Fyra frågor till den föreslagna nye ordföranden

Varför har Du ställt dig till valberedningens förfogande?

Jag har alltid haft ett stort engagemang för Aktiespararna och satt också i styrelsen under åren 1984–1992. Åtta år räckte; styrelser ska byta folk emellanåt, det mår de bra av. Under den tiden var jag också förbundets representant i Börsstyrelsen, en oerhört intressant uppgift under börshandelns stora omdaningsperiod.

Rent allmänt har aktier alltid varit ett stort intresse för mig, ända sedan jag för studielånet köpte mina första aktier på darrande ben. Redan som student på Handelshögskolan skrev jag marknadsbrev för Jacobson & Ponsbach. Dessutom har jag suttit i styrelsen för fondkommissionärerna Montagu och H&Q samt för Investment AB Öresund. Att jag nu har tackat ja till att bli nominerad till ordförandeposten för Aktiespararna beror på att jag efter att ha slutat mina operativa chefsjobb i SNS och vid Handelshögskolan tror mig ha plats i almanackan för detta hedersamma och spännande uppdrag.

Vad ser Du som Aktiespararnas viktigaste uppgift?

Förbundet är den enda organisation som tar till vara de individuella aktiespararnas intressen och gör därigenom en viktig samhällsekonomisk insats. Tyvärr är enskilda aktiesparare en utrotningshotad art i vårt land, och Aktiespararna har därför många fronter att slåss på. Exempelvis vill Staten ha en alltför stor del av aktiesparandets kaka. Utländska ägare kastar lystna blickar på våra fina svenska bolag, och självklart måste vi svenskar kunna konkurrera på lika villkor om ägandet. Aktiespararna behövs också som motvikt mot de storägare och företagsledningar som försöker sko sig på småspararnas bekostnad. Visst ska direktörerna ha bra betalt om de gör ett bra jobb, men inte om de gör ett dåligt. Här har förbundet en viktig uppgift i att motarbeta alla avarter. Aktiespararna har helt enkelt en unik roll i samhället som ingen annan fyller.

Vilken roll ser Du som viktigast för ordföranden i Aktiespararna?

Traditionellt har VD varit Aktiespararnas ansikte utåt, och det finns ingen anledning att ändra på det – allra minst nu med en ny VD med ett stort utvecklingsarbete framför sig. Ordförandens uppgift är främst att se till att styrelsearbetet fungerar och att stödja VD i hennes arbete. Styrelsen måste förstås kunna agera snabbt om något mot förmodan inte skulle fungera som det är tänkt. Men normalt bör VD ha rätt stort spelrum för egen del. I det utåtriktade arbetet bör förstås VD och ordföranden kunna komma överens om en viss fördelning av arbetsuppgifter.

Vad tycker Du att Aktiespararna måste bli bättre på?

Om förbundet ska lyckas försvara de små aktieägarnas intressen måste det ha många medlemmar. Men även om kurvan pekat nedåt de sju senaste åren tycker jag att 70 000–80 000 medlemmar är en aktningsvärd skara, och det är inte bara Aktiespararna som har problem med medlemstalet i dag. Överlag är det svårt att få människor att binda sig för medlemskap. Jag hoppas dock att vi ska kunna övertyga fler än nu att det är värdefullt att vara med i Aktiespararna. Förbundet ska synas i debatten, och jag citerar gärna texten i Grupp 8:s sång från 1970-talet: ”Vi måste höja våra röster för att höras.”

Kommentarer

1. Gert Persson2007-03-09 16.00

   Jag tycker att svaren är mycket bra. Särskilt att han poängterat vikten av att Aktiespararna måste öka antalet medlemmar. Man blir lite irriterad när man vid bolagsstämmor ser/hör hur bolagens representanter vid stämmorna lite nedlåtande - på gränsen till föraktfullt - talar om Aktiespararna.
   mvh Gert Persson