Sverige är ett land med stort fondsparande bland befolkningen. I och med införandet av premiepensionssystemet har fondsparandet ökat ytterligare, och i dag har i princip alla svenskar på ett eller annat sätt någon form av fondsparande.
Enligt fondinformationsföretaget Morningstar finns för närvarande 5 706 fonder i Sverige för distribution till olika målgrupper. Att försöka hitta de bästa fonderna i detta stora utbud är inte världens enklaste uppgift, och många aktörer introducerar på olika sätt produkter och tjänster som ska förenkla valet för spararna.
Ett av de verktyg som lyckats hitta rätt hos placerarna är fondandelsfonder, där utbudet på marknaden främst domineras av storbankerna. Men även andra förvaltare, som sett potentialen i denna investeringsform, har gett sig in i matchen och startat nya fondandelsfonder.
För att ta reda på vad som finns där ute, och vilka behov fondandelsfonderna kan tillgodose, har vi tagit hjälp av Morningstars information om fonder och tittat närmare på en del av dem, vilka presenteras nedan. Först börjar vi med de fyra storbankerna för att se vilka typer av fondandelsfonder de har i sitt utbud. Tabell 1 visar de fondandelsfonder som bankerna erbjuder:
Som framgår av tabellen erbjuder de fyra storbankerna tillsammans ett trettiotal fondandelsfonder med olika inriktningar. Nordea och Swedbank Robur har vardera nio fondandelsfonder, medan Handelsbanken och SEB erbjuder vardera sju.
Den vanligaste formen av fondandelsfonder hos bankerna är blandfonder, som investerar i olika typer av tillgångsslag – främst aktie- eller räntefonder. Därefter kommer de fondandelsfonder som investerar i aktiefonder med olika inriktningar, främst globalt. Sedan finns enstaka hedgefond-i-fonder som investerar i andra hedgefonder.
Nordea har en grupp av fondandelsfonder som går under benämningen Stratega. Strategafonderna investerar i Nordeas egna fonder, och bortsett från Stratega 100, som investerar i aktiefonder, är de övriga fonderna blandfonder. Andelen aktier i procent anges av numret efter ordet Stratega.
Även Handelsbanken har ett antal fondandelsfonder, varav samtliga utom en är blandfonder, och de investerar i en blandning av bankens egna fonder och externa fonder. En del av blandfonderna är generationsfonder skapade för pensionssparande.
På samma sätt har SEB några rena aktiefond-i-fonder, ett antal blandfonder och en hedgefond-i-fond. Hedgefonden investerar i andra externa hedgefonder, medan de övriga fonderna investerar i både egna och externa fonder.
Swedbank Robur har en blandning av olika fondandelsfonder, som investerar i en blandning av såväl interna som externa fonder.
Allmänt ligger förvaltningsavgifterna på över 1,2 procent per år, och dyrast är SEB och Swedbank Robur. Allra dyrast är Swedbank Robur Access Emerging Markets, som investerar i tillväxtmarknader, med en avgift på hela 2,4 procent per år. Vissa blandfonder med en hög andel räntefonder är billigare.
Låt oss nu ta en titt på vad som finns utanför murarna hos de fyra storbankerna i Sverige beträffande fondandelsfonder. Tabellen nedan presenterar ett axplock av fondandelsfonder hos ett antal aktörer på den svenska fondmarknaden.
Observera att mängden fondandelsfonder på marknaden är betydligt större än vad tabell 2 visar. Flera bolag har en enda fondandelsfond, men även fondbolag med ett bredare utbud har bara en fondandelsfond.
Vissa förvaltare vänder sig till institutionella placerare genom att erbjuda fondandelsfonder med höga minimiinvesteringar. De erbjuder breda aktiefond-i-fonder, multifonder, som fördelar pengarna mellan olika tillgångsslag, och hedgefond-i-fonder, som investerar i enbart hedgefonder med olika strategier över hela världen.
Tabell 2 visar olika fondandelsfonder från Capinordic, Catella, Coeli Fonder, Danske Invest, FIM, Länsförsäkringar och Skandia. De flesta fonderna är så kallade allokeringsfonder, eller blandfonder, men det finns även fonder som investerar i aktiefonder över hela världen, och ibland investerar dessa aktiefonder även i enstaka hedgefonder.
Avgiftsmässigt ligger blandfonder med en högre andel räntefonder lägre i prisskalan, och ju större andelen aktiefonder blir, desto högre blir fondandelsfondernas förvaltningsavgifter. Det vanliga är att fonder med en hög andel aktiefonder har en förvaltningsavgift som överstiger 1,5 procent per år.
Normalt är förvaltningsavgiften lägre för fondandelsfonder som investerar i egna fonder än i externa fonder. Det är dock ganska sällsynt att man investerar i bara egna fonder, och även om en stor majoritet av fonderna är egna förekommer en och annan extern indexfond eller börshandlad fond bland investeringarna.