Direkt till innehållet ?

Fyndläge i Europa?

Europafonder har stigit i värde med i medeltal runt 10 procent sedan årsskiftet, samtidigt som regionen fortfarande har en historiskt låg värdering. Aktiespararen undersöker om det kanske är köpläge.

Bli medlem i Aktiespararna

  • Förmåner värda 10 027 kronor
  • Medlemskap endast 595 kronor
Läs mer

Under finanskrisen 2008 köpte storplaceraren Warren Buffett in sig i Goldman Sachs, affärsbanken som andra knappt vågade ta i med tång – och tjänade sig en ännu större förmögenhet.

Köp när det ser som sämst ut, är ett gammalt råd på aktiemarknaden. Många undrar säkert i dag om det i rådande skuldkris kan vara fyndläge i Europafonder.

Ett annat råd är att man inte ska försöka fånga en fallande kniv, eftersom det är svårt att hitta bottenläget och att om man försöker finns i stället risk för att man hakar på en negativ trend. Bättre, enligt denna strategi, är att vänta tills situationen har stabiliserats.

Vem du är, vad du sparar till och vilken tidshorisont du räknar med vet bara du, men för att fatta ett genomtänkt beslut ger Aktiespararen här en lite mer nyanserad bild av prislappen på Europaaktier.

I tabell 1 kan du se att Europa värderas till ett P/E-tal på 11,2. I samma tabell kan du också se att regionen har en direktavkastning på 4,2 procent (högst i världen).

Tabellen visar också  Europaaktiernas värdering de tio senaste åren. Där syns att Europa i dag även har den högsta direktavkastningen på tio år och snabbaste vinsttillväxten. P/E-talet har inte varit så lågt sedan 2008 efter finanskrisen, då kurserna hade rasat men vinsterna ännu inte reviderats.

Frågan på mångas läppar är om vinsterna kan vara oförändrade framöver eller om estimaten måste sänkas ytterligare för en eventuell lågkonjunktur.
Lars Johansson, förvaltare för Handelsbanken Europa Selektiv, tycker att nyckeltalen i sig inte säger särskilt mycket.

– Jag tror det är vanskligt att använda enskilda nyckeltal som beslutsunderlag för en investering. På en aggregerad nivå kan värderingen se bra eller dålig ut för en hel marknad. Dock kan tillfälliga faktorer påverka priser som gör att vinstvärderingen på papperet ser låg ut, trots att underliggande förutsättningar för vinstgenerering är svaga. Det handlar om att man ska kunna vara selektiv och hitta de bolag som har förmåga att överleva, oavsett om exempelvis eurosamarbetet splittras eller inte. De rapporter som hittills kommit visar svag efterfrågan i Europa, vilket inte minst drabbar europeiska bolag med stor inhemsk kundbas. Jag tror att vi får leva med en fortsatt skakig marknad framöver.

Marcus Grimfors, som förvaltar fonden CB European Quality, menar att analysen för bolagen och makroekonomin skiljer sig från varandra.

– Aktieanalytiker har generellt haft en mer positiv syn än makroekonomerna. Jag tror det är sunt att man lägger sig någonstans däremellan, säger han.

Europafonderna har redan stigit med i medeltal runt 10 procent sedan årsskiftet, inte minst tack vare ECB:s stödköp av krisländernas obligationer och Tyskland, vars export har gynnats av en dopad valuta. Frankfurtbörsen har sedan årsskiftet stigit med runt 20 procent, trots att IFO-index, som mäter affärsklimatet och framtidsutsikterna i Tyskland, sjönk för sjätte månaden i rad i oktober. Marcus Grimfors håller med om att det kan verka paradoxalt.

Det är lite motsägelsefullt, men samtidigt är obligationer inget alternativ eftersom de ger en negativ realränta. En anledning till att aktiekurserna i Europa generellt har stigit trots flera sänkta vinstprognoser är med stor sannolikhet att marknaden hade prisat in en ännu större sänkning, säger han.

Eftersom de stora börserna i Storbritannien, Frankrike, Schweiz och Tyskland tillsammans väger närmare 80 procent i ett europeiskt index är Europafondernas andel av aktier i Sydeuropa relativt liten. Dessa länder har heller inte en betydande exponering mot de krisande så kallade PIIGS-länderna.

Men om Tysklands D-mark återuppstår skulle den med stor sannolikhet rusa mot andra valutor, med följden att tyska exportföretag skulle drabbas. Är detta inprisat i kursen i dag, eller är det en risk som anses vara bortblåst efter ECB:s stimulanser?
– Jag skulle inte vilja säga bortblåst, men just nu gynnas tyska exportbolag av den svaga euron. Värt att tänka på är också att om D-marken återuppstår och stiger i värde skulle Europafondernas värde i kronor stiga. Visserligen skulle investerare antagligen först fly fältet, men i längden tror jag effekterna skulle ta ut varandra, säger Marcus Grimfors.

Sedan januari 2010 har euron tappat runt 15 procent mot kronan, från cirka 10,25 till dagens 8,70 kronor. Europafondernas andelsvärden räknas i euro, och när de räknas om till kronor sjunker värdena för svenska placerare. Det kan tänkas att valutaeffekten har större betydelse för ”eurolandsfonder” än för Europafonder, eftersom de senare kan ha stora tillgångar även i andra valutor, men det är ingen betydande skillnad, enligt Grimfors.

– Nu är en del valutor, som exempelvis schweizerfrancen, knutna till euron, och jag tror att euron kan stärkas på sikt när Tysklands andel fortsätter att växa.

Om det värsta skulle inträffa kan det för investerare vara värt att tänka på vad som hände när Kairobörsen förra året låg nere. Oroligheterna i Egypten gjorde att flera MENA-fonder (som står för Middle East & North Africa) var stängda för handel tills en ny värdering av fondportföljen efter omständigheterna var gjord. Och på grund av premiepensionssystemets utformning tvingas spararens hela konto låsas om en enda fond är stängd.

Oavsett när den riktigt substantiella vändningen kommer kan det vara värt att våga köpa en Europa-fond när alla inte är enhälligt överens om en kommande lösning på skuldproblemen. Ännu borde marknaden inte ha nått ett ”normalläge”, men någon raket-utveckling är inte att hoppas på under den närmaste tiden.

 
 
ANNONSER