Kampen fortsätter mot hög kapitalskatt

Historien lär oss dock att goda tankar inte alltid blir verklighet. SSAB och Assi Domän är lyckade exempel på aktiespridningar, där allmänheten erbjöds att investera. Telia, som bjöds ut till svenska folket när IT-bubblan hade börjat pysa, blev mindre lyckad. Många småsparare brände sig och tappade förtroende för aktier. Nordea och dagens Telia Sonera finns redan på börsen och passar nu dåligt för någon form av rabatterad spridning. Staten borde där som ansvarsfull huvudägare, utan att låta sig hetsas, invänta ett läge då den får bra betalt och stärker bolagens struktur och konkurrenskraft.

Kravet på privatisering går ibland långt innan pendeln svänger tillbaka. En försäljning som skapar nya, privata oligopol är direkt skadliga för oss alla. Vi har dåliga erfarenheter från bland annat marknaderna för elleveranser och fjärrvärme. Om köparen därmed uppnår marknadsdominans vilar affären på bräcklig eller osund grund.

Om regeringen verkligen vill öka det enskilda långsiktiga ägandet kan den enkelt ändra reglerna för kapitalbeskattning. Konkurrensen från andra länder och deras skattesystem gör att detta nu borde vara en högt prioriterad fråga. Den sammantagna svenska kapitalbeskattningen är fortfarande näst högst inom hela OECD-familjen. Den nuvarande ordningen, med låga räntor och avdragsrätt, stimulerar fortsatt konsumtion med lånade pengar och minskat enskilt sparande. Hushållens förmögenhet består till avgörande del av belånade bostäder med delvis uppblåsta värden.

Regeringen har nyligen presenterat en kapitalskattereform: det så kallade Investeringssparkontot. I stora delar överrensstämmer förslaget med Aktiespararnas framställda allemanskonto, ett förslag som överräcktes till regeringen i maj 2009.

Men förslaget till investeringssparkonto, i finansmarknadsminister Peter Normans skepnad, skiljer sig från vårt förslag till allemanskonto på flera väsentliga områden. Det verkar främst ta sikte på att minska intresset för kapitalförsäkringen med dess osunda delar, vilket är positivt. Men förslaget har också stora brister vad gäller bland annat skattesats, överföring av befintligt innehav, möjliga tillgångsslag och administration av kontot.

Det är viktigt att notera att det föreslagna investeringssparkontot ska vara ett frivilligt alternativ till dagens skattemodell. Vissa sparare kommer att föredra att stanna i det system som gäller i dag. Även om vi skulle få gehör för våra krav gällande Investeringssparkontot kommer vi att fortsätta kämpa för något som är än viktigare: att bli av med Sveriges skadligt höga kapitalskatt.

Johan Flodström
Förbundsordförande, Aktiespararna

Kommentarer

1. Sven Kjell2011-05-03 14.23

   Jag tycker Aktiespararna gör fel som anser att hög kapitalskatt är den viktigaste frågan att ta upp. Enligt en undersökning av aktieägandet i Sverige äges 22% av småsparare med en genomsnittlig investering på 20000kr. Resterande 78% ägs endast 5% av aktieägarna.
   Som småsparare tycker jag inte det är riktigt att Aktiespararna ska arbeta för dessa 5% som ju blir de stora vinnarna om kapitalskatterna sänks.
   Om man vill bredda aktieägandet så gör man det inte genom att ge de allra rikaste lägre skatt.
   Om jag som småsparare kan göra en reavinst på 10000kr blir skatten 3000kr. Om reavinstskatten sänks till 20% får jag 8000kr över i stället för sju.
   Om jag tillhör de 5%-en har jag kanske en million i reavinst och tjänar 100000kr.
   Kämpa därför mer med frågan om ett skattefritt allemanskonto. Detta gynnar Aktiespararnas medlemmar, småspararna.
   Jag ser också fram emot mer kritik av bonussystemet. Kanske borde aktiespararna sätta ett girighetsbetyg på VD:arna på samma sätt som man har för bästa årsredovisning.
   Gärna ett pris till de minst giriga.