CSN + Studenter = Kärlek

Du kanske dessutom tillhör någon av alla de människor som svurit sig blå över att inte ha kunnat realisera en affär på grund av rädslan för att tjäna mer än vad fribeloppet tillåter? Du är i sådana fall förmodligen inte ensam. Många av landets studenter som lever på studiemedel från CSN försöker (av uppenbara skäl) hitta olika sätt att dryga ut sin kassa på.

Att köpa och sälja aktier och samtidigt ta studielån

Reglerna som gäller för dig som köper och säljer aktier med vinst är inte generösa. Fribeloppet är det belopp som en students inkomst (utöver studiemedlet) inte får överstiga. Tjänar studenten alltför mycket pengar vid sidan av kan studiemedlet utebli och i värsta fall blir studenten återbetalningsskyldig för studiemedel han eller hon redan erhållit. I fribeloppet ska inkomst av tjänst, näringsverksamhet samt av kapital räknas med. Det innebär således att en ungdom som redan arbetar vid sidan av sina studier inte med särskilt stor sannolikhet skulle våga göra alltför goda aktieaffärer. Faktum är att studenter lever under ohållbara förhållanden samtidigt som de inte ges möjligheten att förändra sin egen situation.

Studentekonomin

Sveriges förenade studentkårer, SFS, har utgått från den riksnorm som Socialstyrelsen använder sig av för socialbidrag till en vuxen ensamstående människa när de gjort en sammanställning av budget för studerande. Till detta har de lagt kostnader för boende och el, resor till och från högskolan, kurslitteratur och tandvård. Det finns även en post för oförutsedda nödvändiga kostnader som är tänkt att sparas till nödfallssituationer. Exempel på sådana är läkarvård, besök hos gynekolog, eventuella lagningar i tänderna, akuta resor och så vidare. Budgeten är utan tvekan en överlevnadsbudget satt utifrån svensk skälig levnadsnivå.

Syftet med studiemedel är att det ska täcka nödvändiga kostnader under studietiden. En student ska kunna försörja sig via sitt studiebidrag enbart eftersom heltidsstudier likställs med förvärvsarbete i den bemärkelsen att den upptar lika mycket tid.

Källa: SFS www.hojstudiemedlet.nu

Genomsnittsstudenten

Till detta resonemang bör ytterligare en mycket viktig faktor föras. Nämligen den att genomsnittsstudenten inte längre är man, nyss fyllda 20 år från en familj med akademisk bakgrund och möjlighet att stötta sin son ekonomiskt under studietiden. Sverige har över 300 000 studenter på högskolor och universitet runt om i landet.

Gruppen studenter är inte homogen längre. Enligt SACO Studentråds Rättighetskatalog är cirka 60 procent av alla studenter kvinnor, drygt en tredjedel av alla studenter i högskolans grundutbildning är över 30 år och drygt en tredjedel av studenterna kommer från hem med föräldrar utan akademisk utbildning. Mer än hälften av studenterna är gifta eller sambo och 20 procent har barn som är under 18 år. Med en sådan heterogen studentpopulation blir det uppenbart att en student har olika förutsättningar att sköta sin egen privatekonomi. Det torde i och med det även bli uppenbart att alla bör äga rätten att själva avgöra hur mycket tid som kan avsättas till extraarbete samt hur mycket pengar som ska sparas och investeras i aktiemarknaden. Och detta utan att behöva vara rädd för att bli återbetalningsskyldig.

Studenters framtida försörjningsförmåga

För att späda på den kärlek som förmodligen redan finns mellan en student och CSN kan vi kika på reglerna för pensionsgrundande inkomst. Studenters inkomster, studiemedlet, är inte till fullo pensionsgrundande. Sedan 1995 är en del av studiebidraget (alltså inte lånet) pensionsgrundande. Det pensionsgrundande beloppet är 138 procent av det studiebidrag som utbetalas under ett kalenderår.

Slutsatserna av ovanstående är att studenter i dag inte har möjlighet att spara pengar genom att vara aktiva på aktiemarknaden samtidigt som de arbetar vid sidan av studierna och lånar pengar av CSN. Utöver detta riskerar studenter att förlora en potentiell avkastning i sitt PPM-sparande eftersom det dels finns en begränsning i hur mycket en student får tjäna under ett år och dels för att inte en motsvarande stor del av studiebidraget är pensionsgrundande.

För att knyta ihop säcken kan vi konstatera att det förmodligen inte finns någon student som känner kärlek för CSN och deras regler för fribelopp och pensionsgrundande inkomst.

Mika Burman Götz
Vd, Unga Aktiesparare

Vad tycker du att Unga Aktiesparare ska verka för? Ta chansen att påverka det idépolitiska programmet som arbetas fram under våren. Lämna en kommentar här nedan, diskutera i den tråd i vårt forum som är vigd åt programmet, eller hör av dig till vd Mika Burman Götz.

Kommentarer

1. Magnus Erixon2007-02-12 10.15

   Att straffas för att man sköter om sin egen privatekonomi är verkligen mycket märkligt och jag hoppas att regeringen kommer att ändra på detta system innan mandatperioden är slut, kanske med lite hjälp från Unga aktiesparare.
   
   /Magnus Erixon

2. Willy2007-02-13 22.53

   Vad alla ska klaga hela tiden på stackars CSN. Det heter faktiskt studieBIDRAG; alltså ska man få det om man är i behov av det. Varför ska en person som tjänar pengar på aktier eller på nåt jobb få (studie-)bidrag!? Vi svenskar är banne mig riktigt bortskämda. Inte nog med att det inte kostar ett öre att plugga vid högskola, vi vill erhålla pengar(utöver årets aktievinst på 100 tusen) från staten genom bidrag.
   
   Vad blir nästa förslag från UA:s sida? Att alla ska få socialbidrag oavsett inkomst? Skärp er nu!
   
   Måste påpeka att jag för övrigt tycker att UA gör ett utmärkt jobb. Jag hade dock aldrig förväntat mig att skåda en sådan bisarr artikel som denna här på hemsidan.