Pensionsrådgivning rena rånet

Premiepensionssystemet infördes 2000 som ett sätt att ge valmöjlighet för landets blivande pensionärer att få placera en del av pensionskapitalet efter egna huvuden. Av de motsvarande 18,5 procent av lönen som går till pensionen placeras 2,5 procentenheter i Pensionsmyndighetens system, det som förr hette PPM-systemet.

Miljontals svenskar utnyttjade dock inte möjligheten att själva välja fonder. Många hamnade därmed i statens ”soffliggarfond” genom att de inte valde någon fond alls. Men hela 700 000 pensionssparare blev övertalade, ofta av telefonförsäljare, att låta så kallade PPM-rådgivare hantera fondbesluten åt dem. Dessa rådgivare blev i mitten av 00-talet så stora och så många att de skapade problem för fondbranschen, som klagade över de miljarder kronor som plötsligt snabbt skulle flyttas in i och ut ur fonderna. Detta försvårade förvaltningen. 

Från Konsumentverket kom kritik om att många av kunderna, som betalade 500–1 000 kronor om året för rådgivningstjänsterna, ofta inte visste att de hade blivit kunder hos rådgivningsföretagen, som i de flesta fall använde sig av aggressiv telefonförsäljning mot personer som var dåligt insatta och vars kunskap om premiepensionssystemet var lågt. Därför infördes ett i praktiken förbud mot massbyten i premiepensionssystemet. 

Effekten av förbudet syntes snabbt i Pensionsmyndighetens siffror, och antalet fondbyten minskade omedelbart med 78 procent. PP-rådgivarna stod, med andra ord, för hela tre fjärdedelar av svenskarnas totala fondbyten.Men stoppet slog inte undan benen på PP-förvaltarna utan ledde bara till att dessa bytte strategi. I stället för att placera kundernas premiepensionspengar i andras fonder startade rådgivarna egna fonder eller fondandelsfonder (fond-i-fonder). För spararna är utvecklingen både bra och dålig. 

Bra är att 13 av 18 PP-rådgivare, enligt Pensionsmyndighetens alldeles färska rapport, inte tar ut den rådgivningsavgift på mellan 399 och 896 kronor som de förr fakturerade kunderna.

Dåligt är att fem av PP-förvaltarna fortfarande tar ut avgiften och numera dessutom tar hand om fondavgiften, som förr gick till externa förvaltare. Räknat på dessa fem bolag betalar runt 400 000 svenskar dubbla och onödiga avgifter. 

Klicka här för att läsa hela artikeln

Kommentarer

1. Ako2012-10-11 11.58

   Mycket bra att ni belyser den här frågan men lite olyckligt att det kallas pensionsrådgivning. Det är ju ingen rådgivning över huvud taget. Speciellt inte inom pension. I bästa fall är det en form av fondrådgivning, men ofta inte det heller. De flesta tjänster har inte levererat något mervärde alls till kunderna så tjänsterna är i stort sett bara bra för en part, och då inte kunden..

2. Pensionssparare2012-10-11 13.13

   Tack Aktiespararna! Medan alla andra affärstidningar och aktiesajter blir sämre och sämre blir ni bara bättre och bättre. Den här typen av granskande artiklar är fantastiskt bra. Det är så många som blir lurade av alla rådgivare där ute.