I Sverige finns fler än 500 marknadsnoterade bolag att välja bland, vilket gör det svårt för många redan att välja svenska aktier till portföljen. Fonder ses ofta som ett enklare alternativ till aktier, varför det kan kännas paradoxalt att det snart är ett ännu större problem att välja fond, eftersom utbudet för svenska småsparare numera är upp till 8 gånger så stort som antalet noterade bolag på de svenska listorna.
Till investerarens hjälp finns värderingsföretag som betygsätter fonderna, men förvirringen blir ofta än större när det visar sig att olika värderingsföretag inte sällan ger samma fond olika betyg. Betygsskillnaderna beror på att värderingsföretagen har olika värderingsgrunder och att betygen uppdateras olika ofta.
Analysen kan vara såväl kvantitativ som kvalitativ. Den kvantitativa analysen bygger på, exempelvis, historisk avkastning och risk, ofta mätt som den genomsnittliga kurssvängningen (volatilitet). Den kvalitativa analysen riktar mer in sig på om förvaltaren har en ade-kvat utbildning, erfarenhet och om organisationens sammansättning verkar fungera.
Några värderingsföretag delar in fonderna i olika kategorier och ger bäst betyg till en bestämd andel inom respektive kategori, så kallad relativ betygsättning. And-ra gör individuella bedömningar, där fonderna betygsätts utifrån ett lämpligt jämförelseindex. Detta betyder att alla fonder som slår sitt jämförelseindex kan få ett högt betyg, till skillnad från den relativa bedömningen som påminner om det gamla skolbetygssystemet. Vidare kan kategoriseringen grundas på olika utmärkande egenskaper, såsom vilken marknad fonden verkar på eller vilken riskprofil fonden tillhör. Normalt baseras fondbetygen på tre års historik.
Morningstar delar upp fonderna i runt 140 kategorier. I några kategorier finns 25 fonder, i andra så många som 1.000. Inom var och en av de olika kategorierna görs en kvantitativ analys, och relativa betyg sätts från 1 till 5 stjärnor. Endast 10 procent av fonderna får 5 stjärnor. Morningstar är också ensamt om att ge separata betyg på fonder med upp till 15 års historik.
Utbud: 2.500 fonder tillgängliga för småsparare och ytterligare 5.000 öppna för institutioner och mer förmögna placerare.
Uppdatering av betyg: Månadsvis.
Intäktsmodell: Annonser och kringtjänster, såsom analysverktyg, som säljs till företag.
Kritik: Betygen kan upplevas som orättvisa, eftersom vissa fonder måste få ett dåligt betyg trots att de kan ha presterat bättre än index. Det är också stor skillnad för en fond att vara bäst bland 25 eller 1.000 fonder.
Moneymate omvandlar all avkastning till lokal valuta för den aktuella marknaden. Därefter delas fonderna in i fem olika riskprofiler och betygsätts efter historisk avkastning och hur mycket fonden har avvikit från medelavkastningen de tre senaste åren.
Utbud: 3 961 fonder.
Uppdatering av betyg: Kvartalsvis.
Intäktsmodell: Fonderna betalar om de vill visa betyget.
Kritik: För fonderna i en kategori som gått bra en tid tenderar en stor majoritet att få samma höga betyg – i motsats till fonder i en kategori med svag utveckling. Skillnader inom varje riskprofil blir därmed svåra att urskilja. Vidare finns både för- och nackdelar med att omvandla till lokal valuta. Förvaltarens prestation framgår tydligare, men den faktiska avkastningen kan bli snedvriden.
Fondmarknaden.se baserar sina betyg på en kvantitativ analys med hänsyn tagen till avgifter och riskjusterad avkastning jämfört med relevanta jämförelseindex. Bedömningen är individuell, vilket betyder att alla fonder som presterar över sina jämförelseindex får högt betyg.
Utbud: 1.356 fonder.
Uppdatering av betyg: Månadsvis.
Intäktsmodell: Intäkter kommer från andra verksamheter, bland annat 50 procent från förvaltaravgifter som fonderna betalar för att kunna handlas på bolagets handelsplats samt rådgivning.
Kritik: Individuell betygsättning har kritiserats, eftersom det kan vara svårt att jämföra respektive fond med konkurrenterna. Försvaret har varit att det inte alltid blir sanningsenligt att tvingas välja ett visst antal som är ”bäst”.
Wassum är det värderingsföretag som Pensionsmyndigheten valt för att tillsammans med Standard & Poor’s utvärdera urvalet av fonder till premiepensionssystemet. Wassum gör en relativ bedömning, baserad på både kvantitativ och kvalitativ analys. På så sätt vägs riskjusterad historisk avkastning in i betygen tillsammans med förvaltarens bakgrund, dennes kollegor och fondbolagets resurser.
Utbud: 1 800 fonder, men alla betyg är inte publika. Hos Pensionsmyndigheten betygsätts 269 av 801 fonder, eftersom endast en del av fonderna kvalificerar sig för en kvalitativ analys efter den kvantitativa.
Uppdatering av betyg: Halvårsvis.
Intäktsmodell: Publiceringskanaler betalar för att visa betygen.
Kritik: Värderingarna har kritiserats för att vara ”flummiga” och baserade på subjektiva bedömningar. Till försvar har Wassum uttalat att det finns en mänsklig hand bakom placeringarna och att denna därför borde vägas in.
Fondbetygen kan vara till god hjälp vid en första grovsortering, framför allt om olika värderingsföretag används från olika utgångspunkter, men historik säger inte något om framtiden. Mer information får man genom att besöka fondförvaltarnas webbplatser och läsa det fondfaktablad som förvaltarna är skyldiga att redovisa.