Lägsta avgifter ger lägst avkastning

Avgifterna får dock totalt sett mycket kritik. Den gängse uppfattningen, som framför allt förs fram i massmedierna, är dels att avgifterna är för höga, dels att fonder som tar ut höga avgifter inte levererar högre avkastning utan snarare tvärtom. Rekommendationen till fondspararna har därför varit att de bör välja de fonder som har lägst förvaltningsarvode.

Men denna rekommendation är sannolikt en missuppfattning. En stor undersökning som Aktiespararen gjort av mer än 700 aktiefonder inom olika kategorier över de tre, fem och tio senaste åren visar att de fonder som tar ut högst avgift faktiskt också har bäst nettoavkastning, det vill säga efter att avgifterna har betalats.
På ett sätt är det begripligt att så många håller sig till den gängse uppfattningen. Den är både populistisk och politiskt korrekt. Dessutom går den att förankra i den finansiella teorin – om än i en förenklad och tyvärr felaktig form – men den vinner många anhängare.

En sammanfattning av den förenklade teorin säger att all kurspåverkande information redan är inbakad i aktiekurserna. Aktiemarknaden bevakas av så många människor som följer bolagen och kan så mycket om dem så att ingen egentligen vet mer av värde än någon annan. Därför kan ingen tjäna något extra genom att analysera bolagen, och en portfölj av aktier kommer att följa index.
På finansiellt fikonspråk kallas detta för ”att marknaden är starkt effektiv”. Förespråkarna för denna teori menar då att fondernas avgifter avgör resultatet för avkastningen på lång sikt, och därför skulle fonder med låga avgifter ge högre avkastning än fonder med höga avgifter.

Teori är teori, men praktik är något helt annat. För de flesta aktieintresserade framstår det som en självklarhet att marknaden inte är starkt effektiv på det sättet som teorin menar, och de som bäst gör sin hemläxa eller sin analys kan vinna fördelar framför andra. Och när det gäller fonder påverkas inte den möjligheten av om fonden tar ut höga eller låga förvaltningsavgifter.

Detta visar sig också i den undersökning som Aktiespararen har gjort. I genomsnitt levererar de fonder som tar ut högst avgifter också högst avkastning. Aktiespararen har gått igenom 714 aktiefonder i sex olika kategorier: USA, Globalt, Europa, Sverige, Asien exklusive Japan samt Japan. Vi har bara valt fondkategorier med många fonder så att vi ska få ett stort urval. I undersökningen ingår 159 USA-fonder, 193 globalfonder, 127 Europafonder, 83 Sverigefonder, 77 Asienfonder exklusive Japan samt 75 Japanfonder.

I undersökningen delades fonderna in i fyra grupper, baserade på det årliga förvaltningsarvodet:
Grupp 1: Upp till 0,5 procent.
Grupp 2: 0,51–1,0 procent.
Grupp 3: 1,01–1,5 procent.
Grupp 4: Över 1,5 procent.

Utifrån denna gruppering jämfördes fondernas genomsnittliga avkastning inom respektive kategori under de tre, fem och tio senaste åren. Den grupp av fonder som i genomsnitt gav högst avkastning under respektive period fick betyg 1, medan den grupp som avkastade sämst fick betyg 4. Lägst betyg är alltså bäst.

Grupp 1, det vill säga de allra billigaste fonderna, fick i genomsnitt betyg 3, vilket vanligtvis kan tyckas vara godkänt, men i detta fall är det sämst. Grupp 4, med de högsta förvaltningsarvodena, fick i genomsnitt betyg 1,9, vilket är drygt ett betygsteg bättre. Grupp 3, de näst dyraste fonderna, fick betyg 2,6 i genomsnitt, medan Grupp 2, de näst billigaste fonderna, fick betyg 2,1 i medeltal.

Bland USA-fonderna vann högkostnadsfonderna klart. Fonderna i Grupp 4 ger högst avkastning och får bäst betyg för alla tre mätperioderna, och genomsnittsbetyget blir då 1. På andra plats, med ett samlat betyg på 2,7, kommer fonderna i Grupp 2, de näst billigaste USA-fonderna. De billigaste och näst dyraste fonderna ger båda ett medelbetyg på 3 (se tabell på nästa sida).
Likaså har det varit bättre att satsa på de Europafonder som kostar lite mer än på lågprisfonderna. Bäst har det här gått för Grupp 3, och sämst gick det för fonderna i Grupp 1. Fonderna i Grupp 2 och Grupp 4 fick samma medelbetyg.

För de flesta svenskar ligger Sverige och Sverigefonder varmt om hjärtat. Även här har det varit mer lönsamt att välja fonder som kostar lite mer. Fonderna i grupperna 3 och 4 har i genomsnitt gått bättre än de billigare fonderna i grupperna 1 och 2.
Lite mer spritt är resultatet bland de fonder som placerar i Asien utanför Japan. Där kammar de dyraste fonderna i Grupp 4 hem två förstaplatser och en andraplats och med detta en klar seger. Med en ”me-dalj” i varje valör kniper fonderna i Grupp 2 andraplatsen. I bottenstriden är det jämnt mellan grupperna 1 och 3, men jumboplatsen får ändå gå till Grupp 3, som presterar mediokert över hela linjen och eftersom Grupp 1 bara är representerad i en av tidsperioderna.

I Japan är det enkelt men spritt mellan dyra och billiga fonder. Grupp 2 vinner i samtliga mätperioder. Grupp 4 kommer tvåa under alla tre perioder. Grupp 3 är trea över hela linjen, medan Grupp 4 intar jumboplatsen i de två perioder den är med.

Det är bara bland globalfonderna som lågprisfonderna sticker ut och där det är tydligt att de klarar sig bättre än fonder med högre kostnader. Fonderna i Grupp 2 tar här två förstaplatser och en andraplats. Grupp 1 tar här en första- och en andraplats. Sämst går det för Grupp 3, som intar två tredjeplatser och en jumboplats. Fonderna i Grupp 4 kommer trea.

Ser vi på gruppernas resultat i ett tidsperspektiv i stället för i ett kategoriperspektiv får vi i medeltal samma resultat. Fonder med högt förvaltningsarvode ger högre avkastning än fonder med låga förvaltningsavgifter.

I det korta perspektivet, tre år, får fonderna i Grupp 4 ett medelbetyg på 1,8, vilket är betydligt bättre än de billiga fonderna i Grupp 1, som får ett medelbetyg på 2,8. Sämst gick det dock för fonderna i Grupp 3, vars medelbetyg hamnade på 3,0.

Även i det medellånga perspektivet, fem år, hamnar de billiga fonderna i skamvrån. Medelbetyget blir 3,0, vilket är sämre än någon annan grupp. Bäst gick det här för Grupp 2, vars fonder i genomsnitt får betyg 2,2. Det är lite bättre än Grupp 3 och Grupp 4, som får betyg 2,3.

I det långa perspektivet, tio år, kammar återigen de dyra fonderna i Grupp 4 hem förstaplatsen. Medelbetyget blir då så bra som 1,7, vilket är något bättre än för Grupp 2, som har ett medelbetyg på 1,8. På tredje plats kommer fonderna i Grupp 3, med ett medelbetyg på 2,5. Grupp 1 finns bara representerad i en fondkategori, och där får den betyg 4.

När vi tittar på gruppernas resultat i ett kategoriperspektiv finns det ingen röd tråd genom betygen och fondkategorierna, utan de skiftar lite mellan fondkategorier och tidsperioder.

Dyrare fonder ger högre avkastning i genomsnitt