Direkt till innehållet ?

Det viktiga oberoendet

En seriös tidning som Aktiespararen borde hålla sig för god för att legitimera bolag som bara verkar vilja skinna spararna på deras surt förvärvade slantar. Varför tar ni in annonser och bilagor från den typen av bolag? Så låter det då och då när medlemmar hör av sig till redaktionen för att vädra sitt missnöje med i första hand de emissionsprospekt som ofta följer med som bilagor till tidningen.

Låt mig än en gång förklara hur det ligger till:
• Aktiespararen är en tidning som medlemmarna givetvis ska kunna lita på. Läsarnas förtroende är tidningens viktigaste tillgång. Det redaktionella materialet ska hålla hög kvalitet och vara fritt från extern påverkan.
• Givetvis stoppar vi annonser om vi känner till att kriminella krafter ligger bakom ett erbjudande, självfallet också om annonserna är diskriminerande i någon form.

Men, och det ska inte glömmas bort, annonser/bilagor är en naturlig, och viktig, del av en tidnings finansiering. Pengarna används till redaktionella satsningar och en ständigt pågående produktutveckling.

Vi tummar aldrig på principen att tidningens förtroendekapital bland läsarna är vår viktigaste tillgång. Men läsare måste förutsättas kunna skilja mellan redaktionellt material och köpt utrymme, oavsett om det handlar om en traditionell annonssida eller en bilaga.

Förtroendekapitalet för tidningen Aktiespararen har successivt byggts upp under en rad år, och en nyligen genomförd marknadsundersökning visar att vi nått långt i detta avseende. 70 procent av läsarna ger betyget 4 eller 5 på en 5-gradig betygskala när de ombeds besvara frågan ”Hur stort förtroende har du för tidningen Aktiespararen?” Ingen ger betyget 1. Detta är tal som skulle göra de flesta av våra konkurrenter gröna av avund.

Vi vet också, via hundratals telefonsamtal och mejl, att många av våra medlemmar/läsare vill ta del av information kring nya, spännande investeringsprojekt. De lockas av de förhoppningar och den potential som återfinns i små, ofta onoterade, högriskbolag som söker riskvilligt kapital för att kunna utvecklas och marknadsföra sig. Kanske återfinns morgondagens H&M eller Ikea i denna kategori?

Högriskprofilen är dock odiskutabel när det gäller de så kallade förhoppningsbolagen som kollektiv. Alltför många självsäkra bolag med vinstprognoser baserade på ett kommande världsherravälde som sedan stöp under IT-kraschen i början av detta sekel har vi alla i färskt minne.

Valet mellan placeringar i traditionella storbolag och morgondagens börsstjärnor/-floppar behöver dock inte resultera i ett antingen eller. Kryddor ska som bekant användas med sans och måtta.

Aktiespararen har av tradition haft sin redaktionella tyngd i bevakningen och analysen av börsens tungviktare. För att tillmötesgå det allt mer ökande intresset för investeringar med högre potential (och därmed risk) införde vi för något år sedan den populära avdelningen ”Kryddboden” där vi i vartannat nummer lyfter fram mer anonyma aktier som vi tycker ser extra spännande ut.

Nu tar vi ytterligare ett steg i den redaktionella bevakningen av smålistorna och deras bakgårdar. Från och med detta nummer kommer Jonas Bernholm (sidorna 46–48) att regelbundet lämna sina initierade rapporter från spelet både framför och bakom offentlighetens ridåer.

Håll till godo! Det blir garanterat underhållande läsning – och förhoppningsvis i många fall också en lönsam sådan.