Som fondsparare kommer du förr eller senare att känna av valutasvängningarnas effekt på dina placeringar. Normalt har man en del av sina placeringar utomlands om man har en någorlunda diversifierad portfölj. Men för att kunna placera utomlands måste man växla pengar till den utländska valuta där tillgången finns och prissätts.
Man behöver dock inte själv göra 
valutaväxlingen vid fondsparande, utan det är fondförvaltarens uppgift att sköta den som en integrerad del i förvaltningen. Som placerare blir man dock i slutändan exponerad mot den utländska valutan och dess svängningar.
Att valutan har en kännbar effekt på placeringarna har nog inte undgått någon under det senaste året – inte minst den senaste månaden. Låt oss se vad som har hänt med de olika valutorna den senaste tiden:
Diagram 1 visar utvecklingen för några utländska valutor mot den svenska kronan de två senaste åren. Diagrammet visar utvecklingen för USA-dollar, euro, japansk yen, brittiskt pund, schweizerfranc, australiendollar, kanadadollar, kinesisk yuan samt sydafrikansk rand.
Skälet till att randen är med är för att illustrera tydligt vad som händer med fondutvecklingen när det blir en snabb förändring av en viss underliggande valuta mot svenska kronor.
Sedan den 1 januari i år och fram till den 3 februari hade randen rasat i värde mot kronan med knappt 13 procent. De som investerat en del av sina pengar i Afrikafonder har surt fått erfara denna nedgång, eftersom majoriteten av Afrikafondernas placeringar sker i sydafrikanska aktier.
Vad man för övrigt kan se i diagrammet är att just randen, och dessutom australiendollarn, faktiskt har förstärkts mot den svenska kronan under den gångna tvåårsperioden. De övriga stora valutorna, såsom USA-dollar, kinesisk yuan och euro, har försvagats kraftigt, med mellan 20 och 25 procent mot kronan.
Denna försvagning har satt sina spår i utvecklingen för de sparare som investerat sina pengar i USA-, Europa- och Kinafonder de senaste åren. För att illustrera detta tittar vi på tre diagram som visar utvecklingen för de tre indexen MSCI Europa, MSCI USA och MSCI Kina i lokal valuta och i svenska kronor (diagrammen 2–4).
Utvecklingen för en placerare som haft den lokala valutan som hemmavaluta har alltså varit betydligt bättre än om en svensk investerare hade satsat sina pengar i respektive marknad. Skillnaden i avkastning är särskilt stor för USA-marknaden.
Dessa siffror visar enbart prisutvecklingen, och utdelningar är inte inräknade här. Men om man även räknar in utdelningarna blir avkastningsskillnaderna ännu större. Därför är det viktigt att man vid kortsiktiga placeringar i utländska tillgångar tar hänsyn till valutautvecklingen. I vissa fall kan det bli vinst för investeringen i lokal valuta men förlust i svenska kronor – och tvärtom.
Den valuta som haft den mest stabila utvecklingen mot vår krona under perioden är schweizerfrancen.
Hur är det då om man har en betydligt längre investeringshorisont i sina placeringar? Låt oss se hur valutorna beter sig om man observerar utvecklingen mot den svenska kronan i ett längre perspektiv.
Diagram 5 visar den månatliga utvecklingen för några av de större valutorna i världen mot den svenska kronan sedan mars 1994, det vill säga under en period av nästan 17 år.
Diagrammet talar sitt tydliga språk. På längre sikt är rörelserna i valutor i princip ett nollsummespel. Detta betyder att de som på mycket lång sikt sparar i ett visst land eller en tillgång som noteras i en annan valuta än Sveriges krona inte behöver ta hänsyn till valutaeffekten.
Som du kan se har det dock skett tvära kast i de olika valutorna mot kronan under tiden, vilket innebär att om man kan och vill utnyttja dessa svängningar finns det möjligheter att skapa extra avkastning i sin portfölj.
Sammanfattningsvis kan man säga att valutautvecklingen har stor betydelse på kort sikt för utvecklingen i dina investeringar, och de måste beaktas och följas noggrant. Däremot, om du investerar på riktigt långt sikt styr den underliggande utvecklingen i respektive aktiemarknad eller tillgång vilken avkastning du får i dina placeringar.
Reza Rouzbehani, förvaltare i fondbolaget Turnpoint Asset Managemant