Direkt till innehållet ?

Valutor – mindre betydelse på lång sikt

De flesta svenska fondsparare blir ofrivilligt valutaspekulanter eftersom fondbolagen normalt sett inte valutasäkrar sina utländska positioner. Hittills har detta varit en bra affär, tack vare en fallande krona, skriver Henrik Lundin, Nordea.

För en långsiktig placerare spelar valutaeffekterna en mindre roll. Har man en bra global spridning i sin portfölj jämnar valutarörelserna ut sig i längden. I det kortare perspektivet har däremot valutarörelserna en betydande effekt. En kronförsvagning på 10 procent mot dollarn innebär ungefär 10 procents avkastning för amerikanska aktiefonder noterade i svenska kronor. Den amerikanska aktiemarknaden kan med andra ord vara stillastående men ändå generera avkastning, så länge dollarn förstärks. Detta är precis vad som har hänt i år och är något som ofta glöms bort. När man utvärderar fondmarknaden är det därför viktigt att både titta på utvecklingen i kronor och i lokal valuta.

Ser vi på utvecklingen hittills i år är skillnaden stor beroende på i vilken valuta man läser av utvecklingen. Börsindexet S&P 500 – som speglar den amerikanska aktiemarknaden väl – steg blygsamma 3 procent de första sju månaderna. I svenska kronor uppgår däremot avkastningen för samma börsindex till drygt 20 procent. Skärskådar vi den asiatiska aktiemarknaden är mönstret detsamma. Asienindex har stigit omkring 13 procent i lokala valutor, medan uppgången i kronor har nått närmare 32 procent. Eftersom ett flertal asiatiska länder har sina valutor knutna till dollarn, är en starkare amerikansk valuta också positivt för svenska placerare i asiatiska tillgångar. Ser vi till de övriga stora aktieregionerna, Japan och Europa, har växelkursförändringarna också hjälpt svenska fondsparare. I lokal valuta har uppgången hittills i år varit 4 respektive 15 procent, men i svenska kronor har man i stället fått 11 respektive 21 procent. En starkare yen och euro har följaktligen bidragit till detta. Vänder man på resonemanget gynnar en försvagad krona fonder som placerar i aktier utanför Sveriges gränser, allt annat lika, så länge som fonden i fråga inte valutasäkrar sina positioner.

Men jag vill upprepa det jag lyfte fram i inledningen: För den långsiktige placeraren spelar valutaeffekterna mindre roll. De negativa effekterna som en svagare krona ger Sverigefonder jämfört med utlandsfonder tenderar att reverseras på längre sikt. En svagare krona gör svenska exportföretag mer konkurrenskraftiga, vilket också ökar lönsamheten vilket i förlängningen kan motivera högre aktiekurser. I praktiken är det dock omöjligt att förutspå när dessa fördelar uppenbarar sig eftersom företagandet har blivit alltmer globalt, samtidigt som den andel av intäkterna som bolagen terminssäkrar varierar kraftigt.

Valutor är slutligen ytterligt svåranalyserade, vilket gör att det knappt är lönt för långsiktiga fondsparare att bilda sig en uppfattning om framtida växelkursförändringar. Det är en mängd olika faktorer som påverkar utvecklingen för ett lands valuta och psykologi. Oförutsägbara finansiella flöden samt spekulationer utgör en alltför stor del av kakan. Fokus för valet av aktiefonder bör därför ligga på grundlig analys av aktiernas underliggande värdering, bolagsfundamenta och framtidsutsikter.