fall följer vi utvecklingen noga, för att se om det finns anledning att ta ut fonden ur portföljen. En sådan anledning kan vara organisatoriska förändringar i fondbolaget och eventuella förvaltarbyten. Ändrade marknadsförhållanden för tillväxtmarknader kan dock generera ett sådant beslut, vilket återigen är oberoende av det nya ägarbolaget.
Min slutsats är att om de befintliga förvaltarna kan agera på samma sätt som de tidigare gjort borde det inte bli någon större skillnad på avkastningen framöver.
Däremot, om det börjar hända saker i fondbolagets organisation, finns anledning att agera utifrån ny information och ändrade förhållanden.