De tio senaste åren har varit en knepig period för den som investerat i aktier och aktiefonder. De flesta marknader har legat i långsiktigt nedåtgående trender. Men det finns undantag; vissa världsdelar har klarat sig mycket bättre än andra.
Det är lätt att misströsta när man ser utvecklingen för världsindex under den gångna tioårsperioden. Diagrammet nedan visar utvecklingen de tio senaste åren för världsindexet MSCI AC World i svenska kronor och inräknat utdelningar.
Utvecklingen för MSCI AC World under den gångna tioårsperioden i svenska kronor och med återinvesterade utdelningar ses till höger. Källa: Datastream.
Som framgår av diagrammet står världsindex fortfarande lägre än vid utgångspunkten för tio år sedan. Början av denna period sammanfaller ungefär med när IT-bubblan sprack. Ett tappert försök till uppgång gjordes under 2007, innan kreditkraschen skickade ned kurvan på nytt.
Bara för att illustrera hur vissa IT-bolag haft det sedan bubblan sprack kan vi titta på utvecklingen för Ericsson, som i början av 2000 var det klart största svenska börsbolaget. Diagrammet här nedan visar utvecklingen.
Ericssons utveckling utan och med återinvesterade utdelningar sedan 2000 ses till höger. Källa: Datastream.
Som du kan se behöver man nog vänta i rätt många år innan aktien handlas på de gamla nivåerna igen …
Men låt oss återvända till huvudämnet, som handlar om utvecklingen för den totala aktiemarknaden och inte för enskilda bolag. För att studera utvecklingen för den svenska börsen under den gångna tioårsperioden tittar vi på indexet MSCI Sweden inräknat utdelningar.
Utvecklingen för MSCI Sweden de tio senaste åren med återlagda utdelningar ses till höger. Källa: Datastream.
Som du kan se visar diagrammet att MSCI Sweden, till skillnad från världsindex, faktiskt har genererat positiv avkastning under de tio senaste åren. Den totala avkastningen är något mer än 20 procent – inte mycket för en tioårsperiod men ändå positiv.
Detta är utvecklingen för den svenska marknaden som helhet. Låt oss nu se hur det gått för de Sverigefonder som investerar i denna marknad. För att ta reda på det använder vi oss av Morningstars databas.
Morningstar har två kategorier Sverigefonder, Sverige respektive Sverige små- och medelstora bolag. Vi tittar på Sverigekategorin, som innehåller fonder som huvudsakligen investerar i stora bolag.
I kategorin Sverige finns 62 fonder som existerat i tio år. Tabellen visar totalavkastningen för de fem bästa och de fem sämsta fonderna under den gångna tioårsperioden.
Av de fonder som har en historik på tio år finns såväl de som slagit indexet och genomsnittet med hästlängder och sådana som underavkastat genomsnittet signifikant.
Till den första gruppen hör exempelvis AMF Sverige och HQ Sverige Pro, med uppgångar på 119 respektive 103,1 procent. Bland förlorarna hittar vi Alfred Berg Sverige Plus och Eldsjäl Biståndsfond, som backat med 9,4 respektive 7,9 procent.
Även en titt på Morningstars andra kategori Sverigefonder, små- och medelstora bolag, ger stora skillnader i avkastning mellan de bästa och sämsta fonderna. Övre tabellen till höger visar utvecklingen för de tre bästa och de tre sämsta fonderna i kategorin. I denna kategori finns 27 fonder med en historik på tio år.
Här är den genomsnittliga totalavkastningen för alla fonder 112,7 procent under tioårsperioden, och som framgår av tabellen är skillnaden i avkastningen mellan den bästa och sämsta fonden ännu större än i den förra kategorin.
Låt oss nu titta närmare på hur västvärldens övriga och större marknadsdelar har betett sig under den gångna tioårsperioden. Vi tittar på USA, Japan och Europa var för sig. Därefter tar vi en närmare titt på tillväxtmarknader som helhet, för att göra en jämförelse mellan de två blocken utvecklade marknader och tillväxtmarknader.
Först på tur är USA. Diagrammet just till höger visar utvecklingen för USA som region under de tio senaste åren. Det index som används för att illustrera utvecklingen är MSCI USA med återlagda utdelningar och räknad i svenska kronor.
Utvecklingen för MSCI USA de tio senaste åren med återlagda utdelningar och i svenska kronor ses till höger. Källa: Datastream.
Här har vi, till skillnad från Sverige, ett förlorat decennium. Under denna period har en placering i USA för en svensk investerare inneburit en totalförlust på drygt 35 procent, även inräknat utdelningarna.
Vi ska nu titta på hur det gått för de enskilda fonder som investerar i denna marknad. Här tittar vi återigen i Morningstars kategorier för USA. För stora bolag finns tre kategorier, USA mixbolag, USA värdebolag respektive USA tillväxtbolag. Dessa tre kategorier tillsammans inkluderar 119 fonder med en historik på tio år.
De fem bästa och sämsta fonderna inom dessa tre kategorier under den gångna tioårsperioden framgår av tabellen intill.
Även här finns fonder som slår index med råge under perioden, men här finns förstås också de som gått betydligt sämre än index under dessa tio år. Den absolut bästa fonden, med en totalavkastning på 21,1 procent, är Pioneer North America Basic Value. Sämst har det gått för SGAM US Large Cap Growth med en nedgång på hela 67,6 procent.
Nästa kategori är Japan. Hur har det gått för MSCI:s Japan-index i svenska kronor och med återlagda utdelningar under de tio senaste åren? Nedanstående diagram visar utvecklingen för indexet:
Utvecklingen för MSCI Japan de tio senaste åren med återlagda utdelningar och i svenska kronor ses till höger. Källa: Datastream.
Inte heller här är bilden speciellt munter. Japanindexet har backat med mer än 40 procent under perioden. Just i fallet Japan har marknaden varit i en längre period av problem. År 1989, för 21 år sedan, toppade den japanska aktiemarknaden och har varit i en sidledsrörelse i ett mycket brett spann, vilket den ännu inte har återhämtat sig från.
Morningstar har två Japankategorier: Japan respektive Japan små- och medelstora bolag. Kategorin Japan har 84 fonder med en historik på tio år. De fem bästa och fem sämsta fonderna under den gångna tioårsperioden framgår av den övre tabellen till höger.
Genomsnittsfonden har backat med 51,2 procent under perioden. Även de ”bästa” fonderna, Vitruvius Japanese Equity och Schroder-ISF Japanese Equity EUR Hedged, har backat med cirka 25 procent under perioden.
Detta visar vilken svår marknad Japan varit, eftersom inte ens de ”bästa” fonderna kunnat leverera positiv avkastning. Samtidigt ska man vara medveten om att dessa fonder styrs mycket av den underliggande marknaden, eftersom de har till uppgift att slå index. Och den underliggande marknaden som helhet har varit mycket svag.
De sämsta fonderna, Comgest Growth Japan och Blackrock Japan, har backat med runt 65 procent under perioden.
Bland de utvecklade marknaderna är nu bara Europa kvar att titta på. Diagrammet visar utvecklingen för indexet MSCI Europe i svenska kronor och med återlagda utdelningar under den gångna tioårsperioden.
Utvecklingen för MSCI Europe de tio senaste åren med återlagda utdelningar och i svenska kronor till höger. Källa: Datastream.
Europa är den region som lyckats hålla sig närmast nollstrecket, i jämförelse med USA och Japan. Det finns förstås Europafonder som gått betydligt bättre än så men även sådana som klarat sig sämre.
Av Morningstars Europakategorier tittar vi på fyra: Euroländerna, Europa mixbolag, Europa värdebolag och Europa tillväxtbolag.
Europakategorin är störst av de redovisade kategorierna, och det finns för närvarande 184 fonder med en tioårig historik. Spridningen är stor mellan de bästa och de sämsta fonderna, och de fem bästa och fem sämsta från samtliga fyra delkategorier framgår av den undre tabellen här intill.
Även här, liksom i fallet för Japanfonderna, finns en fond från Vitruvius i tabellens topp, nämligen European Equity, med en totalavkastning på 73,7 procent. Tvåa på listan är Europe Rendement, med en uppgång på 67,4 procent under de tio åren.
De sämsta fonderna har rasat rejält. Värst har Dexia Equities L Europe Growth gått, med en nedgång på 72,9 procent, och den följs av SEB Life Optionsrätter Europa, som backat med 65,5 procent.
Nu, när vi sett hur de olika utvecklade regionerna klarat sig, kan vi börja titta på avkastningen för tillväxtmarknaderna på aggregerad nivå. För att illustrera utvecklingen för dessa marknader använder vi oss av indexet MSCI Emerging Markets inräknat utdelningar och i svenska kronor. Nedanstående diagram visar denna utveckling.
Utvecklingen för MSCI Emerging Markets de tio senaste åren med återlagda utdelningar och i svenska kronor ses till höger. Källa: Datastream.
Nu ser vi plötsligt en helt annan utveckling, som vi inte kommer i närheten av i de tidigare visade diagrammen. Det är nästan den spegelvända bilden av de utvecklade ländernas prestation. Tillväxtmarknaderna som helhet har under de tio senaste åren gett en avkastning på mer än 150 procent. Denna utveckling inkluderar Asien, Latinamerika och Östeuropa, de tre största enskilda regionerna inom tillväxtmarknader.
Vi tar nu en titt på kategorin tillväxtmarknader hos Morningstar för att se vilka fonder vi kan hitta där under den senaste tioårsperioden. Det finns 64 fonder i denna kategori som har tio års historik. Medelavkastningen för dessa fonder är runt 125 procent, vilket är något sämre än avkastningen för MSCI Emerging Markets.
De fem bästa och fem sämsta fonderna av dessa 64 fonder och deras totalavkastning för tioårsperioden framgår av tabellen till höger.
Den i särklass bästa fonden under tioårsperioden är First State Global Emerging Markets, som klättrat med hela 296,1 procent. Tvåan, Sarasin Emerging Sar Global, har en totalavkastning på 214,3 procent, en bit efter ettan men ändå med en mycket bra avkastning. Intressant är att även den sämsta fonden i denna kategori har gett 52,1 procent under perioden, vilket är en hyfsad avkastning.
Den slutsats man kan dra av undersökningen är att de tio senaste åren är tillväxtmarknadernas decennium, som de absoluta vinnarna på investeringsarenan. Som svensk placerare har man fått en bra avkastning om man lyckats placera en större andel av sina medel i dessa marknader i stället för på de utvecklade marknaderna, det vill säga Europa, Japan och USA.
Den stora frågan är förstås hur den kommande tioårsperioden kommer att se ut. Med tanke på den tillväxttakt och det behov som tillväxtländerna har av att bygga upp sina ekonomier till samma standard som finns i västvärlden talar det mesta för att man bör lägga en större del av sina placeringar till dessa regioner även i framtiden. Min personliga bedömning är att vi bara har sett början av en positiv utveckling för tillväxtmarknaderna.
Reza Rouzbehani, Aktiespararens fondredaktör samt grundare och förvaltare i fondbolaget TurnPoint Asset Management.