Lars Enqvist, landshövding i Jönköpings län, hade stor nytta av sin breda politiska bakgrund när det gällde att tygla en debattlysten skara kongressledamöter. Synpunkterna och förslagen på hur morgondagens avgiftsstruktur skulle vara formligen haglade från ombuden.
Inledningsvis argumenterades högljutt från några håll, bland andra Björn Söderström i Danderyd, om att en avgiftshöjning nu skulle kunna få katastrofala följder för medlemsrekryteringen.
Men allteftersom debatten fortskred framfördes allt fler argument om det höga värde som erbjuds medlemmarna. Debatten kantrade sakta men säkert över i riktning mot det förslag som styrelsen hade lagt fram, det vill säga en avgiftshöjning med 100 kronor per år till 465 kronor, men fortsatt 365 kronor per år för den som tecknar ett treårigt medlemskap. Efter en dryg halvtimmes debatterande fanns minst ett halvdussin avgiftsvarianter och förslag, men Enqvist lyckades så småningom konkretisera alternativen och klubba igenom styrelsens förslag till avgiftshöjning, som gäller från och med halvårsskiftet.
Johan Flodström, förbundsordförande, Eva Wahl Jälmestål, kongressekreterare, Günther Mårder, VD, samt Lars Engvist, kongressordförande.
Överhuvudtaget präglades kongressen av stor samstämmighet i alla centrala frågor. Valberedningens förslag till ny styrelse antogs utan diskussion, och därmed är Pia Irell och Sophie Nachemson-Ekwall nya i Aktiesparartoppen.
De debatter som fördes höll sig föredömligt till sakfrågor, och bland de 13 motioner som var inlämnade rörde bara en upp lite känslor och höjde debattemperaturen några grader. Det var lokal-avdelningen i Uppsala som hade föreslagit att en lekmannarevisor skulle tillsättas i förbundet. Efter närmare en halvtimmes diskussion gick kongressen på styrelsens förslag att avslå motionen.
I samband med kongressmiddagen på kvällen hedrades ett antal välförtjänta Aktiespararveteraner för förtjänstfulla och mångåriga insatser. Bland andra tilldelades Jan Ahnberg, Jönköping, Merchantstipendiet för goda marknadsföringsinsatser, medan Kjell Gunnarsson, Vetlanda/Sävsjö, fick Stora värvarpriset för sin förmåga att locka nya medlemmar till organisationen.
Höjdpunkten under kongressmiddagen blev dock för många säkerligen hedersgästen Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons kåserande om hur man lyckas med sina aktieaffärer, även om det, som Lennart uttryckte det, ”räcker med att läsa tidningen Aktiespararen”. Han frågade de andäktigt lyssnande åhörarna om de visste varför börsen går upp och ned.
– Jo, förklarade ”Stinsen”, den går ned för att vi smålänningar ska kunna köpa, och så går den upp så att vi kan sälja och stockholmarna köpa.
Svårare än så är det alltså inte …
Aktiespararnas kongress antog enhälligt följande resolution:
”Sänk kapitalskatten
till europeisk nivå”
Sverige är ett av världens mest hårdbeskattade länder när det gäller sparande i aktier. Inför den stundande valrörelsen ställer Aktiespararna, efter 2010 års kongress, därför följande krav på våra politiker:
• Halvera skatten på reavinster och utdelningar.
• Inför allemanskonto för aktiesparande.
• Politikerna måste lämna klara besked om att inte återinföra förmögenhetsskatten.
Om dessa åtgärder genomförs skulle Sveriges aktiebeskattning bli mer i nivå med omvärldens och därmed internationellt konkurrenskraftig.
Aktiesparande riktas inte bara mot stora och välkonsoliderade bolag utan utgör också en viktig bas för nya företags kapitalförsörjning och möjlighet att växa och utvecklas. Ändå diskrimineras denna sparform. Sverige har i dag en av de högsta aktiebeskattningarna i världen. På långfristiga aktieinnehav är den genomsnittliga reavinstskatten i EU cirka 7 procent, medan skatten på korta innehav på högst tre månader är i medeltal 13 procent. Motsvarande tal i Sverige är 30 procent. Vi vill att politikerna tar sin del av ansvaret genom att skapa förutsättningar för ett sparande som inte diskrimineras i förhållande till vår omvärld.
Allemanskontot, eller det personliga investeringskontot, skulle göra det möjligt för varje medborgare att investera i valfria sparformer, till exempel aktier, fonder och obligationer, utan att utdelning och värdestegring beskattas så länge pengarna inte tas ut från kontot. Omplaceringar ska inte heller utlösa beskattning. I stället ska en årlig schablonskatt, liknande den för kapitalförsäkringar, utgå. Aktiespararna har lagt ett väl genomarbetat förslag till Finansdepartementet om hur villkoren för kontot bör utformas och väntar nu på att politikerna agerar.