Sådan har tillvaron varit denna underliga vår. Alla, från det politiska etablissemanget till vilsna aktiesparare, har kastats mellan hopp och förtvivlan.
I en situation som denna är det naturligt att man letar efter syndabockar. Är det makthavarna i de länder, i första hand Grekland, som fullständigt tappat greppet om statsfinanserna som ska fästas vid skampålen? Många, kanske de flesta, anser det. Eller är det EU-projektet, feltänkt från början, som är roten till det onda som nu drabbar oss alla? Det tycker vissa, såväl nationalekonomer som samhällsvetare.
Det må vara hur som helst med den saken. Det verkar under alla förhållanden vara viktigt att vi får någon kategori beslutsfattare att rikta vår kollektiva irritation och vrede emot.
Det är likadant när det gäller börsen. När aktiekurserna beter sig som om de fått fnatt hamnar en yrkeskategori regelmässigt i blåsväder, nämligen börsanalytikerna. De flesta har väl hört talas om den pilkastande apan Ola, som med hjälp av slumpen överträffade välbetalda analytikerproffs när det gällde att hitta vinnaraktier? Och vi vet, genom ett flertal väldokumenterade undersökningar, att de flesta aktivt förvaltade Sverigefonder år efter år får stryk av genomsnittsportföljen, det vill säga index.
Analytikerkollektivet får sina smällar på fingrarna regelbundet och i de flesta sammanhang. I detta nummer av Aktiespararen (maj/juni, 2010) delar två av våra vassaste pennor, krönikören Gunilla Wikman (sidan 69) och kåsören Ingemar Unge (sidan 98) med sig av sina personliga tankar kring värdet av analytikernas bedömningar, köp- och säljråd. Det är läsvärda texter, om än utifrån vitt skilda referensramar.
Själv tycker jag att enskilda aktieråd på blott någon månads sikt inte är så mycket annat än mer eller mindre kvalificerade gissningar. Välskrivna analyser, däremot, kan bidra med så mycket mer än bara ett råd om att köpa, sälja eller behålla. Det handlar om att få i gång en kreativ tankeprocess, där utgångspunkten är den specifika preferens som just du som läsare har. Det må vara risknivå, placeringshorisont, ditt övriga sparande eller andra faktorer som just du är bäst på att värdera och sätta in i sitt sammanhang när du funderar på att köpa eller sälja en aktie. Vad som är köpvärt för mig behöver med automatik inte vara det för dig.
I och med detta välmatade nummer tar Aktiespararen sommarledigt och återkommer den 13 augusti. En sak kan vi nog vara tämligen säkra på – det kommer att ha hänt en hel del till dess. Spänn fast säkerhetsbältena – och ha en härlig sommar!
Gunnar Johansson,
Chefredaktör, Aktiespararen