AP-fonderna är en viktig del av det svenska pensionssystemet. Men inte alla vet hur de placerar sina medel och hur de förhåller sig till varandra. I denna artikel beskrivs AP-fondernas roll i pensionssystemet, hur de investerar löntagarnas pensionsmedel och lite historik om hur de blivit vad de är i dag.
De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) ingår i ålderspensionssystemet och förvaltar det fonderade kapital som finns inom inkomstpensionssystemet – men också en del av det fonderade kapital som ingår i premiepensionssystemet.
Den allmänna pensionen består av två delar, inkomstpensionen och premiepensionen. Inkomstpensionen är ett fördelningssystem, vilket betyder att pensionsbetalningarna finansieras löpande genom de pensionsavgifter som betalas in till systemet varje månad.
Premiepensionssystemet, å andra sidan, är fullt fonderat, vilket betyder att det fonderade kapitalet är lika med premiepensionssystemets tillgångar.
Första till Fjärde AP-fonderna och Sjätte AP-fonden tillhör inkomstpensionssystemet, medan Sjunde AP-fonden ligger inom premiepensionssystemet. Samtliga AP-fonder utom Sjunde är så kallade buffertfonder, och deras roll är att utjämna svängningarna i balansen mellan pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Detta innebär att kapitalet ska användas för att betala ut pensioner under perioder då inbetalda pensionsavgifter inte är tillräckligt höga för att täcka utbetalningarna.
Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har ungefär samma summa att förvalta (för närvarande omkring 200 miljarder kronor per fond). Deras medel ska placeras i globala portföljer av aktier och räntebärande papper men även i så kallade alternativa placeringar, såsom fastigheter, hedgefonder och riskkapitalfonder.
Sjätte AP-fonden, däremot, investerar sina pengar i små och medelstora onoterade företag. Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfonden och Premievalsfonden inom premiepensionssystemet.
AP-fondernas förvaltning ska resultera i största möjliga nytta för pensionssystemet. Målet är att maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Fondernas risktagande ska vara neutralt mellan olika generationer, vilket bland annat innebär att riskerna inte får minimeras på kort sikt om det medför ökad risk för att pensionerna ska påverkas negativt för kommande generationer.
Låt oss nu ta en titt på hur de olika AP-fonderna investerar sina medel för att nå de långsiktiga målen. Vi börjar med Första till Fjärde AP-fonderna. Tabell 1 visar fördelningen av det totala kapitalet på olika tillgångsslag och värdet av totalportföljen för respektive fond per den 31 december 2009.
Av tabellen framgår att samtliga fyra fonder på övergripande nivå har en snarlik allokering, med 50–60 procent av kapitalet i aktier, runt 35 procent i räntebärande papper och övriga 5–15 procent i alternativa placeringar.
Det förvaltade kapitalet är drygt 200 miljarder svenska kronor, utom för Fjärde AP-fonden som halkat efter något och ligger strax under 200-miljardersvallen.
En fråga som dyker upp, och som uppmärksammats i en utredning av Malin Björkmo vid Finansinspektionen, är varför det ska finnas fyra likvärdiga AP-fonder överhuvudtaget. Om man slår ihop alla fyra fonderna till en enda stor fond borde det finnas stort utrymme för rationaliseringar i förvaltningen och därmed kostnadsbesparingar. Det återstår att se vad utfallet av denna utredning blir.
Sjätte AP-fonden är helt annorlunda i sina placeringar än de övriga fyra fonderna. Fonden investerar nämligen sina medel som en stor riskkapitalfond. Av Sjätte AP-fondens kapital på 18,2 miljarder kronor är 55 procent investerat i ett 60-tal tillväxtbolag och resterande 45 procent i fonder som i sin tur placerar i omkring 300 andra tillväxtbolag.
Sjätte AP-fonden är betydligt mindre till storlek och har en inriktning som kräver en längre investeringshorisont än de fyra första fonderna, för att man ska kunna se de realiserade värdena i investeringarna. Fonden placerar nämligen i princip bara i onoterade bolag, som är svårare att löpande värdera och eventuellt avyttra.
Sjunde AP-fonden, slutligen, finns med sina två fonder, Premiesparfonden och Premievalsfonden, i premiepensionssystemet. Skillnaden mellan de två fonderna framgår nästan av deras namn.
Premiesparfonden är till för de PPM-sparare som inte gör ett aktivt val i systemet och som resultat slussas in i denna fond. Premievalsfonden kan man, å andra sidan, välja aktivt precis som de övriga fonderna i premiepensionssystemet. Dessa två fonders placeringar framgår av tabell 2 på föregående sida.