Direkt till innehållet ?

Klockan klämtar

Varför i hela världen skulle jag ägna mig åt aktieaffärer och sätta mitt mödosamt hopsparade kapital på spel? Jag fick frågan av en bekant i samband med en privat tillställning för ett tag sedan. Och vad svarar man, som en sann aktieförespråkare, på sådant i dag?

Jovisst, riskspridning och långsiktighet är ju starka argument. Men nu, när många kvalitetsaktier halverats i värde på ett år och nya årslägstanoteringar står som spön i backen, kanske det behövs något nytt och fräscht att locka med.

Investeringsklockan –
kan det möjligtvis vara något i tider som dessa?

På sidorna 42–45 i Aktiespararen (2008/11) skriver Mats Jonnerhag om just Investeringsklockan i det andra avsnittet av vår fortsättningskurs i aktiekunskap. Ett gott tips: Läs artikeln noggrant – chansen för att du då får en ny, vidgad och långtifrån lika resignerad syn på ditt aktiesparande som du kanske har i dag är nämligen stor. Sambandet mellan de olika faserna i konjunkturcykeln och vilket tillgångsslag (till exempel aktier eller obligationer) som historiskt sett är bäst att satsa på är kanske inte så självklart, och det gäller framför allt om du tillhör den stora skara läsare av denna tidning som vanligtvis inte har tillgång till Aktiespararen. Detta nummer, tillsammans med den särskilda bilagan (Spara i aktier och fonder), skickas nämligen, förutom till våra cirka 76 000 medlemmar, också ut till ytterligare lika många.

Den som inbillar sig att det finns några vetenskapligt belagda och givna svar på frågan när exakt man ska köpa eller sälja sina aktier gör dock bäst i att vakna upp ur sin dröm. Men med hjälp av relevant kunskap om hur marknaden i grunden fungerar ökar i alla fall dina chanser att bli en vinnare på sikt – även om börserna jorden runt för tillfället driver gäck med alla aktörer som ägnar sina krafter åt att försöka tjäna pengar på sina investeringar.

Den som har som affärsidé att ständigt hoppa ut ur och in på börsen i övertygelsen om att kunna hitta rätt tuva i rätt ögonblick utsätter sig för risker av gigantiska mått. Sedan 1990 har den svenska börsen stigit med närmare 10 procent per år i genomsnitt. Den som av någon anledning varit ute ur marknaden de 20 bästa dagarna under perioden har fått se sin avkastning sjunka till blott 3 procent per år i genomsnitt. Med ränta-på-ränta-effekten blir skillnaden enorm mellan 10 och 3 procents årlig avkastning under så pass lång tid.

Även om ett intensivt tuvhoppande alltså inte är någon strategi att rekommendera behöver detta inte nödvändigtvis innebära att man alltid ska sitta still i båten. Att då och då kasta en blick på klockan – i det här fallet Investeringsklockan – för att göra en bedömning av hur den framtida konjunkturen kommer att utvecklas, och med stor sannolikhet påverka ditt sparande, kan vara en bra idé.

Lycka till med dina investeringar!


Gunnar Johansson, chefredaktör
gunnar.johansson@aktiespararna.se