Börshandlade fonder (”Exchange Traded Funds”, ETF) blir allt populärare för varje dag som går. Globalt har den förvaltade volymen i dessa fonder formligen exploderat de 2–3 senaste åren. Enligt en av världens största fondförvaltare, Blackrock, som förvaltar och marknadsför företaget I-shares börshandlade fonder, fanns den 31 mars i år 2 131 sådana fonder noterade på 42 börser världen över. Dessa börshandlade fonder är utgivna av 123 emittenter, med en total förvaltningsvolym på 1 082 miljarder USA-dollar.
Det kanske inte är helt oväntat att utvecklingen gått så snabbt. Det finns nämligen flera skäl till att såväl privata som institutionella investerare har hittat fram till denna innovativa produkt på fondmarknaden. Här är några av de egenskaper som gjort börshandlade fonder så populära:
1. ETF:er, liksom aktier och andra instrument som handlas på en marknadsplats, kan byta ägare löpande under handelstimmarna. När du bestämt dig för vilken typ av fond du vill inve-stera i köper du på marknaden den ETF du vill ha – till rådande marknadspris. Du kan också sälja den i princip sekunder efter att du köpt den. De traditionella fonderna har inte denna flexibilitet.
2. Normalt följer ETF:er en i förväg bestämd marknad eller ett viss index. Det gör att du som investerare enkelt kan få exponering mot en specifik marknad eller ett specifikt index.
3. Genom ETF:er kan du investera i enskilda marknader och länder, branscher och strategier som annars är svåra att hitta bland vanliga fonder. Vad sägs om att du kan investera i Öster-rike, Belgien, Nederländerna och enskilda tillväxtländer som Mexiko, Malaysia, Sydkorea och Thailand? Även branscher och råvaror kan man placera i med ETF:er.
4. Vid sidan av de ETF:er som investerar i smala marknader och tillgångar finns numera en uppsjö börshandlade fonder med speciella inriktningar. De vanligaste formerna inom detta segment är fonder som ökar i värde när den underliggande marknaden sjunker (exempelvis XACT Bear), men även sådana ETF:er som ger hävstång på utvecklingen för den underliggande marknaden. Även här kan man nämna XACT Fonders Bull och Bear men även de senaste Bull 2 och Bear 2.
5. Börshandlade fonder har gene-rellt betydligt lägre förvaltningsavgifter än vanliga fonder. Detta har att göra med att de oftast är indexfonder utan behov av dyra förvaltare och krav på analyskapacitet.
Dessa egenskaper gör att en placerare kan använda ETF:er som instrument för korttidshandel men även som delar i en väldiversifierad portfölj med en i förväg definierad risknivå, som lätt kan bevakas och vid behov förändras.
I Sverige har utvecklingen varit ganska långsam vad gäller introduktionen av nya börshandlade fonder sedan de första såg dagens ljus. Men den senaste tiden har det börjat hända saker. Den som var först med att introducera ETF:er i Sverige var faktiskt dåvarande OM-gruppen, som genom XACT Fonder lanserade de första börshandlade fonderna i Sverige år 2000. Samma år lanserades den första ETF:en i Europa. I USA kunde investerare redan 1993 köpa andelar i den förs-ta börshandlade fonden.
År 2004 köptes XACT Fonder av Handelsbanken, som har ägt och utvecklat bolaget sedan dess. Enligt XACT Fonder var bolaget först i världen med att emittera börshandlade fonder med hävstång, i form av XACT Bull och Bear år 2005.
Utvecklingen i förvaltad volym har sedan dess gått snabbt, och i dag förvaltar bolaget runt 18 miljarder kronor i tolv börshandlade fonder. Mest populära av dessa fonder är fortfarande Bull och Bear, som handlas stort av privatpersoner men även av en del institutionella investerare.
Deras motsvarigheter i Norge är XACT Derivat Bull och XACT Derivat Bear, vilka ofta har ännu högre omsättning än Bull och Bear i Sverige. Vid sidan av dessa två finns ytterligare en ETF noterad i Norge: XACT OBX, som följer utvecklingen för den norska börsen.
Av XACT Fonders tolv börshandlade fonder är således nio noterade i Sverige och i svenska kronor. Dessa nio fonder framgår av tabell 1 nedan.
Av dessa fonder tillhör XACT Bull 2 och Bear 2 samt XACT Europe Bull 2 och Bear 2 de senaste bland XACT Fonders nyintroduktioner på ETF-sidan, vilket skedde i slutet av 2009.
Den årliga förvaltningsavgiften för de två första fonderna, som har svenska index som underliggande index, är 0,3 procent, medan den nordiska fonden kostar 0,4 procent per år. De som utnyttjar hävstång har en förvaltningsavgift på vardera 0,6 procent per år.
Som du kan se är sex av de nio fonderna på den svenska marknaden så kallade hävstångsfonder, vilket kanske avspeglar ett intresse från marknaden som XACT Fonder försöker tillgodose. För övrigt är bolagets utbud ganska tunt.
Det mångåriga ensamväldet för XACT Fonder bröts då HQ Fonder i september 2009 annonserade att bolaget i samarbete med Nasdaq-OMX skulle ge sig in i leken om ETF:er. HQ Fonders ambition är att bli ledande i Norden på området. Satsningen skedde genom att Jacob Sternius rekryterades från just XACT Fonder som chef för denna nya enhet hos HQ Bank. Enligt Mikael König, VD för HQ Bank, är ambitionen att framöver lansera ett stort antal ETF:er som bygger på Nasdaq-OMX:s index för att kunna bli marknadsledande i Norden.
HQ Fonder började med att lansera två nya hävstångsfonder den 14 oktober 2009 baserade på OMXS 30-index: OMXS 30 Doub-le Long ETF respektive OMXS 30 Double Short ETF. Double Long har som investeringsmål att avkasta den dubbla dagliga avkastningen i OMXS 30-index, medan Double Short avser att avkasta den dubbla dagliga omvända avkastningen i OMXS 30-index. Fonderna har samma inriktning som XACT Bull 2 och XACT Bear 2. HQ Fonder blev därmed först med att lansera fonder med dubbel hävstång; XACT:s motsvarigheter kom senare, i november.
Med andra ord finns nu dubbla uppsättningar i Sverige av två fonder med liknande inriktning. Detta är inte ovanligt, och globalt kan man hitta ETF:er med samma inriktning utgivna av flera olika aktörer.
HQ Fonders tredje börshandlade fond, Nasdaq 100 ETF (utan hävstång) kom den 17 december 2009. Fonden handlas i svenska kronor och bygger på Nasdaq 100-index, som består av de 100 största icke-finansiella bolagen noterade på Nasdaq. (HQ Fonders tre ETF:er finns i tabell 2. Som du kan se är de årliga förvaltningsavgifterna för HQ:s hävstångsfonder på 0,4 procent lägre än XACT Fonders motsvarighet på 0,6 procent.)
Efter denna relativt blygsamma start fick den svenska ETF-marknaden sitt ordentliga genombrott nyligen när den tyska finansiella giganten, Deutsche Bank, den 23 mars i år tillkännagav att banken kommer att notera ett betydande antal börshandlade fonder på Nasdaq-OMX i Stockholm. Noteringen har gjorts av Deutsche Banks plattform för börshandlade fonder, DB X-trackers, som därmed är den första utländska aktören som noterar ETF:er i Stockholm.
Genom denna satsning har vägen öppnats för att Sverige snart ska kunna matcha de större europeiska och amerikanska marknaderna i handel med börshandlade fonder. Nu är det bara en tidsfråga innan övriga internationella ut-givare av börshandlade fonder ska hitta till den svenska marknaden. En av dem, som redan innan Deutsche Bank hade planer på att notera ETF:er i Sverige och som nu säkert känner sig stressad, är världens största emittent av börshandlade fonder, nämligen I-shares.
Deutsche Banks första ETF som noterades i Stockholm den 26 mars i år var DB X-trackers DJ Euro Stoxx 50 Index. Fonden, som noteras och handlas i svenska kronor i Sverige, speglar utvecklingen för europeiska storbolagsaktier och är den enda börshandlade fonden i världen utan förvaltningsavgift.
Noteringen av Deutsche Banks ETF:er i Sverige har skett i rask takt i tre omgångar. I den andra och tredje omgången, i april och maj i år, noterades fonder med underliggande index i såväl utvecklade länder som tillväxtländer. De övriga ETF:erna hade specialinriktningar, som innefattar fonder som går upp när marknaden går ned och tvärtom, hävstångsfonder eller en kombination av dem.
Ambitionsnivån är hög. Förutom de 31 börshandlade fonder som banken redan har noterat i Sverige finns planer på att notera ytterligare fonder som följer tillgångsslag som råvaror och räntebärande papper. Deutsche Banks ETF:er i Sverige framgår av tabell 3 nedan.
Som du kan se har Deutsche Bank lyckats plocka in en del gott och blandat från sitt stora utbud av ETF:er på den svenska marknaden. Här finns, exempelvis, ett par hävstångsfonder, som med en förvaltningsavgift på 0,35 procent per år är något billigare än HQ Fonders hävstångsfonder. Men det finns också fonder med S&P 500 som underliggande index, där avgiften är 0,7 procent per år.
I dag finns totalt 53 börshandlade fonder från tre emittenter noterade på den svenska börsen. Om I-shares och ytterligare en aktör bestämmer sig i år för att göra en likadan satsning som Deutsche Bank finns goda chanser till att antalet ETF:er kan fördubblas fram till årsskiftet.
Att börshandlade fonder har kommit för att stanna i Sverige, liksom i övriga världen, tvivlar nog ingen på. Frågan är bara hur mycket de kan tränga undan de traditionella fonderna, åtminstone sådana med en enklare förvaltningsform, såsom indexfonder och aktivt förvaltade fonder som egentligen inte är så aktiva. Min bedömning är att man inte behöver vänta alltför länge förrän en annorlunda fondkarta börjar ta form både i Sverige och globalt.
