Webbkrönika:
Irland – nästa Grekland?

Kort efter att bekymmersam statistik över USA:s ekonomi presenterats, som fick finansmarknaderna att ”hicka till” under onsdagen, blev det känt att Europeiska centralbanken, ECB, stödköpt irländska statspapper för att mildra oron över bankers finansiering …

Den tidigare ”tillväxttigern” Irland fick se sin ekonomi falla nästan fritt i och med finanskrisen 2008, då landets stora fastighetsbubbla sprack på allvar. Styrräntorna, som sätts av ECB i tyska Frankfurt efter ett genomsnitt av utvecklingen i samtliga euroländer, var under flera år för låga i förhållande till inflationstakten på Irland. Detta bidrog till en riktig lånefest, och bostadspriserna rusade i höjden. Politikerna stramade inte åt ekonomin tillräckligt med finanspolitiken, och allt detta har lett till skenande arbetslösenhet och stora underskott i och med finanskrisen.

SIX rapporterar under torsdagen (12/8) att ECB uppges ha köpt irländska statspapper mellan onsdagen och torsdagen för att lugna marknaden (minska svängningarna), som är orolig för kreditvärdigheten hos irländska banker, enligt Dow Jones Newswires.

Stödåtgärden, som ska vara en del i ECB:s nuvarande program för obligationsköp från euroländer i problem, gjordes efter kraftigt stigande volatilitet i handeln med irländska statsobligationer med kort löptid. Oron uppges speciellt handla om vissa irländska bankers möjligheter att få ny finansiering när deras nuvarande statligt garanterade skuldpapper förfaller till betalning i september. Nästa veckas statspappersauktion på Irland uppges också skapa oro. Den 11 augusti rapporterade affärsbanken Bank of Ireland att den underliggande förlusten nära fördubblades under det första halvåret.

I sammanhanget kan Grekland nämnas – ett annat mycket problemtyngt euroland. Under torsdagen rapporterades det att landets bruttonationalprodukt, BNP, krympte med 3,5 procent under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år, enligt preliminär statistik. Analytiker hade i genomsnitt väntat att BNP skulle ha sjunkit med 3,4 procent. Jämfört med första kvartalet i år krympte BNP med 1,5 procent, mot väntade –1,1 procent. Under första kvartalet sjönk Greklands BNP med 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Som jämförelse hade Sverige en tillväxt på 3,7 och 3,0 procent på årsbasis under andra respektive första kvartalet (preliminär statistik för andra kvartalet).

Grekland har gjort mycket stora nedskärningar i statsutgifterna och genomfört reformeringar av transfereringssystemen de senaste månaderna för att kunna motta stora nödlån från andra euroländer och Internationella valutalfonder, IMF.

Så är Irland på väg att bli nästa problemland, likt Grekland? Förmodligen inte. Landet har bland annat investerat mycket pengar (inklusive lånade) i infrastruktur och utbildning det senaste decenniet. Detta har inte Grekland gjort, vilket gör att Irlands ”ekonomiska bas” är bättre. Dessutom är korruptionen mycket utbredd och skatteindrivningen dålig i Grekland. Sedan ska det påtalas att fler EU- och euroländer, såsom Italien, Portugal, Spanien och Storbritannien, har gigantiska finansiella problem.

I april: ”Inte över än”
65,6 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 19 och 26 april i år trodde då inte att eurokrisen var över i och med att Grekland hade fått ett lånepaket på tiotals miljarder euro. Krisen ansågs bara ha börjat, snart skulle fler euroländer behöva hjälp. 27,9 procent var tveksamma, för Grekland måste fortfarande bevisa att landet snabbt kan göra stora besparingar. 6,5 procent trodde att krisen var över, nu kunde det bara bli bättre. Paketet ansågs lugna aktie- och kapitalmarknaden.