Ekonomi är inte vetenskap. Ingen av oss vet mer än någon annan om framtiden, eller hur? Enligt forskning är apor bättre än analytiker på att hitta börsvinnare, och en del forskare hävdar att man gör bäst i att göra tvärtemot vad analytikerna säger.
Är det osedvanligt många naturkatastrofer nu? Osedvanligt många kriser? Jag tänker på finanskrisen, Greklandskrisen, askmolnet. Handlar det om naturkatastrofer, som vulkaner, jordbävningar och flodvågor, brukar de uppenbarligen hända med vissa intervaller.
Finanskriser verkar uppstå tätare, och vi blir lika förvånade varje gång – som om vi i varje högkonjunktur börjar tro att det är normalt att aktiekurser, bostadspriser och så vidare alltid ska gå uppåt. Vad gäller aktier gäller att de har ökat i värde sett över 70 år. Men alla har inte en sådan sparhorisont. Den som har sådan tur att han/hon sparat i aktier under åren 1970–2000 kanske tror den är skicklig, medan den stackare som ägde aktier 2000–2010 tycker att han/hon haft riktig otur.
Tänk att vi inte har tänkt på att detta inte har kommit tidigare! Nu finns risken för att den otäcka, ännu större vulkanen Katla ska få ett utbrott. Ett raseriutbrott? Tänk att vi inte tänkt på att detta inte har hänt de 60 senaste åren!
Vi tänker inte på all tur vi har alla de dagar vi är friska, inte råkar ut för olyckor, flygplanen går och ekonomin tuffar på. Men när vi är sjuka eller råkar ut för olyckor har vi otur. Slumpen får inte finnas i vår vetenskapliga värld – den ska vi räkna bort. Vi vill vara så rationella och ha kontroll – till och med på framtiden.
Vissa företagsledare och aktiesparare har tur att råka befinna sig på rätt ställe vid rätt tidpunkt. De åren marknaden går bra och aktiemarknaden skjuter i höjden blir de hjälteförklarade och får massor av bonusar och tjänar miljoner på pilotskolan. Nästa stackars VD kommer in och kanske får slita som ett djur med neddragningar på grund av att marknaden vänt och finanskrisen slagit till. Han blir inte alls populär, och då spelar det ingen roll om han egentligen är bra om folk förlorar jobben och sina besparingar. Vems fel är det?
Ganska få saker är orsakade enbart av enstaka människors bra eller dåliga gärningar. Ganska mycket hänger ihop med tur eller otur i tajmning vad gäller konjunktur och allmänna trender. Sedan kan man förstås hantera tur eller otur olika skickligt. Man kan vara lite mindre självgod när man har tur – inte bara för att det är klädsamt. Framför allt kan man bli mindre känslosam och skrockfull när man har otur. Alla dessa människor som är kloka och rationella när det går bra kan bli rentav vidskepliga när det går dåligt.
En olycka kommer sällan ensam, säger de då. Men är det verkligen så? Finns det bevis? Nej – slump är slump, säger forskarna. Händelser som har väldigt små sannolikheter för att inträffa minskar ännu mer efter att de inträffat. De skrockfulla har nog snarare en vakenhet för olyckor. En del människor är i långa perioder vakna för detta. ”Jag har så’n otur, blir sjuk, skadad, råkar ut för olyckor.” Väljer de då att göra sig till offer för omständigheterna?
Visst kan man förbanna sin otur, men bäst är att man försöker ruska av sig obehaget, minska förlusterna och gå framåt – samt hoppas på bättre lycka nästa gång. Att hålla på att ta igen det man förlorat kan leda till felaktiga beslut.
Släpp kontrollen! Våga vara optimist – men inte dumdristig. Det blir roligare så!
Gunilla Wikman
Civilekonom och arbetar som kommunikationsrådgivare på Carrara Communication och som rådgivare i affärsutveckling hos Ekman & Partners. Hon har tidigare bland annat varit informationsdirektör i SEB och Riksbanken samt ekonomijournalist i Veckans Affärer och A-ekonomi. Hon är styrelseledamot i Proffice, AMF Fonder och HMS Networks samt medlem i Aktiespararnas sparandekommitté.