Ränta-på-ränta-effekten är en av de viktigaste faktorerna bakom att din investeringsportfölj utvecklas starkt över en längre period. Det påstås att den berömde vetenskapsmannen och fysikern Albert Einstein (1879–1955, mannen bakom den allmänna relativitetsteorin med mera) har sagt att ränta-på-ränta-effekten är världens åttonde underverk. Han lär också ha sagt att ”den starkaste kraften i Universum är ränta på ränta”. Vare sig dessa påståenden stämmer eller inte underskattar många placerare medvetet eller omedvetet ränta-på-ränta-effektens enorma styrka.
Ränta på ränta innebär att man lägger tillbaka räntan eller avkastningen som tjänats in på det ursprungliga investeringsbeloppet och låter den ackumuleras så att man i framtiden tjänar ränta även på tidigare räntor. Beroende på om du är placerare (långivare) eller om du är låntagare fungerar ränta-på-ränta-effekten för eller emot dig. När du investerar dina pengar jobbar ränta på ränta för din ekonomi, medan du som låntagare får den motsatta effekten, där ränta på ränta jobbar emot din ekonomi med samma styrka.
Det finns två komponenter i ränta-på-ränta-mekanismen som avgör storleken på den ackumulerade tillväxten. Den ena är placeringstiden och den andra är räntesatsen eller tillväxttakten. Ju längre investeringshorisonten är och ju högre räntan är, desto större blir den totala slutsumman.
Låt oss genom två diagram illustrera hur detta fungerar i praktiken. I det ena fallet har vi olika räntesatser, med vilka pengarna förräntas över tiden och där tiden är konstant. I det andra fallet är räntesatsen konstant, medan investeringshorisonten varierar.
I det första diagrammet nedan har vi en investeringshorisont på 20 år för samtliga räntesatser. De olika räntesatserna är 3, 6, 9, 12 och 15 procent per år.
Som framgår av diagrammet påverkar små förändringar i räntesatsen det slutliga resultatet dramatiskt. Låt oss exempelvis titta på hur slutvärdet förändras när vi ökar avkastningen från 12 procent per år till en årlig avkastning på 15 procent.
Med 12 procent i avkastning per år ökar den ackumulerade summan från ursprungliga 100 kronor till 964,60 kronor. Samma belopp efter 20 år och en 15-procentig avkastning ger hela 1 636,70 kronor. En meravkastning på 3 procentenheter per år ger med andra ord ett slutresultat som är 70 procent högre under dessa 20 år.
Alla typer av ”läckage” från din förväntade avkastning kan därför negativt och betydligt påverka slutsumman. Ett område där detta läckage på sikt kan minska ditt kapital är förvaltningsavgifterna vid fondsparande.
En förvaltningsavgift som exempelvis är 0,5 procentenheter högre än för en annan fond kan under en längre period ”stjäla” en betydande del av ditt kapital. Därför är det mycket viktigt att du tar hänsyn till förvaltningsavgifterna när du investerar på lång sikt.
Det finns ett annat intressant fenomen som kan utläsas av diagrammet. När räntesatsen ökar från exempelvis 3 procent till 6 procent (en fördubbling), förväntar man sig kanske att även slutsumman ska bli dubbelt så hög.
Men i verkligheten blir resultatet högre än det dubbla. Total-avkastningen för den 3-procentiga räntan under dessa 20 år är 80,6 procent, medan samma total-avkastning för den 6-procentiga räntan är 220,7 procent, det vill säga hela 2,7 gånger högre än totalavkastningen för 3-procentsräntan.
Nu tar vi en titt på vårt andra diagram, där vi varierar investeringshorisonterna och har samma räntesats för samtliga tidsperioder. Vi använder oss nu av en ränta på 10 procent och investeringshorisonter på 5, 10, 15, 20 och 25 år. Resultatet som illustreras i nedanstående stapeldiagram visar slutvärdet av 100 kronor investerade i början av respektive period.
Att en längre investeringshorisont skapar en högre totalavkastning är inte direkt någon nyhet och behöver inte komma som en överraskning. Och då undrar du kanske varför vi överhuvudtaget har tagit med diagrammet?
Svaret ligger förstås i den exponentiella tillväxt som ränta-på-ränta-effekten skapar när investeringshorisonten förlängs. Efter fem år är totalavkastningen utifrån en ränta på 10 procent per år 61,1 procent.
När du fördubblar placeringshorisonten till tio år blir total-avkastningen mer än dubbelt så hög och landar på 159,4 procent, 2,6 gånger så hög som för en femårig horisont.
På samma sätt när investeringshorisonten trefaldigas ökar avkastningen med 5,2 gånger, ett fyrfaldigande av horisonten till 20 år ger en avkastning som är 9,4 gånger så hög, och slutligen, när investeringshorisonten femfaldigas till 25 år, går totalavkastningen upp med hela 16,1 gånger jämfört med den femåriga investeringen.
Som du kan se finns det inte något som helst tvivel om hur kraftfullt ränta på ränta kan öka den totala avkastningen om man låter ”systemet” göra sitt jobb. Man ska med andra ord spara regelbundet och inte röra pengarna under den tid de är investerade. En stor majoritet av världens rikaste människor har skapat sina förmögenheter just genom att låta ränta på ränta göra jobbet åt dem.
Nu är det så att när man sparar på lång sikt är det näst intill omöjligt att få en avkastning eller räntesats som är konstant varje år, och avkastningstalen varierar från år till år. Även för den som har ett vanligt banksparande ändras räntesatsen från år till år. En jämn avkastning är dock någonting man måste eftersträva i sina placeringar. Vi kommer snart att visa hur en jämn avkastning över tiden är bättre än kraftiga svängningar.
För att åskådliggöra detta gör vi en simulering, i vilken vi tittar på totalavkastningen för en fiktiv tillgång med en avkastning på 10 procent per år i tio år. Summan av dessa 10 procent i tio år blir 100 procent.
Observera att vi inte räknar med ränta-på-ränta-effekten här utan enbart är ute efter summan av alla avkastningstal under dessa tio år. Nu vill vi skapa ett antal simuleringar genom att ha avkastningstal som är olika under de tio åren, ungefär som i verkligheten. Det som dock är viktigt är att summan av alla dessa positiva och negativa tal ska bli lika med 100 procent, i linje med det första fallet.
Tabellen ovan visar alla avkastningsserier vi simulerat, inklusive den ursprungliga serien om 10 procent per år. Samtliga serier summerar till 100 procent. Därefter har vi låtit ränta på ränta avgöra totalavkastningen för varje serie. Nedanstående diagram illustrerar resultatet av denna simulering:
Som du kan se finns inte en enda enskild serie som har en totalavkastning som överstiger den jämna serien om 10 procent per år. Även om man genomför ett tusental sådana simuleringar kommer inte någon av dem att slå den ursprungliga serien.
För en långsiktig placerare har denna slutsats stor effekt på hur stor den ackumulerade summan blir. Du som placerar på längre sikt måste därför sträva efter att skapa en så jämn avkastning som möjligt över tiden.
Enda sättet att skapa en sådan jämn avkastning är genom att man sätter ihop en portfölj av olika fonder som minskar risken över tiden. Vi har i tidigare artiklar belyst betydelsen av en diversifierad (spridd) portfölj och dess fördelar. Här har du alltså ännu ett skäl som visar hur en diversifierad portfölj är överlägsen enstaka aktier, fonder och andra tillgångar.
