Aktieägarna missar rabatterade aktier

Verkligheten blottade dock balansräkningarnas bräcklighet när förutsättningarna radikalt förändrades i samband med finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Börsen fick nu tjänstgöra som finansieringsplats. Detta är egentligen inget ovanligt och definitivt inget att uppröras över. Det som går att uppröras över är att många nyemissioner har genomförts på ett sådant sätt att både bolaget och aktieägare på ett onödigt sätt förlorat ytterligare pengar.

Majoriteten av alla styrelser som fattat beslut om att föreslå företrädesemissioner har valt att sätta teckningskursen långt under rådande börskurs. Det som varit ovanligt under denna emissionsvåg är de markant stora rabatterna som i många fall valts. En sådan prissättning gör att teckningsrätterna får ett mycket högt värde, och därmed ser ett deltagande aptitligt ut.

Trots detta har de flesta emissioner varit garanterade när de presenterats för marknaden. Banker och större ägare har förbundit sig att teckna de aktier som aktieägarna inte tecknat genom att gratis överta teckningsrätterna efter att tidigare ha tillförsäkrats en garantiersättning för besväret. Garantiersättningen blir då en kostnad och minskar bolagets värde av emissionen. En viktig fråga man kan ställa sig är dock om garantier verkligen behövs när emissionerna ändå konstrueras på ett lockande sätt. Samtidigt har de flesta emissioner erbjudit möjligheten även till subsidiär teckning, alltså möjlighet för de befintliga aktieägarna att teckna aktier utöver sin företrädesrätt.

Att subsidiärt teckna sig för fler rabatterade aktier är ett utmärkt sätt för den som tror på bolaget och vill öka sitt innehav. Aktiespararna som organisation är mycket positiv till att bolagets ägare på ett rättvist sätt erbjuds möjlighet att teckna de återstående aktierna. Problemet är bara att informationen om denna möjlighet ofta är mycket begränsad – eller rentav bristfällig.

De flesta aktieägare i dag bedriver sitt sparande via depå hos en bank, en nätmäklare eller annat värdepappersbolag, och där finns nästan aldrig ordentlig information om hur man praktiskt anmäler sitt intresse för fler aktier vid nyemissioner. Man kan spekulera om orsaken bakom detta hemlighetsmakeri och samtidigt konstatera att många storägare, institutioner och närstående har utnyttjat denna subsidiära teckningsmöjlighet och blivit rikligt belönade när de rabatterade aktierna sedan snabbt har stigit i värde.

Aktiespararna kommer nu att skärpa tonen mot bolagen, bankerna, nätmäklarna och de övriga värdepappersbolagen för att tvinga alla inblandade parter till att informera och tydliggöra möjligheten till subsidiär teckning i formulär, anmälningsblanketter och annan information som lämnas i anslutning till emissionerna.

Alla aktiesparare ska behandlas lika även i detta avseende – det borde vara en självklarhet.

Günther Mårder
VD, Aktiespararna

Kommentarer

1. Wima2009-09-26 20.26

   Det är ett mycket bra initiativ som Aktieägarna tar här.
   Man skall dock observera att det intill nu har varit praktiskt taget meningslöst att begära subsidiär tilldelning vid nyemissioner. Jag har gjort det vid ett flertal tillfällen, i bolag där jag äger aktier. I allmänhet helt utan resultat. Fördelningen av ej tecknade aktier tycks ske godtyckligt. Det vore intressant att få veta om man har några principer. Här fordras skärpning.
   Hälsningar
   Wima
   

2. Günther Mårder2009-10-01 21.59

   Hej Wima!
   Visst är det många gånger märkligt hur de överblivna teckningsrätterna fördelas. Jag brukar allt som oftast anmäla mitt intresse för att teckna fler aktier - men får sällan tilldelning. Under sommaren deltog jag dock i en nyemission där jag fick en enormt stor post i förhållande till mitt tidigare innehav. Vi måste försöka finna en struktur som blir transparent och likformig för hur tilldelning av dessa rätter ska ske.
   Hälsningar
   Günther