Direkt till innehållet ?

En eldsjäl lämnar över

I mitten av september sker ett vaktombyte vid rodret på den stolta aktiespararskutan. Lars-Erik Forsgårdh tar då farväl av det operativa ledarskapet i den organisation som under 22 händelserika år har burit hans prägel. Hans efterträdare, Elisabeth Tandan, har en svår – men givetvis också stimulerande och spännande – uppgift framför sig.

Det finns så oerhört mycket att berätta om den tid som Lars-Erik har tillbringat i förbundets kanslilokaler, på bolagsstämmor, på aktieträffar landet runt, i internationella sammanhang. Ja, varhelst det pratats aktier har han med sitt rättvisepatos som ständig ledstjärna hållit sig framme och med glöd och en aldrig sinande entusiasm försvarat den lille aktieägarens intressen.

Läs den stora avskedsintervjun med Lars-Erik i detta nummer av tidningen. Den ger en bra bild av en eldsjäl som – om jag känner honom rätt – aldrig kommer att sluta brinna för aktiesparandets bästa, såväl här hemma som på de stora internationella arenorna.

Alla ledare vill naturligtvis sluta när verksamheten står på topp. I detta avseende kan Lars-Erik Forsgårdh blott delvis känna sig som en vinnare. Ekonomiskt står förbundet starkt, med finanser som skulle få de flesta andra intresseorganisationer att bli gröna av avund, medan utvecklingen på medlemssidan inte – som förr om åren – har följt med börsens indexkurvor uppåt.

Den strukturella kris som det svenska aktiesparandet befinner sig i, med välpaketerade (men dyra) produkter som står överst på storbankernas lista när de ägnar sig åt rådgivning till sina kunder, har slagit hårt mot det enskilda aktiesparandets utveckling. Och många, alltför många, blev så brända av börskraschen under seklets inledning att de helt enkelt tackade för det som varit och placerade sitt sparkapital på andra håll. Att de på kuppen missade den fantastiska börsuppgången på 173 procent mellan 9 oktober 2002 och 3 april 2006 kanske de flesta av dem förtränger …

Svenskt aktiesparande står i ett internationellt perspektiv dock mycket starkt. Betänk att Sveriges Aktiesparares Riksförbund har ett medlemsantal som – trots de senaste årens nedgång – är större än övriga Europas aktiespararorganisationer tillsammans. Och i relation till folkmängden står vi i särklass även sett i ett globalt perspektiv.

Det är alltså det operativa ledarskapet för en internationell tungviktare inom det organiserade aktiesparandet som Lars-Erik Forsgårdh nu lämnar ifrån sig. Men räkna med att hans röst kommer att fortsätta att höras, både som internationell företrädare för aktiesparandet globalt i form av ordförandeskapet i Världsfederationen och som vice ordförande i den europeiska organisationen, Euroshareholders. Och om några bolagsdirektörer redan nu drar en lättnadens suck över att ”slippa” Lars-Eriks kritiska frågor på bolagsstämman så är det nog dags att tänka om. Den arenan lämnar ”Mr Aktiespararna” knappast i första taget.

Läsarna av denna tidning är också ett extra stort tack skyldiga Lars-Erik Forsgårdh. Under årens lopp har många idéer framkastats om förbundets publicistiska verksamhet. Någon tidigare styrelseledamot har faktiskt förespråkat en kraftig nedskärning av tidningen – men det var tankegångar som Lars-Erik med kraft argumenterade emot. Hans engagemang för att tillförsäkra tillräckliga ekonomiska resurser för att göra det möjligt för redaktionen att producera Sveriges bästa aktietidning – så är nämligen uppdraget definierat – har varit ovärderligt.
Tack, Lars-Erik! Jag vet att du kommer att fortsätta att läsa Aktiespararen.

Om artikeln

Relaterat

Ledare och krönikor

Mer ur Aktiespararen nr 9, 2006

Alla Artiklar

Annonser